anonym05swe

Wed 22 Nov 2023 13:36

9100 svar

Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?

Hej, jag är 18 år och bor i en mellanstor stad i Sverige. Jag är aktiv i en organisation där jag träffat en person som jag redan känner att jag vill träffa mer. Har tänkt på henne mycket sedan vi inte träffats något mer men jag har inte vågat bjuda ut henne på en dejt eller dylikt. Vi bor dessutom timmar iväg från varandra vilket gör det jobbigt. Jag är dessutom enbart ute efter långsiktiga förhållanden vid dejt.

Vi är lika gamla men hon har ingen aning om det. Jag vet redan nu att jag är redo att offra en del saker för att bli med henne (ex fritid för att spendera den med henne om vi blir ett par). Borde jag berätta för henne? Är jag för feg? Borde jag först bjuda in henne till något innan jag gör något?

Vad bör jag göra?

Anonym (...)

Tue 28 Jan 22:41

#5949

anonym05swe skrev 2025-01-28 21:58:00 följande:

Ja, men är också svårt att veta vad man ska säga efter ett tag också om man inte setts heller. Jag vill lära känna henne mer men tyvärr är det med modern dejtning att småsaker som inte spelar roll ska tydligen vara viktigt och veta osv.

Jo, vill prata med med henne och försöka umgås så mkt jag kan online med henne.

Återigen du måste inte dejta modernt om du inte vill, så skit i att dra upp modern dejting, helt irrelevant för dig/er

Anonym (Inget på spel....)

Wed 29 Jan 06:44

#5950

anonym05swe skrev 2025-01-28 21:49:33 följande:

Ingen är perfekt och beror på avståndet. Är också svårare att veta exakt vad som är rimligast att skriva för att öka chansen att hamna i en relation med henne också efter ett tag. Skrivandet förändras med tiden iom att är enklare att skriva saker som hände när man sågs senast om man precis setts ex.

Vad har avståndet med att skicka ett mess att göra? Vad som är rimligt att skriva för att öka chansen till en relation? Tja, öppna upp dig! Enklare att skriva om saker som skett när man sågs senast? Ni har ju inte setts sedan i somras!

Varför tror DU att hon inte skrivit till dig under dessa veckor? Bara en gissning från din sida. Jag vet vad jag tror men är nyfiken på hur DU tolkar det hela.

Jag och min vän hade inte setts på 20 år när han hörde av sig och ville prata. Då hade vi inte heller pratat på ett par år. Vi pratade om hans avslutade äktenskap, om våra respektive barn, livet, samhället, vad vi läst/sett på tv eller internet, böcker, serier, filmer, jobb... vi har messat så gott som varenda dag i över ett år nu (sedan början av oktober 2023). Vi prioriterar varandra! Om inte jag skickar ett mess på morgonen så hör han av sig! Efter mer eller mindre 20 års frånvaro är man i praktiken främlingar för varandra. Ändå pratar vi om mer än du och din "stora kärlek" som du inte vågar öppna upp dig för.

Igår var en av de värsta dagarna i mitt liv. Gissa vem som var den första som jag hörde av mig till? Gissa vem som stöttade mig igenom det hela?

Anonym (Inget på spel....)

Wed 29 Jan 06:49

#5951

anonym05swe skrev 2025-01-28 21:49:33 följande:

Ingen är perfekt och beror på avståndet. Är också svårare att veta exakt vad som är rimligast att skriva för att öka chansen att hamna i en relation med henne också efter ett tag. Skrivandet förändras med tiden iom att är enklare att skriva saker som hände när man sågs senast om man precis setts ex.

Tillägg! I sommar kommer jag att vara bortrest i ca 3v där vi kommer att vara på varsin sida av norra halvklotet.... jag mår redan till viss del dåligt av att det kommer att vara svårt att chatta i realtid med honom. Att frivilligt vara tyst i fyra veckor när det är någon man tycker om och är romantiskt intresserad av finns inte på min karta!

Anonym (Varför ens försöka...)

Wed 29 Jan 08:28

#5952

Käre TS!

Jag vill börja med att be uppriktigt om ursäkt för att jag har hakat på det här urspårade tåget till tråd så här länge! Det har inte hjälpt dig, eller fört dig framåt. Förmodligen har du bara mått sämre. Jag beklagar det.

Mitt förslag är följande:

Du har inte frågat tjejen om en dejt, nu när det har gått ett drygt år sedan du fick ögonen på henne. Om tidigare beteende kan förutsäga kommande beteende, kommer du inte heller att fråga henne. Och vet du vad, det är helt OK! Hade du varit upp över öronen kär i henne hade du liftat med en lastbilschaufför, snålåkt på en tågtoalett eller vad som helst bara för att få träffa henne. Det har du inte gjort. Du är alltså inte speciellt intresserad av henne. Egentligen. Så släpp henne. Du mår bara dåligt av att känna dig otillräcklig för att du inte vågar ta mer kontakt med henne! Jag upprepar, släpp henne.

