Regeringens el-fiasko
I fredags var elen 1600 procent dyrare i södra Sverige jämfört med norra.
Enligt Löfvén har elöverskottet aldrig varit större. Vilken sopa. Nu kommer den elkris som oppositionen varnade för. Total oförmåga att se helheten.
-
-
Svar på tråden Regeringens el-fiasko
-
Ändå tjänar investeringsbolag pengar på vindkraften och de vill bygga mer. Någonstans tjänas pengarna. Säger JB någonting om det?Tom Araya skrev 2024-07-12 05:37:33 följande:Svårt för mig att veta vad som är nytt och inte för andra...
För mig finns det i intervjun vissa förklaringar och faktauppgifter som jag nu har bättre kunskap om, bl.a. om balanskostnader som ökat från 1 miljard till 6 och förväntas stiga till 8.
Jan förklarar en hel del om om ekonomi kopplat till el-produktion och el-konsumtion, som varför el-priserna ser ut som de gör, varför vindkraften inte är lönsam, hur en stor mängd vindkraft påverkar lönsamheten för annan el-produktion, kostnader för att balansera el-systemet, mm.
Hur elprismarknaden fungerar har förklarats många gånger under många år i tråden.
Trots detta har den EU-gemensamma elprismarknadens reglering med syfte att stimulera till elproduktion där priserna är höga misslyckats. Säger JB någonting om det? -
Från tidigare i år om balans tjänster
www.tn.se/naringsliv/34915/sexdubblad-miljardnota-for-att-balansera-elsystemet-du-far-betala/
"Enligt Anna Jäderström beror majoriteten av 2023 års ökning däremot inte på en ökad andel intermittent kraft.? Den ökning av kostnader vi hittills sett beror delvis att mer volym upphandlas, men det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan elpriset har på kostnaderna för stödtjänster. Största volymökningen hittills beror på införandet av snabb störningsreserv (FCR-D ned) för att hantera bortfall av förbrukning, exempelvis vid ett fel på en exporterande HVDC-kabel.
..Ser du någon koppling mellan balanstjänster och hög andel väderberoende kraftslag?? Ja, det finns kopplingar generellt men inte utifrån hur mycket reserver vi har i dag och historiskt i Sverige. Men det kan påverka framtida behov av balanstjänster. Det är sant att vi anpassar elmarknaden och balanseringen till ett mer väderberoende elsystem ? exempel på sådana förändringar är övergång till 15 minuters marknader och flödesbaserad kapacitetstilldelning.FCR-D ned är en ny systemtjänst som trädde i kraft 2022. Upphandlingen har ökat successivt från 75 megawatt 2022 till 365 megawatt 2024.Har den systemtjänsten införts av geopolitiska skäl?? Nej, utan helt utifrån hur elsystemets egenskaper ser ut. Vi dimensionerar det nordiska elsystemet så att normal drift kan upprätthållas även om den största enskilda komponenten, det vill säga ledning, produktionsenhet eller förbrukningsenhet, får ett haveri eller plötsligt stopp. Det är detta vi kallar N-1. Alltså hantera fel oavsett orsak till haveriet.
...
Tror du att balanskostnaderna hade varit lika höga om de senaste fyra nedlagda kärnkraftsreaktorerna funnits kvar i systemet och Ringhals 5 och 6 hade byggts?? Ja, kostnaderna för balansering hade hittills varit desamma i stort, förutsatt att elpriset haft ungefär samma utveckling. Dock skulle kärnkraftsreaktorerna skapat andra nyttor för elsystemet, som förmågan att överföra el och tillgodose ökad efterfrågan på el. Det är ju detta vi ser behov av nu när vårt samhälle ska elektrifieras ? ett stort behov av tillkommande elproduktion.Huruvida elpriserna skulle varit lägre om den planerbara kraften inte lagts ned råder det debatt om, men det är just det som många experter menar är en av huvudorsakerna till att elpriserna drivits upp. Kombinationen av de planerbara kraftslagen tillsammans med de intermittenta kraftslagen ger billiga elpriser enligt Svenskt Näringslivs scenarioanalys kraftsamling elförsörjning.? Utvecklingen av elpriset har många förklaringar men den extrema situationen 2022 beror framför allt på Rysslands invasion av Ukraina och energibristen som detta medförde i Europa samtidigt som Frankrikes kärnkraftsproduktion hade stora tillgänglighetsproblem, säger Anna Jäderström
...
Vid sidan av balanstjänster jobbar Svenska kraftnät även med mothandel, inte minst fossil sådan, för att öka överföringen från norr till söder, samt driver den så kallade effektreserven som för närvarande utgörs av det oljeeldade Karlshamnsverket med syfte att hantera timmar då kritisk effektbrist kan uppstå under vintern. Karlshamnsverket har fått eldas i gång i beredskap ett par gånger under vintern.Kostnaderna för mothandel och effektreserv ingår inte i summan för balanstjänster.
