• Anonym (Kvinna86)

    Nygift och otrogen

    Vet att det varit en liknande tråd innan som försvann men det var inte jag!!

    Jag lever med en man och en fyraårig dotter. I mars gifte vi oss, ett väldigt enkelt bröllop men väldigt fint för mig och det betydde mycket. I juni fick jag reda på (kollade hans mobil) att han fyra-fem gånger i april hade haft sex med en kvinna på hans gym. När jag fick reda på det hade dom avslutat sin relation och när jag konfronterade honom kom det fram att han hade sån ångest och inte vågar berätta av rädsla för att förlora mig.

    Jag har valt att stanna. Kanske stoppar jag huvudet lite i sanden. Istället har vi börjat prata om ett till barn och att flytta. Jag behöver pepp.. hur många av er har förlåtit er partner och faktiskt klarat av att gå vidare efter otrohet?

  • Svar på tråden Nygift och otrogen
  • Anonym (Kvinna31)
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 16:05:08 följande:

    Hur menar du nu? Jag hoppas inte att mitt potentiella val att stanna hos hennes pappa får henne att inte resprktera sig själv?


    Det är klart det gör. Dina val i livet visar henne hur man ska möta världen
  • Rebecca1987
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 16:08:26 följande:

    Ungefär det gjorde jag när jag fick reda på det. Tog med vår dotter till mamma. Det är inte så att han kommit smärtfritt undan bara för att vi idag lever under samma tak.


    Med tanke på att det bara gått 10 månader så har du inte bott borta tillräckligt för att behöva ansträngning
  • Dirgeofnovember

    Att denna diskussion fortsätter, hon vet att det han gjorde är förjävligt, problemet verkar vara att hon på något sätt tycker att hennes relation till mannen är värt det. Hon visar inga tecken på att faktiskt lyssna på de råd som andra gett henne om vad som oftast händer i dessa situationer. Hon lyssnar bara (på riktigt) på de som säger att de lyckats gå vidare efter otrohet.

    Vad detta rotar sig i vet jag ej men misstänker att precis som de flesta i dagens samhälle så är hon rädd för att bli själv vilket förstör hennes självkänsla. Hon skapar undanflykter för hans beteende för att skydda sina känslor och sitt inre välmående. Dessutom finns det nog ett stort mått av bekvämlighet i allt, det är jobbigt att skiljas, flytta, ha barn varannan vecka osv. Kanske dags att sluta försöka övertala henne om att det han gjorde var fel. Gå vidare med livet på det sätt du vill TS, om du vill fortsätta med din man så GÖR det. Att du sitter och svarar i denna tråd river väl bara upp såren hela tiden? Hur ska du kunna läka ditt sargade självförtroende med denna tråd?

  • Anonym (Kvinna86)
    Fjäril kär skrev 2020-01-27 16:31:35 följande:

    Han kommer aldrig fatta vad han gjort så länge du sopar undan alla spår efter honom och hyschar och tiger.

    Exakt VAD lär han sig då?


    Inget. Det enda han lärt sig är hur pinsamt otrohet är. Jag har inga svar att ge dig. Jag önskar så att han skulle förstå hur mycket han sårat mig och att det skulle vara nog för att aldrig mer göra något liknande...
  • Anonym (Kvinna86)
    Fjäril kär skrev 2020-01-27 16:36:11 följande:

    Du kan inte veta om hon verkligen hade gjort abort om inte du hade fått veta sanningen. Hade han träffat henne igen och fortfarande då varit gravid hade möjligheten varit större att hon behållit det.

    Jag behöll barnet när jag blev gravid med en upptagen man. Han hade lovat mig ganska mycket och då var behålla ett naturligt val. När frun väl fick veta det hade det redan passerat möjlighet till abort och hon ställdes inför fakta...


    Nej det är sant. Hon verkade väldigt skärrad över att ha blivit gravid och jag förstår att det måste varit tufft för henne att genomgå. Precis som du skriver och som hände dig kanske hon blev lovad mer än vad jag vet.. kanske hade barnet varit det bästa för mig (egoistiskt nog) men jag tror inte han hade varit kapabel att älska det. Fruktansvärt egentligen...

    Han verkar inte ha tänkt alls och det känns så olikt honom. Jag älskar honom men han börjar mer och mer äckla mig.
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Nej) skrev 2020-01-27 16:38:28 följande:

    Men han planerade att ha sex med henne, höll på/var förälskad i henne på er bröllopsdag.

    Du hade förlåtit vad som helst. Du har blivit förnedrad och bedragen på värsta möjliga sätt och du förlåter. Det var långvarigt. Han hade ju till och med planerat att fortsätta umgås med tjejen han var förälskad i! Hade du inte kommit på honom så hade dom fortfarande gått bakom din rygg


    Ja han var förälskad i en annan när han gifte sig med mig. Så sjukt. Jag har frågat honom om det och då kommer ju den beryktade bubblan på tal. Han säger att han var förälskad i henne men kär och älskade mig.

    Och ja, kanske hade jag förlåtit vad som helst. Jag vill vara intala mig att jag är starkare än vad jag egentligen är, att det skulle funnits en gräns även för mig. Jag vill inte ens tänka på vad som skulle skett... han lovar ju att han aldrig mer ville va med henne på det sättet men varför då vilja träffa henne igen?
  • Anonym (Kvinna31)
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 20:48:40 följande:

    Inget. Det enda han lärt sig är hur pinsamt otrohet är. Jag har inga svar att ge dig. Jag önskar så att han skulle förstå hur mycket han sårat mig och att det skulle vara nog för att aldrig mer göra något liknande...


    Eftersom ingen utomstående vet vad som hänt. Så har det inte varit tillräckligt pinsamt. Han har kommit undan väldigt smidigt. Visa honom denna tråd så kan du se hur han verkligen tar till sig vad folk tycker om såna som honom
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Linda) skrev 2020-01-27 16:41:38 följande:

    Det ÄR långvarigt och iskallt planerat in i minsta detalj. Hur du än försöker intala dig motsatsen.

    Han var i sina tankar och känslor hos en annan kvinna på er bröllopsdag. Hur kan du inte förstå det sveket?


    För att sveket är för stort och gör för ont...
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Kvinna31) skrev 2020-01-27 16:45:41 följande:

    Det är klart det gör. Dina val i livet visar henne hur man ska möta världen


    Ja jag vet att du har rätt. Men önskar du hade fel.
  • Anonym (Kvinna86)
    Rebecca1987 skrev 2020-01-27 16:47:53 följande:

    Med tanke på att det bara gått 10 månader så har du inte bott borta tillräckligt för att behöva ansträngning


    Du har rätt. Jag läste det här redan vid 17 och har funderat. Jag behöver ett break, komma bort. Kanske inte i tio månader men få lite distans och jag ska ta det med honom i helgen. Tack.
Svar på tråden Nygift och otrogen