BF mars 2019 - stannar på FL

Jag jobbar nästa vecka också och går sedan på föräldraledighet. Har inte bf förrän 22/3 så det blir exakt två veckor innan. Blir ju inte direkt någon vila att gå hem eftersom mina två andra barn får gå ner på 15 timmar då. Förstår faktiskt inte hur jag ska orka. Jag är ju piggare efter en dag på jobbet än en dag hemma med barnen. Hur har ni andra det med förskola för er äldre barn när ni är föräldralediga? Känns ju lite oroligt att man är ensam med båda barnen när förlossningen drar igång dessutom.

Är nog inget som är vetenskapligt belagt vad jag vet. Men jag fick så mycket sammandragningar av Niferex i v 32 att jag fick sluta med dem för att inte föda för tidigt, så det tänkte jag börja med igen.. Och sex har jag också fått mycket sammandragningar av. Att stimulera bröstvårtorna ger de faktiskt som råd på förlossningen om förlossningsarbetet verkar stanna av.

Så en kombination av alla tre borde väl kunna reta igång livmodern tillräckligt om den ändå börjar vara redo tänker jag!?

Åååh, vad blir det av detta? Har ganska starka förvärkar, var nyss på toa och gjorde en rejäl tömning (ursäkta infon)..

Första förvärkarna gjorde rejält ont, sådär så jag tänkte att justja det var ju såhär det känns, då kanske jag inte vill va med ändå, men nu är det mycket mindre ont!

Kanske falskt larm? Eller latensfas?

Nu vankar jag runt i huset och hoppas att det ska ta fart hellre än stanna av..

Jag har också det där trycket nedåt! Speciellt när jag ska gå på toaletten haha.. Och samma känsla av att barnet ibland vill gräva sig ut!

Igår kl. 23:20 kom hon! 4576 gram och 52 cm, en stor liten tjej med näpet ansikte.

Hade molvärk hela måndagen, sen kom första ordentliga värken kl. 01:00 tisdag. Somnade mellan värkarna fram till 05:00, då de var 5-7 min mellan i 1,5-2 h för atr sedan avta en halvtimme och sen komma igen. Sambon stannade hemma från jobbet, han ville inte missa något! Kl. 16:00 hade vi ett tillväxt ultraljud som vi åkte på. Allt såg fint ut, men innan doktorn skulle lägga in tid för igångsättning så fråga han om jag ville att han kände på tappen när jag hade haft värkar. Yes såklart ville jag det, och blev förvånad när jag var 4 cm öppen! Fick ingen tid, utan han sa att det kommer nog igång ordentligt snart så ring in när ni känner er redo (vi bor 4 min från sjukhuset). Vi köpte med oss mat hem, mormor var redan på plats och hade sonen, sedan dröjde till 19:00 innan vi åkte in. Allt sedan förflöt fint och det var lite tufft emellan, men det känns ändå fantastiskt.

Nu hoppas jag att alla ni andra snart får träffa era bebisar!!!

Var på MVC igår, bm kände på tappen som var mjuk och öppen för två fingrar. Ingen riktig hinnsvepning, men hon var där och retade lite. Nu har jag en ny känsla med mer mensvärk/molvärk i nedre delen av ryggen + sammandragningar.

Mitt dilemma är att jag har tänkt gå på jobbmiddag hos en kollega ikväll där jag mfl ska presentera lite av vad vi jobbat med på sistone + umgås. Det skulle vara så sjukt jobbigt om det drog igång ordentligt där! Tex vattnet går i kollegans soffa.. Eller så starka värkar att jag inte kan köra hem själv.

Samtidigt vill jag inte ställa in om det ändå inte blir nåt.

Allra bästa vore om det drog igång nu så det inte var nån tvekan, typ skicka bild på bebis och säga att jag blev upptagen. :)

Vad tror ni, ska jag ligga still på soffan tills det är dags att åka, eller ska jag springa runt och se om det drar igång?

Kanske ska göra ett försök att kolla tappen själv och se om det ändrats nåt sen igår.

Tack Erla och Frugan89!

Promenad i förmiddags gav lite mer förvärkar medan jag gick men sen lugnade det sig. Nu känns det typ som vanligt igen..

Tappen är jättesvår att nå men ungefär lika stor som igår tror jag, det har iallafall inte hänt jättemycket på den.

Kollegorna skulle absolut fatta om jag ställde in, men jag själv skulle bli så himla frustrerad om jag bestämde mig för att det är så mycket på g att jag inte kan gå ut, och sen händer ändå ingenting.. kan ju inte ligga och glo på dr Phil i tre veckor till!!?

Så nu har jag letat fram största nattbindan jag hittar, kanske kan ge mig några sekunder för att hinna upp från kollegans soffa, haha.

Lagen om alltings jävlighet kommer få det jobbigt ikväll, sätta igång mig på olämpligaste platsen eller låta mig gå frustrerad..

Jag är bara i vecka 38+3 men mitt första barn föddes i vecka 38+5 så när den dagen passeras kommer det nog kännas som att jag gått över. Mitt andra barn föddes på bf och då var jag helt knäckt när jag gått förbi 38+5. Försöker att ställa mig in på att jag går ännu längre denna gång men det är svårt. Håller tummarna för att det snart sätter igång för dig! Lycka till när det är dags.