• Thereisthat

    Hur var det att leva på 70-talet?

    Hej. Jag är vad man skulle kunna kalla för en obotlig retrofil. Allt, exakt allt som är före min egen tid fascineras jag av enormt (är född 88). Och det decennium jag är mest fascinerad av är just 70-talet eftersom att det var ett "mellandecennium" då vi lämnade det gamla folkhemssamhället och banade väg för vår moderna tid. Förutom att det var på 70-talet digitaliseringen såg sin linda med de första PC datorerna och spelkonsolerna så skedde även en stor samhällsomvandling då vi gick från att ha varit ett industrisamhälle där majoriteten jobbade inom produktionen till att bli ett tjänstemannasamhälle av dagens slag. Även kulturellt blev 70-talet något extra. Tack vare förbättrad stereoteknik dödades livespelningarna till förmån för stora ljudanläggningar, vilket är bäst profilerat med den stora discovågen mot slutet av decenniet.

    Jag skulle kunna rada upp mängder av händelser som gör just 70-talet extra intressant för mig, t.ex. hur Nixon släppte guldreserven och banade väg för kreditsamhället vi lever i idag eller miljonprogrammet som gav moderna bostäder åt alla. Men jag nöjer mig med att konstatera att 70-talet är mitt absoluta favoritdecennium.

    Så min fråga är till er som levde och kommer ihåg 70-talet. Hur var det att leva då? Vad har ni för minnen? Hur ser ni på decenniet idag? Hur skiljde sig 70-talet mot t.ex. 80- och 90-talet? Har ni någon kuriosa ni vill dela med er av?

    Hit me!

  • Svar på tråden Hur var det att leva på 70-talet?
  • Anonym (sirap)
    Stårschan skrev 2017-12-13 12:45:53 följande:
    Fläskfilé fanns väl knappt ens som styckningsdel på grisen på den tiden. Det var väl fläskotlett man åt när det skulle vara fint.

    De största flaskorna som fanns var enlitersflaskor (i glas förstås), och de var ju jättestora!
    Vi åt fläskfilé, men ytterst sällan. Det fanns ju inte danska broilergrisar på den tiden så det var mycket dyrt minns jag.
  • Jellyy
    "Ja, just ja, vi barn levde i ett rökmoln. Det var rökning tillåten i alla privathem i stort sett. Hos oss försökte vi få de vuxna att sitta i ett annat rum när vi såg på barnprogram, för röken skymde TV-bilden. Det här gör det ju också svårt för bl a mig att förstå hysterin hos en del småbarnsföräldrar, när deras barn "utsätts" för någon som möjligen luktar rök. De tror att deras barn ska bli dödligt sjuka av att träffa på röklukt då och då. Vi som var barn på 70-talet var i själva röken flera timmar om dagen hela barndomen i genom. Det var förstås inte alls nyttigt, men det gick det också."

    Faktum är att det gick inte alls. Jo, för vissa då, precis som idag. Men vi var många som under uppväxten på 70-talet hade ganska svåra astmasymtom som inte alls togs på allvar. Jag hade en dagmamma som rökte i hemmet där vi barn vistades, och jag fick åka till akuten med astmaanfall flera gånger i månaden. En kompis till mig har berättat att när familjen flyttade till nytt hus så bestämde föräldrarna att de inte skulle röka inomhus i nya huset. Som ett mirakel slutade både min kompis och hennes bror att hosta sig igenom dagar och nätter. 

    Jag är fortfarande rejält känslig för rök och skulle aldrig drömma om att utsätta mina eller några barn alls för cigarettrök. Allt var inte bättre förr och att folk rökte på barnen på 70-talet var inte alls harmlöst och lite anekdotiskt kul.
  • Anonym (A)

    Jag cyklade själv till dagis i 6-årsåldern, tror inte det skulle accepteras idag.

    Mellanmål på dagis kunde vara chokladpudding eller kräm med mjölk.

    Brun mjukisoverall, bävernylonoverall, allväderstövlar och träskor hade många av barnen på dagis.

