Äggdonation 2023/2024

Så spännande! Stort lycka till! 

Tack kom på pillret, Prednisolon var det en form av cortison som ska minska kroppens vilja att stöta bort saker som är främmande. Nu ligger jag här och försöker koppla av och somna snart. Så mycket tankar och känslor i omlopp gråter för minsta Lilla såg en man som heter Ove på Engelska och började störtböla tex.

Aha! Okej, spännande med prednisolon, blir säkert toppen! 
Gud ja, jag har också blivit så himla gråtmild under den här perioden 

@Mathilda88
Hur går det, vilken vecka är du i nu?
Vilka tidiga tecken hade du? 

Ska testa HCG första gången nästa vecka fredag. Kom hem sent igår från Mallorca. Har skickat maken att köpa laktulos och parafin. Sjukt trög i magen. Inte kul men en bieffekt av med, bara nått man får ta.

Idag är jag i vecka 7+5. Jo det går okej resp bra 
Ultraljudet för att se att den satt rätt i måndags såg bara bra ut (7+0), ett tickande hjärta och rätt storlek för tiden.
Sen mår jag inte så bra med all värk, illamående och trötthet, men blir rätt låg. Zombie-mode. Men förhoppningsvis går det över till vecka 12.. 
Mina tidiga tecken var att jag fick relativt intensiv växtvärk i livmodern 2,5 dygn efter återföringen, som sen har hållt i sig, samt att jag blev omåttligt trött och behövde sova middag mm. 

Spännande!  Var ska du gå och få det taget? Ja tyvärr kan det bli så, tacksamt för laktulos och parafin då. 

Hur mådde du med din förra graviditet?

Så underbart att höra att allt såg bra ut! Förstår att det är segt att må illa och vara trött men man Får försöka tänka att det är ett tecken på att allt är bra! 

hur känner du Ananrs nu? Är du lugn och trygg i ditt beslut ? förstår om du inte vill berätta men jag åt sjölv så ängslig fortgarande och det gör mig så rädd. Vill inte vara ledsen över att det inte blev som man tänkt längre önskar jag kunde känna mig trygg i beslutet att använda donerade ägg. 

Hej
Jag har en privat klinik som hjälpt mig med ultraljud all provtagning, recept etc. Funkat jättebra, hade en annan klinik först dör allt var på löpande band kändes det som. Denna är liten familjär en doktor och 3 sköterskor typ. Känner mig numer trygg med donerade tog ett tag och landa i det men när det väl var landat i kropp och själ var det ett självklart val och nog det enda alt förutom att någon annan skulle bära barnet eller adoptera. Graviditeten kändes normal mådde bra. Sen resultatet är helt fantastiskt. Har en dotter och mycket är hon lik sin far men även mig. Finns mycket forskning där man inte vet riktigt heller hur stor påverkan man själv har pga att hon ligger i en mage. Får från ens moderkaka, bakterier, blod m.m. ser det lite som man skulle fått donerat ett organ. Hoppas du känner förtröstan i detta 

Lättare sagt än gjort får jag tyvärr vara ärlig med. Kan säga att några dagar där var jag riktigt låg, hade det inte legat så många års kämpande och mkt pengar bakom det så hade jag varit sugen på att avsluta det där och då. Hoppas du slipper må så när ni väl lyckas! Har full förståelse för Noelani nu, känner att ett barn kan räcka om det är så här man kommer må.. Överväldigande illamående, enorm trötthet, intensiv värk och stark sjukdomskänsla i hela kroppen. Det påverkade mitt mentala mående enormt. Insåg att mina år av kämpande kom ikapp mig vilket såklart bidrog till den djupa dippen. 
Mår lite bättre sen igår, hoppas det håller i sig. 

Jo såklart hade man helst haft ett embryo av egen DNA, men ja jag känner mig trygg i valet. Det fanns ingen livsduglighet i mina ägg, och de klarade definitivt inte av stimuleringen. Jag hade kunnat fortsätta i det oändliga med smärtsamma och ångestladdade stimuleringar med samma resultat. Jag hade gått under. Och ekonomin hade gått under. 
Den är en lång och jobbig process att bearbeta. Jag började med det redan efter första misslyckade försöket, därav att jag kunnat gå vidare när jag stod inför faktum 1,5 år senare.. Så ge dig tid - även om jag vet att det är det sista man känner att man har. Men skuldbelägg dig inte iallafall för att du vill försöka mer eller inte kan känna det som ett bra val idagsläget. 

