Mobbning på FL?

Alla har nåt att kämpa med. Det är det jag menar. Många bryr sig inte om andras känslor och vill sparka på den som ligger, speciellt om det är nån i ett utsatt läge. Jag var olyckligt kär och hade inte haft såna känslor för nån på över 12 år. Jag var inte bara kåt som många sa. Jag behövde inte höra vad patetisk jag var, jag var bara ute efter en sak, och hur äckliga män är som tror att unga tjejer skulle vilja ha en som mig, när de kan få vältränade snygga killar i sin egen ålder. Speciellt inte en man som aldrig haft ett förhållande. Typiskt män att inbilla sig saker. Och min syster hade rätt, hon var inte intresserad. Det fattade alla. 

Jag vet hur det är att ha känslor för nån och hur det är när man inte vet om det är besvarat, jag vet hur det känns att vara olyckligt kär. Tror de flesta varit med om det. Varför inte tänka ett steg längre då och visa lite sympati och förståelse för andra? Jag skulle aldrig säga till en kvinna sånt som kvinnor har sagt till mig.

Varför tror du själv att du inte klarar att släppa detta? Vi har alla en massa utmaningar i våra liv, relationer inleds och slutar men folk tar sig vidare från det. Det är en del av livet.

Viss mobbning har jag väl märkt. Inget jag själv deltar i, men. Tyvärr är det så, vilket är tråkigt.

Jag kan hålla med om att mobbning är ett ord som man inte ska missbruka. Jag kan även hålla med om att funktionsnedsättningar kan vara ett skäl till att det blir mycket tjafs, även om det inte behöver vara så. Men för den som har tid och ork att tjafsa med folk på internet ligger det säkerligen ofta något problem med livet i botten. Så var det åtminstone för mig. Jag hade mycket på hjärtat och jag fick möjlighet att skriva av mig om det här. En av mina största trådar startades för exakt ett år sedan, 3 oktober 2022. Föga anade jag då vad som väntade. Att människor var väldigt elaka märkte jag snabbt så jag valde att ge igen. Det är väldigt skönt att slippa vara här och hålla på med det. Jag mådde inte alls bra av det. Jag har försökt att skriva om det som hände på olika sätt, men det är väldigt svårt att få det bra. Jag mår inte heller så bra av att tänka på det, så det bästa är nog att lägga ner det projektet. 
Jag har istället valt att vara med på ett annat forum. Där får man säga att folk som är troll är troll, och man kan även följa kontots tidigare inlägg bara genom att klicka på en persons profil. Det gör det betydligt enklare att vara rädd om sin egen tid genom att undvika att svara dem som man snabbt kan se gärna muckar. Jag har även själv helt lagt om diskussionsstil, och det finns inte heller någon där som kan söka på information om mig  på forumet och hålla den emot mig genom att ta upp den i nya trådar. På det forumet får man inte heller koppla till andra forum eller spekulera i någons verkliga identitet, vilket har skrivits öppet att "en grupp" gjort om en medlem här. Det andra forumet har överhuvudtaget en annan typ av moderering, till exempel är trams och offtopic inte tillåtet där. Däremot får man säga nästan vad som helst till varandra så länge man håller sig till ämnet. Forumet är också långt större än det här forumet, vilket gör att den person som är ämnet för denna tråd inte skulle kunna bli så dominerande som han kan bli här. Så att det här forumet är så litet kan säkert i vissa fall bli ett problem, vilket män i den här tråden är inne på. 

Någon skrev att det bara är att göra ett nytt konto. Det gäller säkert för en del. För mig har det inte fungerat. Jag blir spärrad från att läsa på forumet om jag har skrivit något som gör att det går att förstå att det är jag. Det har säkert med regler att göra, men jag har inte längre intresse av att skriva på det här forumet om annat än vad som hände mig på forumet efter det som hände mig här. Om någon ibland använder det nick jag blev utsatt via  igen får jag se om jag orkar säga något. Det brukar då stå (Anonym) (Kastatnick) Det finns ingen moderering eller Forumvärd att tillgå som stöd för mina konton, så mycket har jag förstått, så det blir mycket onödigt jobb för mig. 

Jag tycker fortfarande att det som hände var fruktansvärt och att det var väldigt illa hanterat av forumet. Men det stämmer att jag inte behöver vara här om jag inte vill. Enda anledningen till att jag fortfarande loggar in är för att hålla koll på den här typen av trådar. Det har även förekommit vid ett par tillfällen sedan jag slängde mitt konto och därefter fick det konto jag använde för att förklara vad som hänt i den förra av dessa trådar spärrat, inklusive IP-adress, så det räknar jag med händer även med detta konto. Jag tycker att det verkar som om forumet rullar på ungefär som innan. Jag har inte sett någon direkt mobbning sedan jag lämnade, mer än att jag anser en del trådstarter lika märkliga som Troll-Ye tyckte att de var. De brukar inte få så många svar, och får de några svar så är det trevliga och vettiga svar som är svårt för TS att göra så mycket av. Jag hoppas att ni får ordning på forumet. Det finns ändå en del bra personer här. Åtminstone 10 stycken. 