    Jag hade dagmamma från 6 mån. ålder och sedan dagis.

    Vi hade svartvit tv och barnprogrammen var en viss tid. Många barnprogram var väldigt pedagogiska eller hade en politisk vinkling.

  • Anonym (Mamma till två)
    Jellyy skrev 2017-12-13 14:22:35 följande:
    "Ja, just ja, vi barn levde i ett rökmoln. Det var rökning tillåten i alla privathem i stort sett. Hos oss försökte vi få de vuxna att sitta i ett annat rum när vi såg på barnprogram, för röken skymde TV-bilden. Det här gör det ju också svårt för bl a mig att förstå hysterin hos en del småbarnsföräldrar, när deras barn "utsätts" för någon som möjligen luktar rök. De tror att deras barn ska bli dödligt sjuka av att träffa på röklukt då och då. Vi som var barn på 70-talet var i själva röken flera timmar om dagen hela barndomen i genom. Det var förstås inte alls nyttigt, men det gick det också."

    Faktum är att det gick inte alls. Jo, för vissa då, precis som idag. Men vi var många som under uppväxten på 70-talet hade ganska svåra astmasymtom som inte alls togs på allvar. Jag hade en dagmamma som rökte i hemmet där vi barn vistades, och jag fick åka till akuten med astmaanfall flera gånger i månaden. En kompis till mig har berättat att när familjen flyttade till nytt hus så bestämde föräldrarna att de inte skulle röka inomhus i nya huset. Som ett mirakel slutade både min kompis och hennes bror att hosta sig igenom dagar och nätter. 

    Jag är fortfarande rejält känslig för rök och skulle aldrig drömma om att utsätta mina eller några barn alls för cigarettrök. Allt var inte bättre förr och att folk rökte på barnen på 70-talet var inte alls harmlöst och lite anekdotiskt kul.
    Det var ju inte så att alla rökte, jag blev aldrig utsatt för någon rök under min uppväxt och jag är född 1968. Min farmor rökte men hon rökte ju inte framför oss barn, jag tror hon gick ut på balkongen hemma hos sig, kommer inte ihåg någon rökdoft hemma hos dem i deras lägenhet.
  • Stårschan
    Anonym (Mamma till två) skrev 2017-12-13 14:53:00 följande:
    Det var ju inte så att alla rökte, jag blev aldrig utsatt för någon rök under min uppväxt och jag är född 1968. Min farmor rökte men hon rökte ju inte framför oss barn, jag tror hon gick ut på balkongen hemma hos sig, kommer inte ihåg någon rökdoft hemma hos dem i deras lägenhet.
    Mina föräldrar rökte inte heller, men de ställde fram askfat när vi hade gäster hemma på fest, för det hörde nog till vanlig gästfrihet. Till och med farmor hade askfat hemma.
  • Anonym (Mamma till två)

    Jag gick inte på dagis , min mamma var hemma tills jag började skolan. Jag gick dock på en privat lekskola några timmar i veckan, för min sociala utvecklings skull. Jag gick också på Barnrytmik, Barngymnastik och Kladdskola.

    Min lillebror fick däremot börja på daghem 1976 när han var fyra år. Jag minns att morfar tyckte det var hemskt, ett barnplågeri. Han åkte dit så ofta han kunde för att hämta hem lillebror. Då sa han att han brukade hitta lillebror ensam ute i en stor sandlåda, blöt och lerig och frusen.
    Min morfar var uppväxt på bondgård, han sa alltid att småbarn skall ha det som spädgrisar: Varmt och gott skall de ha och få vila mycket så att de växer.

  • kiltis28

    Det var så fritt. Man fick vara ute och leka hela dagarna själv. Jag gick själv till lekis som 6åring. Ingen var rädd för pedofiler eller våldtäktsmän. 
    Min mamma var hemmafru och vi satt ofta och fikade och pratade efter skolan. Min kompis föräldrar jobbade och hon ville alltid vara hos oss för att min mamma var hemma och berättade saker från när hon var ung.