...
Mothandeln finansieras med flaskhalsinkomster och effektreserven via egen avgift som betalas av de balansansvariga företagen. Storleksordningen är runt 70 miljoner per år för dem vardera, säger hon. -
Visst gör han det...Padirac skrev 2024-07-12 08:37:52 följande:Ändå tjänar investeringsbolag pengar på vindkraften och de vill bygga mer. Någonstans tjänas pengarna. Säger JB någonting om det?
Hur elprismarknaden fungerar har förklarats många gånger under många år i tråden.
Trots detta har den EU-gemensamma elprismarknadens reglering med syfte att stimulera till elproduktion där priserna är höga misslyckats. Säger JB någonting om det?
Ett bolag (med huvudkontor i exempelvis Luxemburg) lånar pengar för att finansiera bygget av en vindkraftsanläggning. P.g.a. lånegarantier från EU blir räntan väldigt låg. Dessa pengar lånas sedan ut till ett dotterbolag i exempelvis Sverige, som bygger och driver en kraftanläggningen där. Dotterbolaget betalar den mer normala, flera gånger högre räntan på lånet. Detta täcks inte av inkomsterna, utan det svenska dotterbolaget har ett noll- eller minusresultat. Moderbolaget i Luxemburg går dock med vinst, p.g.a. skillnaden mellan räntan de lånat till och den ränta de lånar ut till.
Överetableringen av vindkraft gör att priserna (precis som produktionen) går upp och ner, med stora variationer under så kort tid som ett dygn. Det skapar osäkerhet kring lönsamhet för investeringar i el-produktion. Lånegarantierna samt att vindkraften inte bär sina kostnader (balanskostnaderna tar staten och anslutningsavgifterna hamnar på kunden) är det som gör att det fortfarande finns bolag som bygger vindkraft men inga andra kraftslag. -
Mer om negativa elpriser
Vad artikeln inte nämner är föreslagen omregleringen av elhandelsprissättningen från EU som ett sätt att hantera elprisbörsens svängningar. Se länk sist
www.tn.se/ekonomi/38045/experten-sa-hotar-negativa-elpriser-svensk-elproduktion-inte-lonsamt-att-investera/
"Sol, vind och vatten har bidragit till att sänka de svenska elpriserna under vår och sommar. En glädjande nyhet för alla hushåll. Men på andra sidan av myntet, ett förebud om en ohållbar obalans i elsystemet. Ny statistik från Energiföretagen visar att pendeln svänger allt hårdare, vilket på sikt riskerar att bromsa klimatomställningen.
? Tyvärr får man säga att det inte är tillfälligt, säger han.TN har återkommande rapporterat om att en större andel intermittenta kraftkällor (som producerar el beroende på väderförhållanden), som vind- och solkraft, skapar stora obalanser i elsystemet. Som en del av detta ökar också trenden med negativa elpriser, förklarar Magnus Thorstensson.? Det beror framför allt på utbyggnaden av solkraft i Nederländerna, Tyskland och Polen, som gör att man får ett stort överskott som skickas vidare, vilket genererar negativa priser runt om i Europa och även i Norden, säger han.De första negativa priserna kom till Sverige 2020. Sedan dess har de blivit ett återkommande inslag, berättar Thorstensson.? I tidigare fall har det handlat om enstaka timmar. I fjol hade vi negativa priser ungefär fem procent av tiden. Och i år ligger vi halvårsmässigt mer än dubbelt så högt som förra året, säger Magnus Thorstensson.
?Missgynnar investeringsklimatet?Negativa priser är allvarliga av flera skäl, enligt honom.? För vind- och solkraftsproducenter uppstår en kannibaliseringseffekt. När solen skiner eller vinden blåser produceras mycket el och priserna sjunker vilket reducerar deras lönsamhet. Kannibaliseringen blir värre ju fler investeringar man gör i dessa kraftslag, eftersom allt fler ska dela på en mindre kaka.Elproducenterna kan heller inte dra nytta av högre priser vid tidpunkter när solen inte lyser och det är vindstilla, på grund av att sol och vind då producerar mindre el.Negativa priser slår också mot annan elproduktion eftersom de undergräver motiven för nya investeringar i elproduktion som är nödvändiga för elektrifieringen.? Den planerbara kraften har fördelen att den i viss utsträckning kan prissäkras på den finansiella marknaden. Dessutom har dessa möjlighet att producera när priserna är höga. Men de negativa priserna innebär att prisnivån generellt sjunker, vilket missgynnar investeringsklimatet, säger Magnus Thorstensson.Kan räkna med prissvängningarI takt med att vi ser en ökad icke-planerbar kraft och mindre planerbar kraft kan vi räkna med större prissvängningar som tar oss längre från våra klimatmål, varnar han.Det finns tre sätt att motverka negativa elpriser: ökad efterfrågan, ökad lagring och ökad flexibilitet. De två förstnämnda är svårhanterliga på kort sikt. Efterfrågan pressas ner av den rådande lågkonjunkturen. Och med dagens batterilagringslösningar kan vi inte lagra el i den skala som behövs. Då måste ökad flexibilitet bli den närmaste lösningen.? För det krävs investeringar i planerbar elproduktion. Om vi ska fördubbla kraftsystemet kommer inte dagens vattenkraft att vara tillräcklig för att balansera systemet. Någonting måste läggas till, säger han.