Du behöver fokusera på dig nu! Hur är det med kursen/kurserna du inte klarade? Klarade du tillräckligt mycket för att behålla CSN till nästa gång du vill plugga, eller behöver du komplettera upp med fler högskolepoäng? Enligt antagning.se finns det fortfarande kurser och program som är öppna för sen anmälan nu på vårterminen. Eller har du på dig till 17 mars att söka sommarkurser. Och alla poäng räknas i detta sammanhang, du kan läsa litteraturvetenskap om Harry Potter eller vad som helst, bara du får ihop dina hp.
Det är också helt OK att byta spår. Det första programmet du påbörjade kanske inte passade dig? Plugga något annat om det passa bättre. Kanske en yrkesutbildning på YH?
Du kan absolut fortsätta med ditt jobbsökande, men det är inte alltid så lätt som körkortslös person med studieförberedande gymnasium (?) på CV:t.

Och ditt mående: ta hjälp! Du måste inte vara självmordsbenägen eller ha vanföreställningar för att kontakta vården. Det räcker att må dåligt!
Jag är inte den enda i den här tråden som föreslagit att du kanske har autism, och varje gång har du svarat att det har du inte. Jag undrar om det betyder "nej, jag tror inte att jag har autism" eller "nej, jag är utredd, och utredningen visade att jag inte har autism". Det förstnämnda alternativet tror jag på. Eftersom du är intelligent och har klarat dig bra i skolan tror jag du har flugit under autism-radarn, även om du har det tufft med vissa sociala bitar. Jag har flera autistiska syskon och kusiner samt ett barn med autistiska drag (kanske behöver jag själv en utredning), så jag känner igen mycket i hur du skriver och resonerar. Även om jag förstår att det känns konstigt att tänka "har jag autism?", tror jag att det skulle vara bra för dig att genomgå en utredning och få större förståelse för dig själv, oavsett vad utredningen visar.

All lycka till dig! Jag svarar gärna på följdfrågor om detta, men kommer inte längre delta i tjatet kring lumpar-tjejen. Vi som svarar i tråden är nog ännu mer för att upprepa oss än vad du är. Än en gång, släpp henne.

Anonym (Inget på spel....)

Wed 29 Jan 09:47

#5953

Anonym (Varför ens försöka...) skrev 2025-01-29 08:28:32 följande:

Käre TS!

Jag vill börja med att be uppriktigt om ursäkt för att jag har hakat på det här urspårade tåget till tråd så här länge! Det har inte hjälpt dig, eller fört dig framåt. Förmodligen har du bara mått sämre. Jag beklagar det.

Mitt förslag är följande:

Du har inte frågat tjejen om en dejt, nu när det har gått ett drygt år sedan du fick ögonen på henne. Om tidigare beteende kan förutsäga kommande beteende, kommer du inte heller att fråga henne. Och vet du vad, det är helt OK! Hade du varit upp över öronen kär i henne hade du liftat med en lastbilschaufför, snålåkt på en tågtoalett eller vad som helst bara för att få träffa henne. Det har du inte gjort. Du är alltså inte speciellt intresserad av henne. Egentligen. Så släpp henne. Du mår bara dåligt av att känna dig otillräcklig för att du inte vågar ta mer kontakt med henne! Jag upprepar, släpp henne.

Du behöver fokusera på dig nu! Hur är det med kursen/kurserna du inte klarade? Klarade du tillräckligt mycket för att behålla CSN till nästa gång du vill plugga, eller behöver du komplettera upp med fler högskolepoäng? Enligt antagning.se finns det fortfarande kurser och program som är öppna för sen anmälan nu på vårterminen. Eller har du på dig till 17 mars att söka sommarkurser. Och alla poäng räknas i detta sammanhang, du kan läsa litteraturvetenskap om Harry Potter eller vad som helst, bara du får ihop dina hp.
Det är också helt OK att byta spår. Det första programmet du påbörjade kanske inte passade dig? Plugga något annat om det passa bättre. Kanske en yrkesutbildning på YH?
Du kan absolut fortsätta med ditt jobbsökande, men det är inte alltid så lätt som körkortslös person med studieförberedande gymnasium (?) på CV:t.