  • lövet2
    Jellyy skrev 2017-12-13 14:22:35 följande:
    Jag är fortfarande rejält känslig för rök och skulle aldrig drömma om att utsätta mina eller några barn alls för cigarettrök. Allt var inte bättre förr och att folk rökte på barnen på 70-talet var inte alls harmlöst och lite anekdotiskt kul.
    Nej, självklart var det inte harmlöst! I mina (vuxna) ögon är det fruktansvärt att så många barn levde på det sättet. Det röktes liksom dygnet runt i hemmen. Det jag menar är att jag inte kan betrakta det som livsfarligt för barn, om de ett par gånger i veckan träffar en rökare. En som alltså inte röker just då men som luktar lite svagt av rök. Det finns ju alltså människor som inte låter sina barn träffa mor-/farföräldrarna, eftersom de är rökare. Man måste ändå ha lite sunt förnuft ...
  • Anonym (Lo)

    Jag var 10 år 1974. Min mamma rökte i bilen. Vi tre barn behövde inte ha bilbälte för vi satt i baksätet :) Bälteslagen för framsäte kom -75 och baksäte på 89-talet. Bilarna var mindre och vägarna inte gjorda för så hög fart. Vår Saab-66 snittade typ 60 km/h.

    Vi fick färg-TV typ 1974. Det var stort. Mina föräldrar var medelklass och vi bodde i en halvstor stad men bra jobbmöjligheter. Mina föräldrar kom från Sthlm. Jag var dagisbarn, min mamma jobbade men det var inte helt självklart. Kvinnorna runt oss jobbade, men det var mycket deltid och inga avancerade jobb.

    Maten, som redan diskuterats mycket i tråden, var dyr i förhållande tilll inkomsten. Inte alls som nu. Mataffärerna var söndagsstängda. Lax tror jag inte vi åt alls. Däremot mycket torsk. Bl a tiorskromsbiffar fy för den lede! Minns också fattiga riddare. Kött var väldigt sällsynt hos oss. Läsk var partydricka och fanns i 33cl flaskor. Annars drack man vatten och saft.

    Runt -73/-74 började vi köpa kläder på postorder. Jag var yngst och fick mest ärva kläder men just då kunde även jag få något nytt.

    Jag och min kompis gick till skolan från 1:a klass. Till stallet fick vi cykla och det var kanske 5-6 km. Men då var vi lite äldre.

    Min storasyster hängde i folkparken när Ted Gärdestad var tokstor. Tonårstjejerna var helt galna :). ABBA vann Eurovision 1974 och vi hade alla deras skivor. Plus en av Boney M med ett riktigt skumt skivomslag med en massa kvinnor och kedjor. Hade inte funkat idag, och knappast då heller.

    Att semestra utomlands gjorde inte vi. På söndagarna var det utflykter till olika stugor i skogen typ friluftsfrämjandet där vi åt spenatsoppa med ägg.

    1975 flyttade vi till Sthlm och köpte Ikea-möbler för första gången. Det stora varuhuset i Kungens Kurva hade Dick funnits några år då.

  • Anonym (1963)
    Anonym (sirap) skrev 2017-12-13 12:06:57 följande:

    Man åt annorlunda. Mycket mindre kött än vi äter nu exempelvis. När var liten på 70-talet var det jättefint och dyrt med lax (odlades väl inte då) men supertrist och billigt med torsk. Fläskfilé var dyrt och fint.

    Läsk drack man på julen (julmust eller enbärsläsk) och när man fyllde år. Inte 1,5 liter varje helg eller mer som det är nu.

    Man tog också bilen mer sällan och rörde sig mer. Gick eller cyklade till jobbet om det inte var väldigt långt.


    Wow, min erfarenhet är tvärtom!

    Vi åt kött hemma dagligen. Sällan fisk dock. 

    Vi hade alltid en läskback i källaren, ibland en låda Sunkist, när min pappa ännu levde på första halvan av 70-talet.

    Bensinen/oljan var billig och vi åkte på söndagsutflykt i stort sett varje vecka. 

    Jag är född 1963.
Svar på tråden Hur var det att leva på 70-talet?