..
"
www.europaportalen.se/2023/03/eu-reform-ska-ge-stabilare-elpriser-och-mer-fornybart
"EU-reform ska ge stabilare elpriser och mer förnybartBRYSSEL 14 mars 2023Kommissionen föreslår ändringar i EU:s energimarknad för att få lägre elpriser, mindre beroende av fossila bränslen och samtidigt öka andelen förnybart. Konsumenternas rättigheter ska stärkas och de ska bland annat kunna kräva fasta priser i sina elkontrakt.
...
? Energikrisen pådriven av Rysslands attack mot Ukraina har blottlagt en rad tillkortakommanden i det nuvarande systemet. Åtgärderna vi föreslår i dag kommer stegvis bidra till att minska kostnaderna att producera och använda energi i Europa genom mer förnybart, sade EU:s energikommissionär Kadri Simson.Under energikrisen har det höga priset på gas styrt priset på elen. Kommissionens slutsats efter ett omfattande samråd är att EU:s korttidsmarknad för prissättning av el i varje given stund utifrån efterfrågan alltjämt är det bästa alternativet men att det behövs ytterligare incitament för att minska tillfälliga pristoppar och skapa mer långsiktiga prissignaler.? Konsumenters och företags elräkningar ska bli mindre beroende av priserna på korttidsmarknaden, sade Simson.Korttidsmarknaden bli kvarPå EU:s korttidsmarknad för el säljs först den billigaste elen ? oftast förnybart. När efterfrågan blir större säljer kärnkraften el, därefter el från kol och sist el från gas som ofta är dyrast. Slutpriset sätts av priset på den dyraste energikällan.Upplägget har fått kritik för att vara alltför beroende av det rekordhöga gaspriset och bland annat Frankrike och Spanien har efterfrågat större reformer av korttidsmarknaden. Men kommissionen har sett över upplägget och kommit fram till att det är det mest effektiva och utmynnar i de lägsta priserna för konsumenten. Förändringar av korttidsmarknaden skulle dessutom ta många år att genomföra.Mer förutsägbarhet för företag och mer investeringar i förnybart och kärnkraftIstället ämnar tisdagens förslag till att minska elslutprisets beroende av korttidsmarknadens fluktuation genom att främja fler långsiktiga kontrakt mellan köpare och producenter där priset sätts för en längre period.Ett sådant sätt är så kallade dubbelriktade differenskontrakt som är avtal som sluts mellan stat och elproducent inför investeringar i exempelvis nya vindkraftverk. I dem sätts ett pristak ? om elpriset överstiger detta måste överskottsvinsten kanaliseras tillbaka till kunderna, och ett prisgolv ? om elpriset understiger detta skjuter staten till pengar i syfte att garantera investeringen. Dessa ska bli obligatoriska för statliga investeringar för ett antal förnybara energislag men även för kärnkraft.? Detta kommer att stabilisera priserna för producenter och se till att konsumenter mer direkt kan dra nytta av billigare förnybart, sade Kadri Simson.Kommissionen vill samtidigt underlätta privata investeringar i förnybart med så kallade PPA-avtal ? direkta avtal mellan elköpare och elproducent, något som är vanligt i de nordiska länderna. I förslaget ska medlemsländerna se till att sådana avtal finns tillgängliga även för mindre företag som vill köpa el från producenter." -
Det här är ganska exakt det som även Blomberg uttrycker.Padirac skrev 2024-07-12 09:16:31 följande:
Mer om negativa elpriser
Vad artikeln inte nämner är föreslagen omregleringen av elhandelsprissättningen från EU som ett sätt att hantera elprisbörsens svängningar. Se länk sist
www.tn.se/ekonomi/38045/experten-sa-hotar-negativa-elpriser-svensk-elproduktion-inte-lonsamt-att-investera/
"Sol, vind och vatten har bidragit till att sänka de svenska elpriserna under vår och sommar. En glädjande nyhet för alla hushåll. Men på andra sidan av myntet, ett förebud om en ohållbar obalans i elsystemet. Ny statistik från Energiföretagen visar att pendeln svänger allt hårdare, vilket på sikt riskerar att bromsa klimatomställningen.