Var på ultraljud i måndags hos Sellmer, v.8+0 och ett fortsatt tickande hjärta och vuxit fortsatt bra i enlighet med tiden 
Nu har jag dilemmat att Sellmer förespråkar 150mg Trombyl, men läkaren på specialistmödravården i Sverige har bara förskrivit 75mg. Har skrivit till mödravården och hoppas de ska följa Sellmer, då jag litar mer på Sellmer än mödravården som inte hanterar äggdonationer i närheten av lika ofta. Milt utryckt. Men med tanke på att jag bara är 159 och väger 63kg så har jag svårt att se att en svensk läkare skulle tänka sig att maxa dosen på danska läkares inrådan.. 

Dessutom fick jag ett sådant enormt tråkigt bemötande från barnmorskemottagningen. Skrev för att förnya receptet på Xonvea och Lergigan comp, förklarade att jag fungerar med dom plus Postafen. Fick då svaret att jag nog inte bör ta alla dom, hon skickade det vidare till läkaren för bedömning men att jag nog behövde dra ner på det. Jag höll på att bryta ihop där och då och storböla! När man mådde totalt skit, äntligen började få näsan över vattenytan  och så fick man mattan undandragen igen! Kände mig så nedvärderad och ovärdig att nånsin få må bra igen. 
Blev en del meddelanden fram och tillbaka innan hon ringde och bad så mkt om ursäkt. Att det inte var så hon menat, men bara att de kombinationen kanske inte är bra. Märkligt då förra barnmorskan visste om dom utan påpekan och vet andra som tar dom utan problem. Tar inte ens maxantalet. Puh vilken käftsmäll. Men hon var jättetrevlig och bekräftade mina känslor när vi pratade. Faran med meddelanden i skrift. 

Matilda88:
Så skönt att den lilla växer på. Men så extremt tufft du har det. Hoppas du får fler dagar av bättre mående nu. 

När det gäller trombyl har jag förstått det så att det nationella kunskapsstöd som finns kring preeklampsi säger att det är 75mg som ska tas. Så det är vad alla landsting arbetar efter. Då har man tittat på studier och enats om dem. I mitt landsting är deras generella riktlinjer också tydliga med att den offentliga vården inte skriver ut några mediciner som kliniker utomlands förespråkar. ( Tänk speciellt ex Olgas protokoll som har väldigt mycket extra mediciner.) Jag valde att följa vad min danska klinik föreskrev men fick då hämta ut medicinen till självkostnadspris med mitt danska recept. Jag hade också progesteron och kortison i början av graviditeten.

Så jobbigt att behöva må så dåligt kan inte föreställa mig att jag skulle kunna må så dåligt att jag hade velat avbryta efter allt det man gått igenom så du måste verkligen må förfärligt. Hoppas att det fortsatt vänder åt rätt håll och att det blir lättare att hantera. Oftast som jag förstått är ju den första tiden jobbigast även om vissa stackare får stå ut med det under en lång tid. 

Ja jag förstår, det är just den känslan jag inte vill ha. Att jag sörjer det vill bara vara tacksam den dagen jag får ett donerat ägg och känna att det gjort mig precis lika lycklig. Har försökt bearbeta det här sem förra våren nu och vetskapen om att att jag kanske kan få bli mamma ändå med donerade ägg är väl det som gör så jag ens överlever om jag ska vara ärlig men det tar ändå inte bort den extrema panik sorg och ångest jag känner över att det inte fungerar med mina ägg. Är så arg för det är så orättvist men så är ju livet. tack för dina ord <3 

@MATHILDA88 
Läser vad jag skrivit nu och låter som det var enkelt men..
Innan jag landade i detta gick jag igenom 6 år av försökande på mina egna först ca 3 år utan ivf sen utredning 3 vänder via landstinget + 2 privata vändor, ett ägg via äggdonation som ej lyckades och slutligen en baby. Flertalet missfall, skrapningar, inga sociala media, ej umgås med folk med småbarn bröt ihop i sociala sammanhang med bäbisar alt att de ska få bebisar.etc. verkligen mått skit på alla sätt och vis. Var över 35 när vi började försöka så vet aldrig om det redan var kört på förhand med egna ägg..Barnlängtan kom väl redan vid 33 sen tog det några år innan min man och jag låg i fas med varandra. Så 10 år från att det sög till i magen att jag vill ha en baby nu, kommer ihåg det från en dag till den nästa, babyfewer. Tills hon slutligen låg där i min famn. Konstiga är för oss båda att den tiden kommer man inte ihåg. Är nog någon sorts självförsvarelsemekanism. Känns som hon alltid varit här <3

