Vi som precis plussat efter IVF

Hej!

Har nyss blivit gravid med första barnet efter ett FET med blastocyst och borde ha BF typ 11 januari 2020 om allt går bra!

Ska på första UL den 28/5 och är livrädd för att hjärtat inte börjar slå. Trodde att jag skulle vara överlycklig över att vara gravid men känner mig mest bara orolig. Vore skönt att få prata med likasinnade:)

Är på ruvardag 19. När kan man sluta räkna ruvardagar?

Jag hakar så gärna på i din tråd :) kul att du ligger några dagar före mig hela tiden, då vet jag vem jag kan rådfråga om allt ;) fick mitt UL den 4/6 . Är precis som dej mycket orolig, det varvas lycka med rädsla här. Känner mig väldigt ogravid!

Jag slutade räkna ruvardagar på testdagen.. men om det är rätt eller inte vet jag inte :)

Har du berättat för någon förutom såklart sambon, om ert plus? :)

Vi plussade 25 april, var beräknade 1/1 men det blev ändrat när vi gjorde Ultraljud, då vi såg två små så nu är vi beräknade 13e december istället

Grattis!! Vad spännande! Hur har det känts för dig med symptom? Har det varit dubbelt upp? Frågar eftersom jag inte känner så mycket själv.

Vad gulligt! I den andra tråden var de så långt gångna och det kände jag mig inte riktigt redo för.

Vi har berättat för våra familjer som såklart vetat om våra problem och så några kompisar som visste om insättningen. Det är väldigt svårt att ljuga när folk frågar tycker jag.

Jag har ganska kraftiga kramper typ 3-4 ggr per dag som bara varar i några sekunder, som en liten värk typ. Har googlat massor och det verkar rätt normalt. Men annars tycker jag symptomen varierar. Ibland är jag supertrött och ibland superpigg. Brösten ömmar mer och mindre från den ena dagen till den andra. Positivt är väl att jag inte fått någon blödning än.

Vad spännande! Sa de nåt särskilt till dig om hur du ska överleva de två veckorna tills dess?

Nej för oss är det ju långt bort än, vi vill ju först och främst att det ska överleva magiska veckan 12.

Ja, såå svårt att ljuga, fattar inte hur folk klarar det så många veckor, haha! Våra familjer vet faktiskt inget om vår ivf , så vi tänkte ändå berätta för de närmaste i familjen efter första ultraljudet. Utöver det har vi ett pr av våra absolut närmaste vänner som stöttat oss genom hela resan som vi berättade för samma dag vi plussade.

Okej, låter ju som en lagom dos symptom åtminstone. Jag skulle önska mer symptom men när jag tänker efter har jag ju faktiskt min extrema trötthet, sover en tupplur varje dag nu, har jag aldrig gjort förut. Och bröst som ömmar mer och mer för varje dag. Ja, blödningen vill vi inte se på länge länge :)

Nej som gjorde ju inte det, haha! Har du något bra tips för det? :D hur gamla är ni förresten och vart bor ni? :)

Vi är 31 båda två och bor i Stockholm och går på Sophiahemmet. Är väldigt nöjd med dem faktiskt. Ännu mer nöjd blir jag om detta går vägen :)

De gav inga tips men jag frågade nog inte heller. Är en så konstig situation. Det hon sa var att det är 80 % chans att allt går bra så jag tänker att man inte ska oroa sig men det är typ omöjligt. Är så humla rädd att gå på VUL om 1,5 veckor och få höra att det inte slår ett hjärta.

Hoppar också in. RD17 idag och har plussat!

Är så rädd från ett tidigare missfall så bara väntar på att det kanske kan komma igen (fast jag inte har någon anledning att egentligen förvänta mig det. ) ablir nog första UL första veckan i juni.

Idag är första dagen utan lutinus (tog 21dgr) och känns då läskigt, som att allt bara ska ringa ur en! Vet ju att kroppen ska fixa det själv nu men eftersom den inte klarat det förr funderar jag på att tänk om den inte kan producera rätt nu! Blir däremot bra att se om kroppen känns bättre utan lutinus. Drar och gör ont i nånting i buken. Ej överstimulerad.

Man håller andan lite nu ett tag innan man vågar sig på toklycka! Men att det var skönt med plusset! Oron tar dock över den tyvärr..