? Tyvärr får man säga att det inte är tillfälligt, säger han.TN har återkommande rapporterat om att en större andel intermittenta kraftkällor (som producerar el beroende på väderförhållanden), som vind- och solkraft, skapar stora obalanser i elsystemet. Som en del av detta ökar också trenden med negativa elpriser, förklarar Magnus Thorstensson.? Det beror framför allt på utbyggnaden av solkraft i Nederländerna, Tyskland och Polen, som gör att man får ett stort överskott som skickas vidare, vilket genererar negativa priser runt om i Europa och även i Norden, säger han.De första negativa priserna kom till Sverige 2020. Sedan dess har de blivit ett återkommande inslag, berättar Thorstensson.? I tidigare fall har det handlat om enstaka timmar. I fjol hade vi negativa priser ungefär fem procent av tiden. Och i år ligger vi halvårsmässigt mer än dubbelt så högt som förra året, säger Magnus Thorstensson.
?Missgynnar investeringsklimatet?Negativa priser är allvarliga av flera skäl, enligt honom.? För vind- och solkraftsproducenter uppstår en kannibaliseringseffekt. När solen skiner eller vinden blåser produceras mycket el och priserna sjunker vilket reducerar deras lönsamhet. Kannibaliseringen blir värre ju fler investeringar man gör i dessa kraftslag, eftersom allt fler ska dela på en mindre kaka.Elproducenterna kan heller inte dra nytta av högre priser vid tidpunkter när solen inte lyser och det är vindstilla, på grund av att sol och vind då producerar mindre el.Negativa priser slår också mot annan elproduktion eftersom de undergräver motiven för nya investeringar i elproduktion som är nödvändiga för elektrifieringen.? Den planerbara kraften har fördelen att den i viss utsträckning kan prissäkras på den finansiella marknaden. Dessutom har dessa möjlighet att producera när priserna är höga. Men de negativa priserna innebär att prisnivån generellt sjunker, vilket missgynnar investeringsklimatet, säger Magnus Thorstensson.Kan räkna med prissvängningarI takt med att vi ser en ökad icke-planerbar kraft och mindre planerbar kraft kan vi räkna med större prissvängningar som tar oss längre från våra klimatmål, varnar han.Det finns tre sätt att motverka negativa elpriser: ökad efterfrågan, ökad lagring och ökad flexibilitet. De två förstnämnda är svårhanterliga på kort sikt. Efterfrågan pressas ner av den rådande lågkonjunkturen. Och med dagens batterilagringslösningar kan vi inte lagra el i den skala som behövs. Då måste ökad flexibilitet bli den närmaste lösningen.? För det krävs investeringar i planerbar elproduktion. Om vi ska fördubbla kraftsystemet kommer inte dagens vattenkraft att vara tillräcklig för att balansera systemet. Någonting måste läggas till, säger han.
..
Så jag antar att du med detta inlägg ger honom rätt.Jag ifrågasätter EU's formulering här...Padirac skrev 2024-07-12 09:16:31 följande:www.europaportalen.se/2023/03/eu-reform-ska-ge-stabilare-elpriser-och-mer-fornybart
"EU-reform ska ge stabilare elpriser och mer förnybartBRYSSEL 14 mars 2023Kommissionen föreslår ändringar i EU:s energimarknad för att få lägre elpriser, mindre beroende av fossila bränslen och samtidigt öka andelen förnybart. Konsumenternas rättigheter ska stärkas och de ska bland annat kunna kräva fasta priser i sina elkontrakt.
...
? Energikrisen pådriven av Rysslands attack mot Ukraina har blottlagt en rad tillkortakommanden i det nuvarande systemet. Åtgärderna vi föreslår i dag kommer stegvis bidra till att minska kostnaderna att producera och använda energi i Europa genom mer förnybart, sade EU:s energikommissionär Kadri Simson.Under energikrisen har det höga priset på gas styrt priset på elen. Kommissionens slutsats efter ett omfattande samråd är att EU:s korttidsmarknad för prissättning av el i varje given stund utifrån efterfrågan alltjämt är det bästa alternativet men att det behövs ytterligare incitament för att minska tillfälliga pristoppar och skapa mer långsiktiga prissignaler.? Konsumenters och företags elräkningar ska bli mindre beroende av priserna på korttidsmarknaden, sade Simson.Korttidsmarknaden bli kvarPå EU:s korttidsmarknad för el säljs först den billigaste elen ? oftast förnybart. När efterfrågan blir större säljer kärnkraften el, därefter el från kol och sist el från gas som ofta är dyrast. Slutpriset sätts av priset på den dyraste energikällan.Upplägget har fått kritik för att vara alltför beroende av det rekordhöga gaspriset och bland annat Frankrike och Spanien har efterfrågat större reformer av korttidsmarknaden. Men kommissionen har sett över upplägget och kommit fram till att det är det mest effektiva och utmynnar i de lägsta priserna för konsumenten. Förändringar av korttidsmarknaden skulle dessutom ta många år att genomföra.Mer förutsägbarhet för företag och mer investeringar i förnybart och kärnkraftIstället ämnar tisdagens förslag till att minska elslutprisets beroende av korttidsmarknadens fluktuation genom att främja fler långsiktiga kontrakt mellan köpare och producenter där priset sätts för en längre period.Ett sådant sätt är så kallade dubbelriktade differenskontrakt som är avtal som sluts mellan stat och elproducent inför investeringar i exempelvis nya vindkraftverk. I dem sätts ett pristak ? om elpriset överstiger detta måste överskottsvinsten kanaliseras tillbaka till kunderna, och ett prisgolv ? om elpriset understiger detta skjuter staten till pengar i syfte att garantera investeringen. Dessa ska bli obligatoriska för statliga investeringar för ett antal förnybara energislag men även för kärnkraft.? Detta kommer att stabilisera priserna för producenter och se till att konsumenter mer direkt kan dra nytta av billigare förnybart, sade Kadri Simson.Kommissionen vill samtidigt underlätta privata investeringar i förnybart med så kallade PPA-avtal ? direkta avtal mellan elköpare och elproducent, något som är vanligt i de nordiska länderna. I förslaget ska medlemsländerna se till att sådana avtal finns tillgängliga även för mindre företag som vill köpa el från producenter."
