Äggdonation 2023/2024

Hej
Jag har lyckats med en ÄD och har nu en bäbis på 5 mån. Håller på att förbereda oss för syskonförsök vi är +40. Ammar och vet från samtal idag med kliniken att när jag sätter igång med behandlingen måste jag sluta amma. Funderar nu på hur länge vi ska vänta. Tiden är en faktor men samtidigt vill jag inte snuva bäbis på allt fokus som bäbis. Låter som lyxproblem i detta forum men vägen var lång lång tills vi lyckades ❤️ Kanske kan skänka lite hopp! 

Hej, skriver lite för att lugna kanske. Jag gjorde äggdonation och blev igångsatt. Tror jag föredrar det faktiskt. Har inget i och för sig och jämföra med men..Vi fick vara på patienthotellet 2 dygn med tabletter man tog regelbundet sen igångsättande dropp m.m. Kände oss så omhändertagna och lugna, prioriterade och mycket personal dedikerade just till oss, anpassad mat och fika bjöd de även för den som skulle föda. Var en fin förlossning som jag minns med värme just för att det fungerade så bra omkring, köpte gåvor till alla som var med sen. Måste vara jobbigt att åka in och ut vid minsta känning man har eller ej hinna dit och föda i bilen. 

Hej

Vår bebis är dryga året nu och nu känner jag mig mentalt och psykiskt redo för syskonförsök. Vi har använt oss av Instituto Bernabeu på Mallorca. Har blastocyster som väntar i frysen på oss. Var till stort stöd att kunna bolla med andra i samma situation tidigare, så jag kommer börja hänga här lite på nytt.

Vår lilla tjej är glad frisk och stark. För er som tvekar på donation skulle jag säga att vägen dit var lång med många misslyckade IVF och ifrågasättande av sig själv. Är så lycklig att jag och vi tillslut landade i att göra en äggdonation. Kanske kan stötta någon därute som läser detta. 

Tack, ja om vi hinner göra alla prover och om allt är ok vi känner oss redo etc så kan vi försöka i mitten Jan nästa år. Ja vi ångrar inte en dag. Alla är alla bakslag och sorg har lett fram till detta underbara barn. Känns som hon alltid funnits. Vi frågar oss ibland vad gjorde vi innan men det mesta är som en dimma. All kamp fram till detta känns just nu väldigt diffust. Är troligen en försvarsmekanism för en själv men så känns det.
                                                                                      Hoppas kunna inspirera andra och våga satsa. Dock behövde jag själv prova med mina egna en sista gång innan jag helt kunde släppa tanken. Det var en process i sig själv. Först att våga och vilja göra IVF sen samma resa för äggdonationen. Allt är en steg för steg process som tar tid.

 Tack för stöd och pepp.

Hej 
Så spännande, vi väntar på att förbereda inför nästa äggdonation, syskonförsök. Har hämtat ut medicinerna och tagit blodprov väntar bara på resultaten. Tidigare godkänt cellprov och mammografi. Är som ett blankt blad verkar förträngt allt, var 1,5 år sedan nu sist.
Vad händer nu? 
Väntar på 1a mensdagen. Får min behandlingsplan typ imorgon. Trodde jag skulle komma ihåg men icke. Känner igen namnen på medicinerna och om de är sprutor tab eller vaginatorer men det är allt. Ni som är mitt uppe i det kanske kan ge mig en liten crash course..

Hej
43
Vi ska till Mallorca och göra Transfer nästa Ons eller rättare sagt jag åker själv. Mannen är hemma med vår dotter. Ovitrelle igår kväll. Nu imorgon start Klexane sprutor, Progesteron Vaginatorerer och en till med piller som jag just nu inte kommer ihåg namnet på  

Tack kom på pillret, Prednisolon var det en form av cortison som ska minska kroppens vilja att stöta bort saker som är främmande. Nu ligger jag här och försöker koppla av och somna snart. Så mycket tankar och känslor i omlopp gråter för minsta Lilla såg en man som heter Ove på Engelska och började störtböla tex.

@Mathilda88
Hur går det, vilken vecka är du i nu?
Vilka tidiga tecken hade du? 

Ska testa HCG första gången nästa vecka fredag. Kom hem sent igår från Mallorca. Har skickat maken att köpa laktulos och parafin. Sjukt trög i magen. Inte kul men en bieffekt av med, bara nått man får ta.

Hej
Jag har en privat klinik som hjälpt mig med ultraljud all provtagning, recept etc. Funkat jättebra, hade en annan klinik först dör allt var på löpande band kändes det som. Denna är liten familjär en doktor och 3 sköterskor typ. Känner mig numer trygg med donerade tog ett tag och landa i det men när det väl var landat i kropp och själ var det ett självklart val och nog det enda alt förutom att någon annan skulle bära barnet eller adoptera. Graviditeten kändes normal mådde bra. Sen resultatet är helt fantastiskt. Har en dotter och mycket är hon lik sin far men även mig. Finns mycket forskning där man inte vet riktigt heller hur stor påverkan man själv har pga att hon ligger i en mage. Får från ens moderkaka, bakterier, blod m.m. ser det lite som man skulle fått donerat ett organ. Hoppas du känner förtröstan i detta 

@MATHILDA88 
Läser vad jag skrivit nu och låter som det var enkelt men..
Innan jag landade i detta gick jag igenom 6 år av försökande på mina egna först ca 3 år utan ivf sen utredning 3 vänder via landstinget + 2 privata vändor, ett ägg via äggdonation som ej lyckades och slutligen en baby. Flertalet missfall, skrapningar, inga sociala media, ej umgås med folk med småbarn bröt ihop i sociala sammanhang med bäbisar alt att de ska få bebisar.etc. verkligen mått skit på alla sätt och vis. Var över 35 när vi började försöka så vet aldrig om det redan var kört på förhand med egna ägg..Barnlängtan kom väl redan vid 33 sen tog det några år innan min man och jag låg i fas med varandra. Så 10 år från att det sög till i magen att jag vill ha en baby nu, kommer ihåg det från en dag till den nästa, babyfewer. Tills hon slutligen låg där i min famn. Konstiga är för oss båda att den tiden kommer man inte ihåg. Är nog någon sorts självförsvarelsemekanism. Känns som hon alltid varit här <3