Hej på er!
Jag har precis plussat och enligt senaste mens ska BF vara 5/12. Jag är 27 år och bor strax utanför Göteborg. Det är mitt andra barn och jag har en dotter som är 13 månader. Vi hade planerat ett syskon men tanken var att plusset skulle komma lite senare i vår så det skulle bli en 2019-bebis men vilken överraskning vi fick och vi är överlyckliga.
Någon som vill följas åt? Jag startar gärna en hemlig facebookgrupp om någon vill ansluta sig där också.
Någon annan som haft stick eller hugg i livmoderområdet? Kände lite när jag satt och sen när jag gick på toa och kissade så stack det till kraftigare och flera gånger. Blir ju nojjig med mindre! Dock inget blod så det är ju bra.
Hej!
Börjar med att säga grattis till er allihopa, vilken lycka.
Jag har aldrig skrivit här förr men läser väldigt ofta, jag skulle behöva lite åsikter och tankar från andras perspektiv just nu.
Jag och min sambo är strax 20år och har nu blivit oplanerat gravida, jag är i vecka 8 och har bf ca 14 dec. Jag blev/är chockad men otroligt glad! Dessvärre är min sambo verkligen inte det, har säger tvär nej, vi ska inte ha något barn ännu, han vill verkligen inte bli pappa än.
Vi har ett väldigt bra och stabilt förhållande, vi är förlovade sen 1.5år tillbaka och varit tillsammans ännu längre. Han har fast jobb men jag är arbetslös och jobbar lite till och från men pluggar en kurs just nu också. (jag kan inte jobba för att vi har en hundvalp 7månader som inte kan vara själv än, så visst finns de åtgärder som kan göras för att förändra ekonomin ännu mer)
Jag är totalt mot abort och de har han vetat sen länge tillbaka men envisas ändå att de är de enda beslutet som finns just nu. Jag känner att jag kommer att gå sönder om jag gör en abort, kommer bli deprimerad, ångest och känna ett hat mot honom som jag inte är säker på att de någonsin kommer att försvinna.... De jag är rädd för är att han säger att han kommer inte vara glad över detta om jag bestämmer att behålla de, han kommer låtsas som att de inte finns.. jag har panik, jag förstör mig för livet om jag gör abort men kommer jag förstöra vårt förhållande om jag inte gör de?
Hej!
Börjar med att säga grattis till er allihopa, vilken lycka.
Jag har aldrig skrivit här förr men läser väldigt ofta, jag skulle behöva lite åsikter och tankar från andras perspektiv just nu.
Jag och min sambo är strax 20år och har nu blivit oplanerat gravida, jag är i vecka 8 och har bf ca 14 dec. Jag blev/är chockad men otroligt glad! Dessvärre är min sambo verkligen inte det, har säger tvär nej, vi ska inte ha något barn ännu, han vill verkligen inte bli pappa än.
Vi har ett väldigt bra och stabilt förhållande, vi är förlovade sen 1.5år tillbaka och varit tillsammans ännu längre. Han har fast jobb men jag är arbetslös och jobbar lite till och från men pluggar en kurs just nu också. (jag kan inte jobba för att vi har en hundvalp 7månader som inte kan vara själv än, så visst finns de åtgärder som kan göras för att förändra ekonomin ännu mer)
Jag är totalt mot abort och de har han vetat sen länge tillbaka men envisas ändå att de är de enda beslutet som finns just nu. Jag känner att jag kommer att gå sönder om jag gör en abort, kommer bli deprimerad, ångest och känna ett hat mot honom som jag inte är säker på att de någonsin kommer att försvinna.... De jag är rädd för är att han säger att han kommer inte vara glad över detta om jag bestämmer att behålla de, han kommer låtsas som att de inte finns.. jag har panik, jag förstör mig för livet om jag gör abort men kommer jag förstöra vårt förhållande om jag inte gör de?
Hej!
Börjar med att säga grattis till er allihopa, vilken lycka.
Jag har aldrig skrivit här förr men läser väldigt ofta, jag skulle behöva lite åsikter och tankar från andras perspektiv just nu.
Jag och min sambo är strax 20år och har nu blivit oplanerat gravida, jag är i vecka 8 och har bf ca 14 dec. Jag blev/är chockad men otroligt glad! Dessvärre är min sambo verkligen inte det, har säger tvär nej, vi ska inte ha något barn ännu, han vill verkligen inte bli pappa än.
Vi har ett väldigt bra och stabilt förhållande, vi är förlovade sen 1.5år tillbaka och varit tillsammans ännu längre. Han har fast jobb men jag är arbetslös och jobbar lite till och från men pluggar en kurs just nu också. (jag kan inte jobba för att vi har en hundvalp 7månader som inte kan vara själv än, så visst finns de åtgärder som kan göras för att förändra ekonomin ännu mer)
Jag är totalt mot abort och de har han vetat sen länge tillbaka men envisas ändå att de är de enda beslutet som finns just nu. Jag känner att jag kommer att gå sönder om jag gör en abort, kommer bli deprimerad, ångest och känna ett hat mot honom som jag inte är säker på att de någonsin kommer att försvinna.... De jag är rädd för är att han säger att han kommer inte vara glad över detta om jag bestämmer att behålla de, han kommer låtsas som att de inte finns.. jag har panik, jag förstör mig för livet om jag gör abort men kommer jag förstöra vårt förhållande om jag inte gör de?