Stabilare el-priser= stabilare produktion.
Mer förnybart= mer sol- och vindkraft (?)= inte mer stabil produktion.
Hur har man resonerat fram till det förväntade resultatet?
-
Räntesnurror och liknande finansiella ösningar är ett bekymmer i sig. Det har ju uppmärksammats under 10-tals år - tex då privata välfärdsbolag med reglerade villkor hyr lokaler och möbler eller köper adminstrativa tjänster till oskäligt priser från moderbolag för att tömma dotterbolag på tillgångar och vinsterTom Araya skrev 2024-07-12 09:15:14 följande:Visst gör han det...
Ett bolag (med huvudkontor i exempelvis Luxemburg) lånar pengar för att finansiera bygget av en vindkraftsanläggning. P.g.a. lånegarantier från EU blir räntan väldigt låg. Dessa pengar lånas sedan ut till ett dotterbolag i exempelvis Sverige, som bygger och driver en kraftanläggningen där. Dotterbolaget betalar den mer normala, flera gånger högre räntan på lånet. Detta täcks inte av inkomsterna, utan det svenska dotterbolaget har ett noll- eller minusresultat. Moderbolaget i Luxemburg går dock med vinst, p.g.a. skillnaden mellan räntan de lånat till och den ränta de lånar ut till.
Överetableringen av vindkraft gör att priserna (precis som produktionen) går upp och ner, med stora variationer under så kort tid som ett dygn. Det skapar osäkerhet kring lönsamhet för investeringar i el-produktion. Lånegarantierna samt att vindkraften inte bär sina kostnader (balanskostnaderna tar staten och anslutningsavgifterna hamnar på kunden) är det som gör att det fortfarande finns bolag som bygger vindkraft men inga andra kraftslag.
Men det är ett annat problem än de problem ej planerbar elproduktion kan skapa i elnäten.
Du såg säkert att det enligt artikeln handlade om elprisets utveckling i första hand ang balanskonstnaderna.
Kom ihåg att JB är debattör och att Anna Jäderström är tillförordnad avdelningschef Elmarknad hos Svenska kraftnät. AJs uppgifter ser jag som mer sanningsenliga än JBs debattinlägg. -
Eftersom elprismarknaden och ersättningen för producenter ska ändras vid låga respektive höga elpriser påverkas lönsamheten och ska ge stabilare producenter.Tom Araya skrev 2024-07-12 09:29:28 följande:Det här är ganska exakt det som även Blomberg uttrycker.
Så jag antar att du med detta inlägg ger honom rätt.Jag ifrågasätter EU's formulering här...Padirac skrev 2024-07-12 09:16:31 följande:www.europaportalen.se/2023/03/eu-reform-ska-ge-stabilare-elpriser-och-mer-fornybart
"EU-reform ska ge stabilare elpriser och mer förnybartBRYSSEL 14 mars 2023Kommissionen föreslår ändringar i EU:s energimarknad för att få lägre elpriser, mindre beroende av fossila bränslen och samtidigt öka andelen förnybart. Konsumenternas rättigheter ska stärkas och de ska bland annat kunna kräva fasta priser i sina elkontrakt.
...
