BIM Maj 2023

Jag har inte tempat den här cykeln utan bara sporadiska tempar på dagen vilket jag kan se lite om äl varit med oxå då min temp blir högre dugnet runt efter och igår låg den typ 36,60idag 36,90 och jag har ont i brösten och är småilsk vet inte om det sista bara är ett sammanträffande eller om jag har tidig pms, tror jag kan va på äl+3 och då prickade vi 2 dagar innan och på ägglossnings dagen. 

Hej alla!

Hoppar in här :) Fint med så aktiv tråd. För mig blir det första barnet, är 32 år gammal (får sån ångest av åldern!)

Jag plussade i slutet på mars, fick missfall i påsk :( Jag var i vecka 7. Men min kropp ställde iaf om sig rätt fort och jag hade ägglossning igen i torsdags, så nu HOPPAS jag att det går vägen denna gång! Har det hänt nån mer?

Hoppas vi alla får plus i maj! <3

Hej! Jag fick också missfall i påsk❤️ var i vecka 5. är också 32 år och försöker med syskon till vår tvååring. Var första missfallet för oss. Tog sig på försök 11 men blev missfall. Nu väntar jag på att första ägglossningen efter missfallet ska komma vilket borde bli närmsta dagarna. Håller tummarna för oss❤️

Åååh nej, det är så sorgligt. Tack för att du delar med dig <3 Efter 11 försök också, vad tufft :( Hur fort gick det med första barnet? Håller verkligen tummarna för oss att det blir ett plus som håller i sig denna gång! :)

Första barnet gick på andra försöket och inga missfall eller något! :) Men inte förvånad att nr två tar längre tid för oss. Sämre sömn, sämre mat och mindre sex nu med en småtting i hemmet ;) hoppas bara inte det tar 11 försök till nu utan tar sig snabbt igen!

Någon mer om haft ÄL och går och väntar och väntar nu? Hade ÄL i söndags, vi fick till det på fredag kväll så hoppas det är tillräckligt. Har dock hamnat i en helt vidrig situation nu. Dagen efter fick jag reda på att min man har varit otrogen. En gång för 5 år sedan och en igen i höstas. Samma tjej, upptäckte eftersom jag såg foton och meddelanden. Känner mig helt tom, hade absolut ingen aning och har aldrig varit orolig eller misstänkt någonting. Vet inte vad som kommer hända med oss nu men kan inte låta bli att hoppas att jag är gravid, men samtidigt känna mig skräckslagen för om jag skulle vara det. Känns dock inte troligt, men den nivå av stress och panik jag har haft i kroppen de senaste dagarna tvivlar jag att något ägg skulle vilja fästa alls... 

Jag är på på ca äl+6. Men jag har tappat hoppet totalt denna månad. Känns som det aldrig kommer bli något. Jag har varit sjuk en del det sista, samt har reumatism vilket kan göra det svårare att bli gravid. Vi har dock inte försökt länge, så jag har bara hjärnspöken just nu.
Den här cykeln är jag inte alls förväntansfull, opererade fingret igår och förstår helt klart att inget ägg vill fästa eller stanna kvar just nu 🙂 så jag tror det blir lätt att hålla sig från tester nu.

Men vad fruktansvärt. ❤️ tror du ni kan arbeta igenom det eller kastar du honom? 

Jag vill inte skiljas så jag vill försöka jobba på oss. Han är otroligt ångerfull och fylld av ångest. Vi har haft problem i förhållandet sen innan och han har haft det jobbigt med depressioner så på ett sätt känns det nästan som ett symptom på annat som varit dåligt. Men vet inte - fortfarande i något slags konstigt chock-tillstånd

Och angående hopp och att testa - ibland är det nästan det jobbigaste! Att hoppas och bli besviken. Kan tycka det är enklast att tro det värsta så man är förberedd och om det ändå blir positivt, blir man dubbelt så glad

Jag förstår dig,  med ett långt liv ihop vill man att det ska fungera. Följ hjärtat ❤️

Ja, jag har tyckt det varit spännande och tyckt det varit lite roligt innan. Men den hör gången är allt hopp ute. Så pass att min sambo blir ledsen för att jag är så pessimistisk just nu.