Typ hela min förra graviditet högg det till då och då när jag kissade. Även denna gången har jag känt det någon gång. Tror inte det är något att oroa sig för. :)
Hej!
Gravid med andra barnet. Har egentligen bf 23 november men i min familj går vi alltid två veckor över tiden så jag gissar på att det blir en decemberbebis ????
Är 33 o bor utanför Stockholm. Barnet är mycket efterlängtat!
Går gärna med i fb-gruppen! Vem ska jag messa?
Hej alla blivande decembermammor!
Är ny i gruppen men följt den ett tag. Är vd 14 dec och var på inskrivning förra veckan så nu tänkte jag det var dags att skriva här.
Mår i det hela bra , mest trött och ömma bröst. 2dra barnet för mig , har en pojke född 12 också. Har betydligt större mage denna rundan och har redan fått köpa mammabyxor! Inte gått upp mer än 0.5 kg men kan inte knäppa nått av mina vanliga byxor längre. Första graviditeten syntes knappt alls innan vecka 20! Känns väldigt ovant.
.Någon mer som kämpar på med att sluta röka i gruppen? Slutade tvärt med första barnet men har svårare denna gång. Har köpt en ecigg nu och trappat ner till nästan 0 mg nikotin så det är på utfasning. Hade gärna haft någon att peppa tillsammans med!
Går också gärna med i fb gruppen, vad heter den?
Kram på er!
Hej alla blivande decembermammor!
Är ny i gruppen men följt den ett tag. Är vd 14 dec och var på inskrivning förra veckan så nu tänkte jag det var dags att skriva här.
Mår i det hela bra , mest trött och ömma bröst. 2dra barnet för mig , har en pojke född 12 också. Har betydligt större mage denna rundan och har redan fått köpa mammabyxor! Inte gått upp mer än 0.5 kg men kan inte knäppa nått av mina vanliga byxor längre. Första graviditeten syntes knappt alls innan vecka 20! Känns väldigt ovant.
.Någon mer som kämpar på med att sluta röka i gruppen? Slutade tvärt med första barnet men har svårare denna gång. Har köpt en ecigg nu och trappat ner till nästan 0 mg nikotin så det är på utfasning. Hade gärna haft någon att peppa tillsammans med!
Går också gärna med i fb gruppen, vad heter den?
Kram på er!
Alltså, min foglossning har redan börjat! Jag hade en hel del problem med foglossning under min förra graviditet och blev sjukskriven från vecka 29. Jag har ju hört att om man en gång haft problem är det inte så ovanligt att man får det igen och att det kan komma tidigare med andra barnet. Men att den skulle komma redan i vecka 8!? Det är liksom 32 veckor kvar! Hjälp hur ska detta gå?
Hej!
Börjar med att säga grattis till er allihopa, vilken lycka.
Jag har aldrig skrivit här förr men läser väldigt ofta, jag skulle behöva lite åsikter och tankar från andras perspektiv just nu.
Jag och min sambo är strax 20år och har nu blivit oplanerat gravida, jag är i vecka 8 och har bf ca 14 dec. Jag blev/är chockad men otroligt glad! Dessvärre är min sambo verkligen inte det, har säger tvär nej, vi ska inte ha något barn ännu, han vill verkligen inte bli pappa än.
Vi har ett väldigt bra och stabilt förhållande, vi är förlovade sen 1.5år tillbaka och varit tillsammans ännu längre. Han har fast jobb men jag är arbetslös och jobbar lite till och från men pluggar en kurs just nu också. (jag kan inte jobba för att vi har en hundvalp 7månader som inte kan vara själv än, så visst finns de åtgärder som kan göras för att förändra ekonomin ännu mer)
Jag är totalt mot abort och de har han vetat sen länge tillbaka men envisas ändå att de är de enda beslutet som finns just nu. Jag känner att jag kommer att gå sönder om jag gör en abort, kommer bli deprimerad, ångest och känna ett hat mot honom som jag inte är säker på att de någonsin kommer att försvinna.... De jag är rädd för är att han säger att han kommer inte vara glad över detta om jag bestämmer att behålla de, han kommer låtsas som att de inte finns.. jag har panik, jag förstör mig för livet om jag gör abort men kommer jag förstöra vårt förhållande om jag inte gör de?
Hej! Jag förstår att du känner dig väldigt kluven!
Jag gick in i v9 idag och sambon och jag har bestämt oss för att behålla. Men när vi plussade var sambon helt inne på abort och jag höll med men sa att en del av mig vill behålla men att det "vettigate" för oss borde vara abort (oplanerat).
Vi bokade iallafall in tid hos en abortmottagning och då sa kvinnan i telesonen till mig att vi kommer åka till sjukhuset och göra ett vaginalt ultraljud för att fast ställa exakt hur långt gången jag var, SEN fick man välja om man ville åka hem och fundera.
Mitt råd till dig är att åka dit med killen, se om hjärtat slår och få information, sen åka hem och fundera ordentligt! Stort lycka till, kram