Vi som blivit gravida efter IVF

Stort grattis! Så roligt att få se dig här! Känner igen dig från annan grupp då vi gjort tidigare behandling samtidigt. Men nu var det verkligen din tur!

Här i gruppen finns ett fantastiskt stöd genom graviditeten och eftersom vi harkommit väldigt olika långt så finns i princip alltid nån som redan gått igenom det du nu gör och kan hjälpa dig med pepp och tips. Förbered dig på oro, för som mamma (och speciellt ivfmamma) kommer du nu aldrig sluta oroa dig. Men vid de tillfällena är gruppen underbar och förstår vår extra noja på ett sätt som andra inte gör.

Själv sitter jag nu, mitt i natten, och ammar min älskade son. Han har precis blivit två veckor och jag har fortfarande inte fattat att det där pluset faktiskt var på riktigt.

Så återigen, välkommen och lycka till med allt :)

Ja dig känner jag igen sedan tidigare grupper. Stooort grattis till graviditeten! Härligt att du äntligen vågat dig hit, visst är det en underbar känsla! :)

Ska du göra kub? :)

Åh va roligt å ha dig här! :D Känner ju igen dig från flera trådar sen tidigare! Stort grattis!! :) förstår precis hur du känner.. jag har svårt å förstå det själv ibland att jag e gravid :P

Välkommen hit iallafall! Hur mår du annars? :) haft nå krämpor? Kram!

Stort stort Grattis! Känner också igen dig sen tidigare trådar. Har också kämpat grymt myclet för vårt plus, 7 behandlingar och en insemination, plusset kom efter 2,5 år. Jättegrattis till er! När är det dags?

Tack så mycket! Känner igen dig med. :) Det är både härligt och läskigt att skriva här.

Av rädsla för ett negativt resultat på kub har vi valt bort det och istället själva bekostat nipt. Gjorde testet förra veckan och svaret kommer inom 14 dagar.

Intim fråga....

Ni som kommit lite längre i graviditeten ELLER har stor mage redan ändå..

Hur är sexlivet med er partner?

Vi har i princip inte haft nå sex alls över huvud taget, kan räkna på en hand de gånger det har hänt fram till vecka 21 kanske.. Men nu faller andan på oftare och oftare av någon anledning, och magen börjar ju bli rätt stor och hård, och "i vägen" eller vad man ska säga... :)

Hur gör ni andra med större mage? Hur tar era män det, och hur tusan kommer det bli med magen om några veckor sen tänker jag?! Haha. Någon som känner igen det jag skriver eller är vi ensamma? :p

Vi hade uppehåll ett tag när jag mådde illa och var extremtrött. Gick lite i vågor hur mycket sex vi hade, men upplevde att det blev mer igen runt de veckorna. Mot slutet var jag konstant sugen, men oftast för trött eller för ont.

Men mannen tog allt bra. Vi försökte så gott vi kunde och sexet var ibland löjligt och oväntat bra. En fördel med ökad känslighet. Vi har visserligen alltid haft ett väldigt bra sexliv och det kanske vi dragit stor nytta av. Men mannen var så nöjd varje gång jag kom för både sex och orgasm var intensivare för mig.

Magen blir ju mer och mer i vägen så man får hitta lite lösningar för att "komma åt" och inte skada magen. Ligga på sidan på olika sätt funkar bra. Även bakifrån ska funka, men med mitt ryggont fick vi aldrig chans att pröva (tyvärr ;) )

Vi hade sex (om än ganska sällan på slutet) fram till vecka 39 ungefär. Ibland med någon eller några veckors uppehåll och ibland flera dagar på raken. Efter vecka 39 kände jag mentalt att det inte gick mer, men jag var fysiskt sugen.

Min man lät mig komma till honom när jag ville så blev det aldrig nåt tjat eller någon press. Det var först de sista veckorna det kunde bli lite "konstigt" när han såg bebisen röra sig under tiden. Men det gick bra det också. För mig kunde det bli lite jobbigt för det blev obekvämt när bebisen flyttade på sig mitt i allt. Men bulla upp med mycket kuddar. Har du en gravidkudde så kan den bli användbar.

Kan väl varna lite att jag ibland fick en del sammandragningar efteråt, men inget farligt utan mest lite läskigt och man nojar ju för allt.

Ha så mycket sex ni vill och orkar för det blir ju inte lättare att få till det efteråt. Prata om det och låt det bli lite "misslyckat" ibland. På många sätt blev det "misslyckade" också bättre. Mannen som fått vänta kunde ju ha lite svårt att hålla sig, men ansträngde sig då ännu mer för min skull.

Jag var väldigt orolig innan förlossningen hur det skulle bli sen. Är dock förvånad att jag redan börjar känna lust. Nu är jag ju inte läkt och med avslag och såriga bröst och så får det vänta lite. Vill inte riskera att skada mig eller få någon infektion. Men tänker att så fort jag fått klartecken på efterkontrollen hos mvc så ska jag försöka få till det. Vet att mannen inte förväntar sig detta så får bli en överraskning. Frågan är bara hur det går med en liten i närheten. Men känns som att det är bra att komma igång så snart som möjligt.

Så nej. Du är inte ensam över sexfunderingarna och tyvärr kanske det är lite tabu. Och tyvärr kan nog många ha lite svårt för sex ju mer mage som syns.

Tack så mycket! Jag mår rätt bra och har inte haft några större bekymmer (än). Trötthet, trög mage, halsbränna och mycket ömma bröst är det jag känt av mest. Hur mår du?

Hej!

Jag har följt er länge, men inte vågat komma in. Men nu är jag här till slut. Jag har längtat efter det i flera år, att få bli en av de lyckliga som lyckats bli gravid med hjälp av IVF. Och att vara med i en "gravid-grupp" istället för en "ivf-grupp". Vi har gjort sex hela behandlingar sedan mitten av 2016. Sex återföringar, och nu vid den sjätte hände det jag hoppats på men knappt vågat tro kunde hända - mitt livs första plus. Jag kan fortfarande knappt tro det trots att jag nu är i vecka 12 (11+4).

Jag känner igen många av er sen tidigare trådar och är så glad för er skull! Tycker det är så fint med den här tråden, att vi befinner oss i olika skeden av graviditeten och att det finns så otroligt mycket samlad erfarenhet här.