För att det betydde nåt för mig, jag har inte känt så för nån på många år som jag skrev. Och jag såg hur män ska tryckas ner och förlöjligas om man har känslor för en yngre tjej. Och vilken skillnad det är när kvinnor själva har känslor för nån.

Jag såg henne för ett tag sen och det högg till, jag kände vemod. Så är det med vissa, de är speciella och man kanske aldrig glömmer dom helt. Jag har försökt med andra kvinnor sen dess, men jag har inte haft såna känslor sen den tjejen. Kanske dröjer 12 år igen, vem vet?

Att den som tråden handlar om drömmer om en yngre tjej som han inte går vidare ifrån verkar några ta personligt. Men att en man på femtio plus känner så, att han vill ha någon yngre, ska inte behöva leda till mobbning. Jag tror att kombinationen av en person som har tid och lust att svara och behovet av en syndabock ledde fram till den situation mannen och hans belackare har på forumet. Det var nog jag som först nämnde att jag tyckte att det var mobbning? Men frågan är om det kan vara mobbning om personen själv är med på det? Det är därför det är effektivt att "mobba ut" någon. Jag själb6 orkade helt enkelt inte vara kvar här, och det var bra för mig. Forumet passade inte mig och min stora skrivenergi och mitt stundtals drastiska sätt att uttrycka mig. Det blev en för dominant röst under en period. Några trodde att jag var ett experiment som flera personer låg bakom. Jag kändes inte verklig. Om jag hade skrivit alla inlägg under eget nick hade det säkert känts ännu mer obegripligt. Nu gjorde jag inte det, eftersom jag ändå ville ge råd och inte ville att TS skulle behöva lida för att mitt grundnick blev så impopulärt. Så jag skulle säga att även om mobbningen av mig egentligen inte var så stor, utan att det oftast var en enda person som låg bakom de flesta kontona och inläggen, så var den effektiv. Jag ville inte vara kvar. Det kan vara ett mål med mobbning. Att få bort någon. I det här fallet verkar det lite mer komplicerat eftersom någon låtsats vara mitt grundnick för att få fortsätta mobba. Först trodde jag att samma sak hänt personen som i denna tråd kallar sig Anonym (Pool), men den personen väljer oftast just substantiv i grundform som nick nuförtiden så det är nog han, och han har använt sitt eget fria val att vara kvar här.

Så här är det för alla andra med, bara att du inte ser detta.
du har fått massor med hjälp och råd genom åren men tillslut tröttnar man när du bara slänger skit tillbaka. Du behöver lära dig att acceptera att inte alla tyckte din förälskelse var logisk och möjlig. många av de råd du fick som du tycker var negativa var för att skona dig besvikelsen.
Det är klart att det gör ont, men det är du som behöver lära dig att begränsa hur mycket känslor du lägger i saker där du har låg sannolikhet att vinna (både den yngre tjejen och diskussioner som denna). Du gräver gång på gång ner dig så långt att du inte kan komma upp. Vill du ha en chans att lyckas med någon relation så behöver du bestämma dig för att släppa allt runt denna historien och släppa alla orättvisetankar du har här inne.

Ingen annan ältar en förälskelse dom hade för så många år sen, även om dom bär med sig besvikelsen och den alltid kommer smärta. Vi är flera som är ensamma singlar som har sånt här i bagaget, men man får helt enkelt släppa det annars äter det upp en.

Jag blev förälskad för första gången på18år (för några år sen), han dumpade mig för en annan. Det sänkte min självkänsla totalt. Jag drömde och längtade efter honom i flera år trotts att han behandlade mig respektlöst. Är det någon jag ska vara arg på är det honom och inte hela gruppen "män". Hade jag startat en tråd om detta så hade jag säkerligen fått en massa råd och skambeläggning på om jag gjorde rätt saker för att attrahera honom, hade jag rakat benen, snippan, sminkat mig och gjort mig fin för honom, hade jag sparat mig och inte varit för lössläppt innan, var jag aktiv under sexet eller låg jag där som en klubbad säl osv. Ändå hör du inte mig basonera ut hur hemska män är som ligger med kvinnor och sedan dumpar dom i var och varannan tråd. 

Ja det känns rätt orättvist att vissa av oss har svårt att bli förälskade och att det inte alltid blir som man hoppats, men det vi kan göra är att försöka läka och utvecklas positivt tills nästa gång det sker. 

Förälskelser betyder mkt för alla. Koppla bort vad du tror andra anser. Om du hela tiden ältar så kommer du inte vidare. Framtiden vet vi inget om, se till att du kan uppleva nya saker.