? Energikrisen pådriven av Rysslands attack mot Ukraina har blottlagt en rad tillkortakommanden i det nuvarande systemet. Åtgärderna vi föreslår i dag kommer stegvis bidra till att minska kostnaderna att producera och använda energi i Europa genom mer förnybart, sade EU:s energikommissionär Kadri Simson.Under energikrisen har det höga priset på gas styrt priset på elen. Kommissionens slutsats efter ett omfattande samråd är att EU:s korttidsmarknad för prissättning av el i varje given stund utifrån efterfrågan alltjämt är det bästa alternativet men att det behövs ytterligare incitament för att minska tillfälliga pristoppar och skapa mer långsiktiga prissignaler.? Konsumenters och företags elräkningar ska bli mindre beroende av priserna på korttidsmarknaden, sade Simson.Korttidsmarknaden bli kvarPå EU:s korttidsmarknad för el säljs först den billigaste elen ? oftast förnybart. När efterfrågan blir större säljer kärnkraften el, därefter el från kol och sist el från gas som ofta är dyrast. Slutpriset sätts av priset på den dyraste energikällan.Upplägget har fått kritik för att vara alltför beroende av det rekordhöga gaspriset och bland annat Frankrike och Spanien har efterfrågat större reformer av korttidsmarknaden. Men kommissionen har sett över upplägget och kommit fram till att det är det mest effektiva och utmynnar i de lägsta priserna för konsumenten. Förändringar av korttidsmarknaden skulle dessutom ta många år att genomföra.Mer förutsägbarhet för företag och mer investeringar i förnybart och kärnkraftIstället ämnar tisdagens förslag till att minska elslutprisets beroende av korttidsmarknadens fluktuation genom att främja fler långsiktiga kontrakt mellan köpare och producenter där priset sätts för en längre period.Ett sådant sätt är så kallade dubbelriktade differenskontrakt som är avtal som sluts mellan stat och elproducent inför investeringar i exempelvis nya vindkraftverk. I dem sätts ett pristak ? om elpriset överstiger detta måste överskottsvinsten kanaliseras tillbaka till kunderna, och ett prisgolv ? om elpriset understiger detta skjuter staten till pengar i syfte att garantera investeringen. Dessa ska bli obligatoriska för statliga investeringar för ett antal förnybara energislag men även för kärnkraft.? Detta kommer att stabilisera priserna för producenter och se till att konsumenter mer direkt kan dra nytta av billigare förnybart, sade Kadri Simson.Kommissionen vill samtidigt underlätta privata investeringar i förnybart med så kallade PPA-avtal ? direkta avtal mellan elköpare och elproducent, något som är vanligt i de nordiska länderna. I förslaget ska medlemsländerna se till att sådana avtal finns tillgängliga även för mindre företag som vill köpa el från producenter."
Stabilare el-priser= stabilare produktion.
Mer förnybart= mer sol- och vindkraft (?)= inte mer stabil produktion.
Hur har man resonerat fram till det förväntade resultatet?
Som jag förstått det. -
Du menar att JB och Thorstensson säger samma sak?Tom Araya skrev 2024-07-12 09:29:28 följande:Det här är ganska exakt det som även Blomberg uttrycker.
Så jag antar att du med detta inlägg ger honom rätt.Jag ifrågasätter EU's formulering här...Padirac skrev 2024-07-12 09:16:31 följande:www.europaportalen.se/2023/03/eu-reform-ska-ge-stabilare-elpriser-och-mer-fornybart
"EU-reform ska ge stabilare elpriser och mer förnybartBRYSSEL 14 mars 2023Kommissionen föreslår ändringar i EU:s energimarknad för att få lägre elpriser, mindre beroende av fossila bränslen och samtidigt öka andelen förnybart. Konsumenternas rättigheter ska stärkas och de ska bland annat kunna kräva fasta priser i sina elkontrakt.
...
? Energikrisen pådriven av Rysslands attack mot Ukraina har blottlagt en rad tillkortakommanden i det nuvarande systemet. Åtgärderna vi föreslår i dag kommer stegvis bidra till att minska kostnaderna att producera och använda energi i Europa genom mer förnybart, sade EU:s energikommissionär Kadri Simson.Under energikrisen har det höga priset på gas styrt priset på elen. Kommissionens slutsats efter ett omfattande samråd är att EU:s korttidsmarknad för prissättning av el i varje given stund utifrån efterfrågan alltjämt är det bästa alternativet men att det behövs ytterligare incitament för att minska tillfälliga pristoppar och skapa mer långsiktiga prissignaler.? Konsumenters och företags elräkningar ska bli mindre beroende av priserna på korttidsmarknaden, sade Simson.Korttidsmarknaden bli kvarPå EU:s korttidsmarknad för el säljs först den billigaste elen ? oftast förnybart. När efterfrågan blir större säljer kärnkraften el, därefter el från kol och sist el från gas som ofta är dyrast. Slutpriset sätts av priset på den dyraste energikällan.Upplägget har fått kritik för att vara alltför beroende av det rekordhöga gaspriset och bland annat Frankrike och Spanien har efterfrågat större reformer av korttidsmarknaden. Men kommissionen har sett över upplägget och kommit fram till att det är det mest effektiva och utmynnar i de lägsta priserna för konsumenten. Förändringar av korttidsmarknaden skulle dessutom ta många år att genomföra.Mer förutsägbarhet för företag och mer investeringar i förnybart och kärnkraftIstället ämnar tisdagens förslag till att minska elslutprisets beroende av korttidsmarknadens fluktuation genom att främja fler långsiktiga kontrakt mellan köpare och producenter där priset sätts för en längre period.Ett sådant sätt är så kallade dubbelriktade differenskontrakt som är avtal som sluts mellan stat och elproducent inför investeringar i exempelvis nya vindkraftverk. I dem sätts ett pristak ? om elpriset överstiger detta måste överskottsvinsten kanaliseras tillbaka till kunderna, och ett prisgolv ? om elpriset understiger detta skjuter staten till pengar i syfte att garantera investeringen. Dessa ska bli obligatoriska för statliga investeringar för ett antal förnybara energislag men även för kärnkraft.? Detta kommer att stabilisera priserna för producenter och se till att konsumenter mer direkt kan dra nytta av billigare förnybart, sade Kadri Simson.Kommissionen vill samtidigt underlätta privata investeringar i förnybart med så kallade PPA-avtal ? direkta avtal mellan elköpare och elproducent, något som är vanligt i de nordiska länderna. I förslaget ska medlemsländerna se till att sådana avtal finns tillgängliga även för mindre företag som vill köpa el från producenter."
