• Anonym (Orolig nattuggla)

    Mår ni sämst på morgonen, dagen, kvällen eller natten?

    När mår ni sämst?

    På morgonen är jag trött för jag sovit dåligt

    På dagen är det jobbigt höra grannar eller kollegors prat, skratt

    På kvällen är jag trött och får tvinga i mig middag

    På natten känner jag mig ensam mörkrädd och orolig

    Innan mådde jag bäst på natten men nu får jag inte ens ro där längre

  • Svar på tråden Mår ni sämst på morgonen, dagen, kvällen eller natten?
  • Anonym (Orolig nattuggla)

    Gör tio lappar och lägg i en skål

    Skriv en sak på varje lapp

    Tex

    Ät choklad

    Se en film

    Se en Youtube

    Krama någon

    Ta en dush eller bad

    Fotbad

    Måla naglarna

    Gå och ta en massage

    Shoppa något

    Se en rolig grej på nätet

    Tex

    Sen gör du det bara typ

    Utan dåligt samvete

    Kram

  • Anonym (:))
    Anonym (hela tiden) skrev 2018-09-24 00:43:21 följande:
    Tack för din text! Behövde läsa detta! Verkligen tack! Jo, det är ju det att komma över tröskelen och våga testa medicin. Vet att jag oxå kommer undra varför jag väntade så läge... iallafall om det fungerar... men... den där tröskelen man ska över är ju svår att ta sig över - tills man gjort det.
    Jag förstår dig, för som jag nämnde innan så har jag också tyckt att medicin var läskigt och jag tyckte att jag skulle klara det utan piller. Och jag tänker inte sugarcoat it, det är fruktansvärt överjobbigt att börja med antidepressiva. Inte för alla, värt att tillägga. Jag gick igenom en emotionell berg-och dalbana. Det var ilska, det var mycket gråtande, det var ångest och panikångest, men sen lade det sig, och nu är min ångest hanterbar.

    Vad jag förstår det som lider du av "duktig flicka syndromet", och jag har själv varit där, eller egentligen är jag fortfarande där. Det är en lång process att släppa lite på kraven man har på sig själv. 

    Du har inte funderat på att ringa din vårdcentral och boka in ett längre samtal med en läkare för att prata om medeciner. Tänk på att be om en längre tid, så du inte bara får 10 minuter på dig, och säg till att du vill ha en läkare som är insatt i psykisk ohälsa och psykofarmaka.
  • Anonym (Orolig nattuggla)

    Blir man inte helt avtrubbad och förändras av tabletter?

  • Anonym (:))
    Anonym (Orolig nattuggla) skrev 2018-09-25 15:47:52 följande:

    Blir man inte helt avtrubbad och förändras av tabletter?


    Nej, jag är inte avtrubbad. Jag kan bli berörd när någon berättar något, jag kan skratta åt saker som är roliga och jag träffar folk och orkar vara social.
  • Anonym (hela tiden)
    Anonym (:)) skrev 2018-09-25 15:19:41 följande:

    Jag förstår dig, för som jag nämnde innan så har jag också tyckt att medicin var läskigt och jag tyckte att jag skulle klara det utan piller. Och jag tänker inte sugarcoat it, det är fruktansvärt överjobbigt att börja med antidepressiva. Inte för alla, värt att tillägga. Jag gick igenom en emotionell berg-och dalbana. Det var ilska, det var mycket gråtande, det var ångest och panikångest, men sen lade det sig, och nu är min ångest hanterbar.

    Vad jag förstår det som lider du av "duktig flicka syndromet", och jag har själv varit där, eller egentligen är jag fortfarande där. Det är en lång process att släppa lite på kraven man har på sig själv. 

    Du har inte funderat på att ringa din vårdcentral och boka in ett längre samtal med en läkare för att prata om medeciner. Tänk på att be om en längre tid, så du inte bara får 10 minuter på dig, och säg till att du vill ha en läkare som är insatt i psykisk ohälsa och psykofarmaka.


    Ska faktiskt iväg nu i veckan, om det var kurator eller psykolog minns jag inte. Men någon av dem. Har gått dit sen länge på grund av en del ansra saker, och de vill ju att jag ska börja ta framförallt sömnmedicin (eftersom det inte är ovanligt att jag är vaken på tok för sent och sover 2-3h/natt). Den enda som satt käppar i hjulet är just jag själv iomed att jag tycker att det känns för läskigt. Och som du säger att man tycker att man ska klara sig utan piller... fy 17 vad dum man känner sig när man skriver det.

    Ja precis, jag måste släppa en del av mina krav på mig själv. Har till och med börjat gråta för att jag "bara" fick B i betyg och inte A... helt sinnessjuk, jag vet! Men jag kunde inte hjälpa det. Blev bara så missnöjd över "endast" ett B liksom...
  • Anonym (hela tiden)

    Tack för tipset!

    Ja, jag måste bli bättre på att bli nöjd med något jag gjort. Och det är något jag verkligen jobbar på.

    Hur har din/eran dag varit hittills?

    Kram

  • Anonym (Orolig nattuggla)

    Helt ok

    Lite trött

    Själv?

    Kram fin kväll

  • Anonym (hela tiden)

    Åh, glad jag blir att höra att du haft det helt ok!

    Vet inte alls vad jag ska säga om denna dagen... orkar inte göra något annat än att gråta just nu. Känns det som.

    Är bara för trött och vet inte vad jag ska göra, är jättestressad för allt som måste göras med skolarbeten. Kunde inte sova inatt men orkade heller inte ta upp mobilen. För trött för att ens röra mig. Vilat hela eftermiddagen. Har nu en jäkla stor hög med saker jag måste få klart. Självklart ensast enligt mig själv...

    Har varit som en zombie hela dagen. Blev tydligen lärare för en lektion för att vikarien var inkompetent och tyckte jag verkade hemsk. Jag ville inte prata inför klassen och det blev världens bråk. Jag känner mig skyldig för att jag inte "var snäll" och gjorde som han sa (var även fler elever som la sig i). Slapp undan tillslut med utgång att en annan lärare tog över lektionen och vikarien gick från salen, även jag fick lämna lektionen för denna läraren (min mentor, så hon vet ju hur jag tycker om att prata inför folk) och gå och göra något annat.

    Inte orkat något hela eftermiddagen som jag sa innan. Känner mig bara knäpp och fjantig som reagerar så himla starkt på precis allt, men kan ju inte hjälpa det heller.

    Fan, klagar bara. Nu får det bli punkt här..

    Hoppas innerligt att du haft en bättre eftermidsag/kväll än mig!

    Kram

  • Anonym (Orolig nattuggla)

    Kram fina

    Det blir bättre

    Stå ut. Andas

    Du klarar det

    Du är en kämpe! Stolt över dig!!

    Kram

  • Anonym (hela tiden)

    Uppskattar verkligen dina stöttande och peppande ord! Är jätteuppskattat, verkligen! Så skönt att gå någonstans där det inte är liksom vad ska man säga? Positiv ton till varandra.

    Alltså, inte folk som skriver "vad ful du är" eller "du är eftervliven" eller andra liknande saker. Tänk om det kunde bli mer så här i världen...

    På tal om det... älskar verkligen Linnéa Claesons konto assholesonline på instagram! Så sjukt skönt att se hur hon bara driver med folk som anser att det inte finns något att som kvinna vara rädd över/klaga på! Hon är för mig verkligen en stor inspiration till att faktiskt se att det finns folk som är mer korkade än jag själv (ursäkta uttrycket).

    Kram!

Svar på tråden Mår ni sämst på morgonen, dagen, kvällen eller natten?