Tack så mycket  Bara lite illamående idag, utöver tröttheten, så fortsatt bättre än senaste veckorna. Gör underverk för det mentala 

Ja, jag hittade en rutin för Regionerna att man skall behandlas med mellan 75-150 mg Trombyl i dessa fall, men tror som du att jag bara lär erbjudas 75 mg. Nej absolut, det är precis som du säger. 
Rådde din klinik dig också till 150 mg? Jag funderar på att göra som du gjort ifall läkaren håller sig till 75 mg. Har redan recept på 150 mg från Sellmer så kan få mer därifrån så det täcker det som svenska recepten inte räcker till. Men inte bestämt mig än.

Tack så mycket  Jo har återfått engagemanget i graviditeten igen, så ser ljus i tunneln igen. Bara hoppas det fortsätter såhär. Har varit hanterbart idag med vilket jag är så tacksam för. 

Det är svårt det där. Ge dig tid att bearbeta och fundera. Men just nu provar ni och då kunde iallafall inte jag fokusera på att ställa om till äggdonation, för man hade just då hopp om att det kan funka. Men inte fel att bearbeta i bakgrunden. Men håller tummar och tår för er!

Hej
Nån som har tips i väntan på besked?
Tog HCG prov igår. Känner mig som en Zombie all min tankekraft går typ åt att koncentrera mig på att inte tänka på det och inte måla upp några förväntningar...

Hur har det gått! Gud det är jättejobbigt! Har tyvärr inga bra svar eller förslag.. 

Åh, tuff väntan. Hoppas du fått ett bra besked. Jag lärde mig vilket labb som var snabbast i stan. Men det var också tydligt att vissa prover gick snabbare än andra att få svar på. HCG proverna kom oftast först på kvällen. 
Ja, min klinik är också dansk, så de skrev också ut 150mg. Jag väger mer än dig, vet ej om det hade påverkat mig. Att tänka att mindre dos kanske har liknande effekt om det är stor skillnad i vikt.

Always choklad: Har Spanien och Sverige samma dos på blodförtunnande under gravidite?

Hej
Tack alla för stöd och pepp.
75 mg hade jag men var ordinerat först när jag var gravid några veckor in av svenska sjukvården. Vet att när jag gjorde ivf med Livio i Svergie gick jag bla på Trombyl kanske skiljer sig med äggdonation. Kommer ej ihåg.

Hej
Tyvärr tråkiga nyheter. Inte gravid..
HCG visade bara 2,3
Under 5 är man inte gravid.
Skit och åter skit.
Har möte inbokat med kliniken om nästa steg.
På ett sätt känns det hemskare nu när man vet vad resultat kan bli att det faktiskt kan funka.
Försöker tänka bort de tankar så gott de går och bara se det som att det inte vart tänkt att bli ett barn..
Måste få ned mitt immunförsvar så det inte stöter bort blastocysten. Det som varit mitt största problem få det fastna.. Tills dess att äggreserven även blev låg.

Usch nu sitter man bara och väntar på att det ska börja droppa.. full med hormoner..
Och på jobbresa och representation inte kul läge alls. Helst vill jag bara ligga under en filt ett par dar och tycka synd om mig själv lite. Går ju inte med småbarn jag vet men.. Å andra sidan kanske bra att fokusera på något annat.. Skönt och skriva av sig för andra i liknande situation. Tack och lov att dessa forum finns.
Hindrat mig många gånger från att bli helt knäpp. Progesteronet är ingen lek tror det är det som gör mig till ett darrande asplöv super känslig och emotionell. Lätt och förväxla med att vara gravid. Mörka vårtgårdar styva bröstvårtor, mörka blygdläppar eller så är det kortisonet. Bubblat i magen hela tiden och den har putsat sen insättningen. Jobbigt när ens magkänsla har så fel.. Känner mig grundlurad. Lite förhoppning hade man i alla fall.