Och ditt mående: ta hjälp! Du måste inte vara självmordsbenägen eller ha vanföreställningar för att kontakta vården. Det räcker att må dåligt!
Jag är inte den enda i den här tråden som föreslagit att du kanske har autism, och varje gång har du svarat att det har du inte. Jag undrar om det betyder "nej, jag tror inte att jag har autism" eller "nej, jag är utredd, och utredningen visade att jag inte har autism". Det förstnämnda alternativet tror jag på. Eftersom du är intelligent och har klarat dig bra i skolan tror jag du har flugit under autism-radarn, även om du har det tufft med vissa sociala bitar. Jag har flera autistiska syskon och kusiner samt ett barn med autistiska drag (kanske behöver jag själv en utredning), så jag känner igen mycket i hur du skriver och resonerar. Även om jag förstår att det känns konstigt att tänka "har jag autism?", tror jag att det skulle vara bra för dig att genomgå en utredning och få större förståelse för dig själv, oavsett vad utredningen visar.

All lycka till dig! Jag svarar gärna på följdfrågor om detta, men kommer inte längre delta i tjatet kring lumpar-tjejen. Vi som svarar i tråden är nog ännu mer för att upprepa oss än vad du är. Än en gång, släpp henne.

Det är flera av oss som påpekat att TS låst sig vid en relation med denna tjej men att han inte är så kär som han påstår. För som du säger, är man så kär så ser man till att faktiskt träffas, oavsett hur komplicerat det är att ta sig dit. Man skriver inte heller att man inte vet vem annars man skulle kunna ha en relation med om det inte funkar med denna tjej. Tyvärr tar inte TS till sig detta utan säger att det är omständigheter som är problemet. Om man är så kär som TS påstår sig vara så går det inte 3-4 veckor ibland mellan messen heller.

Jag har påpekat detta i all välmening till TS, men det är som att prata med en vägg. Han är visst jättekär, han kommer att fråga henne på dejt på ett tydligt men vagt sätt, han kommer att kunna vara superöppen med henne när de är i en relation trots att han inte klarar av att berätta att studierna gått åt skogen nu etc.

Jag lider enormt över att TS tyvärr är så låst och inte ens ser sanningen om sina egna känslor i detta. Jag hoppas att han kommer att bli förälskad på riktigt, på det där "jag gör vad som helst för att ses"-viset.

anonym05swe

Wed 29 Jan 10:02

#5954

Anonym (Varför ens försöka...) skrev 2025-01-29 08:28:32 följande:

Käre TS!

Jag vill börja med att be uppriktigt om ursäkt för att jag har hakat på det här urspårade tåget till tråd så här länge! Det har inte hjälpt dig, eller fört dig framåt. Förmodligen har du bara mått sämre. Jag beklagar det.

Mitt förslag är följande:

Du har inte frågat tjejen om en dejt, nu när det har gått ett drygt år sedan du fick ögonen på henne. Om tidigare beteende kan förutsäga kommande beteende, kommer du inte heller att fråga henne. Och vet du vad, det är helt OK! Hade du varit upp över öronen kär i henne hade du liftat med en lastbilschaufför, snålåkt på en tågtoalett eller vad som helst bara för att få träffa henne. Det har du inte gjort. Du är alltså inte speciellt intresserad av henne. Egentligen. Så släpp henne. Du mår bara dåligt av att känna dig otillräcklig för att du inte vågar ta mer kontakt med henne! Jag upprepar, släpp henne.

Du behöver fokusera på dig nu! Hur är det med kursen/kurserna du inte klarade? Klarade du tillräckligt mycket för att behålla CSN till nästa gång du vill plugga, eller behöver du komplettera upp med fler högskolepoäng? Enligt antagning.se finns det fortfarande kurser och program som är öppna för sen anmälan nu på vårterminen. Eller har du på dig till 17 mars att söka sommarkurser. Och alla poäng räknas i detta sammanhang, du kan läsa litteraturvetenskap om Harry Potter eller vad som helst, bara du får ihop dina hp.
Det är också helt OK att byta spår. Det första programmet du påbörjade kanske inte passade dig? Plugga något annat om det passa bättre. Kanske en yrkesutbildning på YH?
Du kan absolut fortsätta med ditt jobbsökande, men det är inte alltid så lätt som körkortslös person med studieförberedande gymnasium (?) på CV:t.

Och ditt mående: ta hjälp! Du måste inte vara självmordsbenägen eller ha vanföreställningar för att kontakta vården. Det räcker att må dåligt!
Jag är inte den enda i den här tråden som föreslagit att du kanske har autism, och varje gång har du svarat att det har du inte. Jag undrar om det betyder "nej, jag tror inte att jag har autism" eller "nej, jag är utredd, och utredningen visade att jag inte har autism". Det förstnämnda alternativet tror jag på. Eftersom du är intelligent och har klarat dig bra i skolan tror jag du har flugit under autism-radarn, även om du har det tufft med vissa sociala bitar. Jag har flera autistiska syskon och kusiner samt ett barn med autistiska drag (kanske behöver jag själv en utredning), så jag känner igen mycket i hur du skriver och resonerar. Även om jag förstår att det känns konstigt att tänka "har jag autism?", tror jag att det skulle vara bra för dig att genomgå en utredning och få större förståelse för dig själv, oavsett vad utredningen visar.