Stabilare el-priser= stabilare produktion.
Mer förnybart= mer sol- och vindkraft (?)= inte mer stabil produktion.
Hur har man resonerat fram till det förväntade resultatet?
Jag menar att själva modellen för elprissättningen är med och skapar de problem som finns för konsumenter, företag och producenter. Det är de grundläggande premisserna EUs förslag ska förändra.
Att affärsmodeller skapar eller hindrar teknisk utveckling finns det många exempel på, kodaks filmrullar är ett exempel och jag har fler exempel från mitt yrkesliv där affärsmodeller gör att företagen inte förmår att ta språnget till att öka lönsamhet, produktivitet och teknisk utveckling för att man då förlorar intäkter från omfattande manuella arbetsinsatser som kan debiteras kund.
Utan en förändring av elprismodellerna sitter vi fast i den utveckling vi har nu. Det är mer än uppenbart. -
Lästa att förslaget som nämns nu är antaget.
www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2024/05/21/electricity-market-reform-council-signs-off-on-updated-rules/
"Energiköpsavtal är långsiktiga avtal som ger stabilitet för kunder och investerare. De uppdaterade reglerna underlättar avtalens användning och minskar onödig byråkrati och onödiga avgifter. I linje med sina planer för minskade koldioxidutsläpp ges medlemsländerna möjlighet att ytterligare stödja investeringar i förnybar energi inom ramen för energiköpsavtal, bland annat genom att inrätta garantisystem.Dessutom ska medlemsländerna också använda dubbelriktade differenskontrakt, eller motsvarande system med samma effekt, för sina system för direkt prisstöd, i syfte att stödja nya investeringar i elproduktion och se till att elpriserna påverkas mindre av prisvolatiliteten på marknader som bygger på fossila bränslen.Med dubbelriktade differenskontrakt till offentliga enheter skulle energiproducenter skyddas med en minimiersättning samtidigt som man säkerställer att de verkar och deltar effektivt på elmarknaderna och reagerar på marknadsförhållandena. Under perioder med höga priser ska de betala tillbaka överskjutande intäkter, som sedan kan fördelas till slutkunderna (samtidigt som snedvridning av konkurrensen och handeln på den inre marknaden undviks), investeras för att minska slutförbrukarnas elkostnader eller användas för att utveckla distributionsnät.Dubbelriktade differenskontrakt kan gälla för investeringar i nya elproduktionsanläggningar som baseras på vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vattenkraft utan vattenmagasin och kärnenergi." -
Ja, man försöker att lösa problem som kommer av den förda energipolitiken, vilket medför högre kostnader.Padirac skrev 2024-07-12 08:53:59 följande:
Från tidigare i år om balans tjänster
www.tn.se/naringsliv/34915/sexdubblad-miljardnota-for-att-balansera-elsystemet-du-far-betala/
"Enligt Anna Jäderström beror majoriteten av 2023 års ökning däremot inte på en ökad andel intermittent kraft.? Den ökning av kostnader vi hittills sett beror delvis att mer volym upphandlas, men det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan elpriset har på kostnaderna för stödtjänster. Största volymökningen hittills beror på införandet av snabb störningsreserv (FCR-D ned) för att hantera bortfall av förbrukning, exempelvis vid ett fel på en exporterande HVDC-kabel.
