Vi som startar IVF 2023

Imorse mailade de med besked om att 8 av 12 (!!) har blivit befruktade och fortsatt dela sig fint nu på dag2, kliniken valde att inte göra ICSI-befruktning denna gången eftersom donator-spermierna har så hög kvalité så jag har varit lite nervös över första beskedet. Så glad att allt går bra för de små. 

Nu kommer de fortsätta blastocyst-odla tills söndag då vi är inbokade för ET men känns so m vi kan ha goda chanser att få ett gäng till frysen. 

Strelitzia: Tinade de då ett i taget men det var först den 3e som klarade upptinings-processen? Det är ju så många kritiska moment vid frysningen..

Ju mer jag tänker på det blir jag säker på att jag vill göra en insättning direkt, mår redan mycket bättre. Känner mig ?milt överstimulerad?, lite svullen såklart men inga andra symtom. Klarade till och med av att gå gå en lång arbetsintervju igår eftermiddag haha! 

Det är alldeles för lätt att fastna i skräckscenarion men är väl ett sätt att förbereda sig på det värsta?men är ju också viktigt att våga tro så det inte bara blir att kämpa i motvind. De flesta får ju barn tillslut 🙏🏼

Ja det är ett embryo från samma omgång IVF så är som du skriver ren slump vem som blir vem i syskonskaran 😅 

Jaha ni samkör, häftigt! Ska bli spännande att följa hur det går för er 😍 Jag hoppades i början på att det skulle bli tvillingar, skulle bli kostnadseffektivt bland annat 🤣 Men vi fick en liten vilding så är glad att det bara blev han, tror hans mammor hade gått av annars 😝🥰

Haha åh, ja man vet ju inte vilket barn som kommer till en.. Men det får framtiden visa 🥰 Vi tycker det känns lyxigt om vi får till dubbel föräldraledighet och kan få vara mycket hemma med de små. 

I skrivande stund är min partner faktiskt redan gravid (v.8+4) och vi väntar på ett andra tidigt ultraljud i nästa vecka men har fått se ett litet pickande där inne. Så om vårt försök i helgen tar sig blir det 5-6 veckor mellan barnen. Det bästa kanske hade varit ett par månader egentligen om jag försöker tänka mer rationellt och tänker att det kanske kan bli lättare att acceptera ett negativt test om det blir så. 

Jag började försöka 2018 (i förra relationen) och det var otroligt påfrestande och tiden/väntan blev verkligen vår värsta fiende. Är så glad att allt inte är lika svart/vitt längre för på ett sätt är vi ju redan föräldrar till en liten mini-person, det är väldigt tryggt att få vara i denna processen när inte lika mycket står på spel men heller inte känna avund över att inte få försöka. ❤️

Förstår att du är orolig med den erfarenheten, graviditeter verkar verkligen bara vara en lång väg av olika delmål man får kämpa framåt mot. Men tänk på alla 2-3dagars som blivit till barn där resten av äggen inte klarat sig till frys! ❤️ 

Jag är fortfarande ganska svullen och MYCKET blandade känslor av allt progesteron. Det drar och spänner mycket i magen även om jag inte har ont. Bara 2 dygn kvar till ET nu, klockan 13.00 har vi tid i Köpenhamn. Såklart är jag superorolig att embryologen kommer maila under morgonen när vi är påväg ner, men min partner försöker sitt bästa för att rädda mig från de katastroftankarna..

Grattis till alla som pulsade  och även till dem som kommit till äggplockning. Lycka till med vidare i processen.
Jag är nämligen exalterad bara på tanken att om ca 2 veckor vi ska ha vårt första möte på RMC. Det står att jag ska träffa läkaren och sedan sjuksköterska som visar injektionsteknik. 
Då blir det bästämt terapi allt för oss. 

Jag undrar om kvinna börjar direkt med hormonsterapieller eller det beror? 
I alla fall är helt positiv och glad för allt som kommer att hända i nästa kommande period 

Hej alla! Var längesen jag skrev här nu. Gjorde ett FET den 14/4. Tjuvtestade negativt ruvardag 9 och gav upp hoppet. På den officiella testdagen testade jag svaaaaaaaaagt plus. Alltså så svagt att jag tänkte att det skulle vara ett spökstreck. Tog såklart fler tester, då med "RFSU testa ofta" och dom var helt blanka. Ställde återigen in mig på att det misslyckats med vårt enda ägg i frysen. 

Ringde kliniken och dom bad mig testa om nu på tisdag. Meeeen tjuvtestade såklart imorse ändå. Nu med Clearblue digital. Och det visade till min stora chock GRAVID 1-2!!!
Kan det verkligen stämma? 

Mina tankar är just nu att det borde stå fler veckor än 1-2. Jag har en del brungrå flytningar sen igår som oroar mig... Borde inte testet visat starkare på testdagen ??(alltså ruvardag 13) 

Är såklart överlycklig över att efter 2,5 års försök äntligen få ett plus. Men oron tar liksom över. 
Är ju rädd att detta är ett tidigt missfall. 

Sorry för långt inlägg och pessimism. Jag är förstås överlycklig, men jag har så himla svårt att tro det.
Dessutom har jag inga symtom alls. 

Behövde bara skriva av mig detta. Då tankarna snurrar till max här inne. 

Kram på er! 

Hej alla! Var längesen jag skrev här nu. Gjorde ett FET den 14/4. Tjuvtestade negativt ruvardag 9 och gav upp hoppet. På den officiella testdagen testade jag svaaaaaaaaagt plus. Alltså så svagt att jag tänkte att det skulle vara ett spökstreck. Tog såklart fler tester, då med "RFSU testa ofta" och dom var helt blanka. Ställde återigen in mig på att det misslyckats med vårt enda ägg i frysen. 

Ringde kliniken och dom bad mig testa om nu på tisdag. Meeeen tjuvtestade såklart imorse ändå. Nu med Clearblue digital. Och det visade till min stora chock GRAVID 1-2!!!
Kan det verkligen stämma? 

Mina tankar är just nu att det borde stå fler veckor än 1-2. Jag har en del brungrå flytningar sen igår som oroar mig... Borde inte testet visat starkare på testdagen ??(alltså ruvardag 13) 

Är såklart överlycklig över att efter 2,5 års försök äntligen få ett plus. Men oron tar liksom över. 
Är ju rädd att detta är ett tidigt missfall. 

Sorry för långt inlägg och pessimism. Jag är förstås överlycklig, men jag har så himla svårt att tro det.
Dessutom har jag inga symtom alls. 

Behövde bara skriva av mig detta. Då tankarna snurrar till max här inne. 

Kram på er!