All lycka till dig! Jag svarar gärna på följdfrågor om detta, men kommer inte längre delta i tjatet kring lumpar-tjejen. Vi som svarar i tråden är nog ännu mer för att upprepa oss än vad du är. Än en gång, släpp henne.

Jo jag kommer fråga henne om en träff. Att ge upp är inte något jag kommer göra. Gillar henne på riktigt, är snarare för att jag gillar henne att det blir svårare att välja exakt vad man ska skriva.

Ja, jag vet hur det fungerar.

Nej, jag mår bra överlag och har inte autistiska drag bara för att jag inte skrivit med henne osv.

Okej, men att ge upp är inte vad jag kommer göra. Absolut inte.

Anonym (...)

Wed 29 Jan 11:01

#5955

anonym05swe skrev 2025-01-29 10:02:28 följande:

Jo jag kommer fråga henne om en träff. Att ge upp är inte något jag kommer göra. Gillar henne på riktigt, är snarare för att jag gillar henne att det blir svårare att välja exakt vad man ska skriva.

Ja, jag vet hur det fungerar.

Nej, jag mår bra överlag och har inte autistiska drag bara för att jag inte skrivit med henne osv.

Okej, men att ge upp är inte vad jag kommer göra. Absolut inte.

Vadå bara för att du inte skrivit med henne? Det är ingen som påstått nåt om att inte skriva med henne tyder på autism, så varför svarar du såhär?

Anonym (Varför ens försöka...)

Wed 29 Jan 11:08

#5956

anonym05swe skrev 2025-01-29 10:02:28 följande:

Jo jag kommer fråga henne om en träff. Att ge upp är inte något jag kommer göra. Gillar henne på riktigt, är snarare för att jag gillar henne att det blir svårare att välja exakt vad man ska skriva.

Nej, jag mår bra överlag och har inte autistiska drag bara för att jag inte skrivit med henne osv.

Okej, men att ge upp är inte vad jag kommer göra. Absolut inte.

Nej, släpp henne. Hade du verkligen velat vara tillsammans med henne hade du gjort mer vid det här laget. Inte tänkt att du skulle göra mer, utan gjort mer. Släpp henne.

Du framstår inte som en person som mår bra. Och allt du skrivit i tråden sammantaget gör att jag tror att en autismutredning hade varit bra. Har du inte autism kommer utredningen att visa det. Tycker psykologen att du inte visar någon som helst tecken på autism kommer du inte ens få göra en utredning, så det är liksom inget farligt.

Jo, ge upp lumpentjejen. Och lägg fokus på andra saker i ditt liv, saker som får dig att må bra på riktigt!

De flesta av oss som har varit vuxna ett tag, typ halva livet, har minst ett förhållande som aldrig blev. Av någon anledning. Den andra parten var upptagen eller ointresserad, jag själv vågade inte göra något, vi förstod inte varann, osv. Det är inget fel. Ibland går det inte.

anonym05swe

Wed 29 Jan 12:23

#5957

Anonym (Varför ens försöka...) skrev 2025-01-29 11:08:44 följande:

Nej, släpp henne. Hade du verkligen velat vara tillsammans med henne hade du gjort mer vid det här laget. Inte tänkt att du skulle göra mer, utan gjort mer. Släpp henne.

Du framstår inte som en person som mår bra. Och allt du skrivit i tråden sammantaget gör att jag tror att en autismutredning hade varit bra. Har du inte autism kommer utredningen att visa det. Tycker psykologen att du inte visar någon som helst tecken på autism kommer du inte ens få göra en utredning, så det är liksom inget farligt.

Jo, ge upp lumpentjejen. Och lägg fokus på andra saker i ditt liv, saker som får dig att må bra på riktigt!

De flesta av oss som har varit vuxna ett tag, typ halva livet, har minst ett förhållande som aldrig blev. Av någon anledning. Den andra parten var upptagen eller ointresserad, jag själv vågade inte göra något, vi förstod inte varann, osv. Det är inget fel. Ibland går det inte.

Nej jag kommer inte ge upp bara för det inte är enkelt.

Nej, jag har inte det så finns ingen anledning till det.

Nej, som sagt. Att ge upp är helt fel väg att gå.

Inget skäl att ge upp för det

Anonym (X)

Wed 29 Jan 12:48

#5958

Har du tillräckligt med poäng för att få CSN i höst?

Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?

INNEHÅLL