..Ser du någon koppling mellan balanstjänster och hög andel väderberoende kraftslag?? Ja, det finns kopplingar generellt men inte utifrån hur mycket reserver vi har i dag och historiskt i Sverige. Men det kan påverka framtida behov av balanstjänster. Det är sant att vi anpassar elmarknaden och balanseringen till ett mer väderberoende elsystem ? exempel på sådana förändringar är övergång till 15 minuters marknader och flödesbaserad kapacitetstilldelning.FCR-D ned är en ny systemtjänst som trädde i kraft 2022. Upphandlingen har ökat successivt från 75 megawatt 2022 till 365 megawatt 2024.Har den systemtjänsten införts av geopolitiska skäl?? Nej, utan helt utifrån hur elsystemets egenskaper ser ut. Vi dimensionerar det nordiska elsystemet så att normal drift kan upprätthållas även om den största enskilda komponenten, det vill säga ledning, produktionsenhet eller förbrukningsenhet, får ett haveri eller plötsligt stopp. Det är detta vi kallar N-1. Alltså hantera fel oavsett orsak till haveriet.
...Frågan är vad hon baserar detta på?Padirac skrev 2024-07-12 08:53:59 följande:
Tror du att balanskostnaderna hade varit lika höga om de senaste fyra nedlagda kärnkraftsreaktorerna funnits kvar i systemet och Ringhals 5 och 6 hade byggts?? Ja, kostnaderna för balansering hade hittills varit desamma i stort, förutsatt att elpriset haft ungefär samma utveckling. Dock skulle kärnkraftsreaktorerna skapat andra nyttor för elsystemet, som förmågan att överföra el och tillgodose ökad efterfrågan på el. Det är ju detta vi ser behov av nu när vårt samhälle ska elektrifieras ? ett stort behov av tillkommande elproduktion.
Hon nämner varken siffror eller tidsintervall.
Rent logiskt borde balanskostnaderna öka med behovet och behovet ökar ju om man lägger ned stabila kraftkällor och bygger ut väderberoende kraftkällor.Kriget i Ukraina har såklart påverkat de europeiska priserna på el, men det är ju ett resultat av att man gjort sig beroende av rysk gas, ett resultat av nedlagd kärnkraft. Ju mer en kraftkälla nyttjas, desto mer kommer den att påverka el-priset och tvärt om.Padirac skrev 2024-07-12 08:53:59 följande:? Utvecklingen av elpriset har många förklaringar men den extrema situationen 2022 beror framför allt på Rysslands invasion av Ukraina och energibristen som detta medförde i Europa samtidigt som Frankrikes kärnkraftsproduktion hade stora tillgänglighetsproblem, säger Anna Jäderström
Sedan är ju inte kriget i Ukraina förklaringen till att Sveriges el-område 4 har den sämsta tillgången och bland de högsta priserna på el i Europa, medan el-område 1 har betydligt mer gynnsamma förhållanden, utan det är återigen nedlagd kärnkraft som är orsaken.Du menar i uppgiften om balanskostnaderna (det jag kan hitta där de säger mot varandra)?Padirac skrev 2024-07-12 09:33:12 följande:Kom ihåg att JB är debattör och att Anna Jäderström är tillförordnad avdelningschef Elmarknad hos Svenska kraftnät. AJs uppgifter ser jag som mer sanningsenliga än JBs debattinlägg.
Att AJ företräder en myndighet motsäger inte nödvändigtvis att hon inte samtidigt kan delta i debatt, men hon företräder som sagt myndigheten och har inte samma utrymme att uttrycka personliga åsikter som JB. Vi har sett tidigare att chefer och styrelseledamöter på myndigheter/statliga bolag kan bli av med sina jobb om de uttrycker något som avviker från den politiska strävan.
Lägg märke till att JB nämner siffror, vilket tyder på att han har faktakällor (mins inte om de nämns för specifikt denna uppgift, men han nämner andra), AJ nämner inga siffror och inte heller något tidsspann vilket gör påståendet irrelevant.I stort sett, ja.Padirac skrev 2024-07-12 09:53:17 följande:Du menar att JB och Thorstensson säger samma sak?Vad som är uppenbart är att man försöker att lösa problem som uppstått p.g.a. den energipolitik man har bedrivit, både i Sverige och Europa och det är Thorstensson också inne på.Padirac skrev 2024-07-12 09:53:17 följande:Jag menar att själva modellen för elprissättningen är med och skapar de problem som finns för konsumenter, företag och producenter. Det är de grundläggande premisserna EUs förslag ska förändra.
Att affärsmodeller skapar eller hindrar teknisk utveckling finns det många exempel på, kodaks filmrullar är ett exempel och jag har fler exempel från mitt yrkesliv där affärsmodeller gör att företagen inte förmår att ta språnget till att öka lönsamhet, produktivitet och teknisk utveckling för att man då förlorar intäkter från omfattande manuella arbetsinsatser som kan debiteras kund.
Utan en förändring av elprismodellerna sitter vi fast i den utveckling vi har nu. Det är mer än uppenbart.
Det är väldigt mycket önsketänkande och väldigt lite konsekvensanalys i den politiken.