Regeringens el-fiasko

Varför sprider du videos från ful klipparen Henrik Jönsson?

Det är mycket bra  att Anders Holmberg visat svenska folken vilken lurendrejare  Henrik Jönsson är. 

Kopierat ur ditt inlägg #9826:

"Likaså är berättelsen om kärnkraftens roll i det svenska elsystemet ahistorisk, eftersom den förringar betydelsen av folkomröstningen 1980. Då rådde det parlamentarisk enighet om utfasning."

🤡"Experten" som skrivit insändaren, Björn Kjellström, är kommunpolitiker för MP. Han skrev 1979 boken "Rösta nej" (sc. till kärnkraft).

I vilken fråga har jag bestämda åsikter? - ni tankeläsare får gärna dela med er av mina tankar emellanåt och så att man själv hänger med. 🙂

Nej, det är bara vad jag har noterat i närliggande tid och påpekar helt enkelt att import kan vara lösningen i stunden och på problemen som vi själva har (och med importen kommer även priser utifrån). 

Ok.

Aja, när du blir såhär härligt konfrontativ så fort minsta öppning gör det möjligt så vill man gärna tro att det är dags för EUs elproducenter att teckna dina 'prissäkrade avtal'. 🙂

I stort kan jag ge dig rätt men du tittar bara på totalen. Oavsett hur lite Sverige importerar i totalen så sker det importer titt som tätt och när Sverige behöver importera el så är det i regel under timmarna när behovet är som störst och då elen är som dyrast (och så ser det ut även i dagens olyckliga situation).

För såväl elanvändare som elproducenter kan det vara viktigt att långt i förväg försäkra sig om att få ett visst pris. Därför finns det dessutom handel som gör det möjligt att köpa el upp till tio år i förväg. Detta sker på Nasdaq Commodities där finansiell handel sker samt clearingtjänster.

Det är fortfarande 'spotpriser' (läs: en auktion om priserna) i det här fallet och priserna blir inte billigare ju längre fram i tiden man köper elen utan precis tvärt om - "långt i förväg" kommer aldrig att bli genomsnittligt billigare över tid än att köpa elen dagen före/en timme före leverans.

På den finansiella marknaden kan aktörer säkra elpriset för variationer i spotpriset. Detta sker genom olika finansiella produkter med olika löptid. Handel kan göras på dygns-, vecko-, månads-, kvartals- eller årskontrakt för en tidsperiod på upp till tio år. På den finansiella marknaden sker även handel med utsläppsrätter.

Tittar du på elavtal så blir priset dyrare och dyrare desto längre tid man binder elpriset.

Tror du att det fenomenet uppstår för att det genomsnittligen blir dyrare att köpa in el till spotpriser eller möjligtvis tvärt om? 🙂

Aja, spana in Markus Aujalays senaste:

Där har man något att slipa på inför julbordet! 🙂

Om, det låter som att du tillslut är med på tanken att det finns långa prisavtal för såväl producenter som elhandlare.

Om det är dyrare eller inte har knappast ens saken att göra om det finns eller inte.

Fin fisk till julbordet 

Du ansåg att Markbygden Ett gjorde ett misstag som handlade el till spottpriser istället för att teckna 'prissäkrade avtal' (- när de inte kunde producera tillräckligt med el själva för att täcka leveranserna i ett 15-årigt kontrakt med norska Hydro).

Huruvida avtalen finns eller inte har aldrig varit en diskussion utan just vilket alternativ som är billigast/dyrast.

Men visst kan man även säga att så billiga och förmånliga elavtal inte finns. 🙂

Man kan också säga att de som satt på rörliga eller timpriser under elpriskrisen betalde betydligt mycket mer än de som betalat längre fastprisavtal.

Det var väl några elhandelsbolag ute i Europa som inte hade möjlighet att köpa el för 20kr/ kWh  och sälja för de med kunderna avtalade 2-3 kr/kWh. Dessa kunder blev helt enkelt utan elhandelsleverantör tills när leverantören tog över dem. Om jag kommer ihåg rätt.

 

Påstående 1:
Det blåser inte i Tyskland, det driver upp priserna. De höga priserna smittar elområde 4 och elområde 3.

Påstående 2:
Den planerbara kärnkraftens har en reaktor avstängd för oplanerade reparationer.

Det är en av konsekvensen med för mycket vindkraft i ett elnät. Så finns det något vi kan lära oss av det?Normalt efterstävar man redundans i kritiska system. När ett antal kärnkraftsreaktorer skrotats utan att det tillkommit några nya kraftkällor som fullt ut kan ersätta de skrotade reaktorerna så är det inte fråga om utan när det uppstår problem. Så finns det något vi kan lära oss av det?

Det är en av konsekvensen med för mycket vindkraft i ett elnät. Så finns det något vi kan lära oss av det?Normalt efterstävar man redundans i kritiska system. När ett antal kärnkraftsreaktorer skrotats utan att det tillkommit några nya kraftkällor som fullt ut kan ersätta de skrotade reaktorerna så är det inte fråga om utan när det uppstår problem. Så finns det något vi kan lära oss av det?