Börjar bli trött på att passa sambons barn när han ska gå ut med sina polare.

Det svåra är att han kommer alltid ha ursäkter så länge han vill fortsätta dricka. Du kan inte ändra det om han inte vill ändra sig själv. Det enda du KAN ändra, är på dig själv, vad DU vill ha i DITT liv. Du väljer vad du accepterar och inte. Sen är det oerhört sorgligt om han väljer supandet med grabbarna framför dig. Men då ÄR det så och inget du kan göra åt det annat än att acceptera det, fortsätta vara arg, eller gå.... det du älskat kanske har visat sig ha sidor du inte tycker om? Han kan ju ha tusen ursäkter att "alla dricker" etc etc men väljer du vad DU vill och inte så kommer han stå där själv med bärsen i handen och kan hålla tusen försvarstal för supandet, men.... då är det ingen som är där längre och hör.

Min man är världens roligaste och bästa snällaste på fester, men jag ville ändå inte ha en förvuxen tonåring utan en MAN... du behöver alltså inte ha bevis på att han är ett svin i fyllan för att inte tycka om att han super....

Jag tror att ni måste sätta er ner och prata allvar med varandra om det här.
Han måste bli införstådd med hur det här påverkar dig och barnen.
Framförallt barnen.
Om han är det minsta rädd om relationen till sina barn så¨måste han sluta gå ut och festa med polarna och börja fokusera på sina barn.
Klarar han inte av det så behöver han nog hjälp.

Kanske är det dags att du sätter ner foten och ställer ultimatum på honom.
Han får välja mellan dig och att gå ut och supa med polarna.
Han borde dessutom ta sina barn på allvar när de hotar med att flytta hem till sin mamma på heltid om han inte slutar med sitt festande.
Att han lägger skulden på dig för det visar bara att han inte vill ta ansvar för det han gör.
Mitt ex var lite likadan.
Där fanns inga barn inblandade.
Men han skulle ut och supa skallen i småbitar varje helg oavsett om vi hade pengar eller inte.
Hade vi slut på pengar så lånade han för att kunna köpa alkohol och gå ut på krogen.
Det tog slut mellan oss av bl a dessa anledningar.
Och jag är glad att vi aldrig fick barn,för det ansvaret hade han inte varit mogen för.
Det verkar inte din sambo vara heller.
Finns det någon han verkligen lyssnar på som skulle kunna prata med honom och försöka banka in lite vett i skallen på honom och få honom att inse att barnen och du är viktigare än att gå ut och supa sig drängfull med grabbarna?

Det är givetvis oacceptabelt att han beter sig så när han har barnen. Men jag mår inte heller bra av det, har ont i magen varje gång han går ut eftersom jag inte alls litar på hans omdöme. Hade han betett sig som han gör i mitt eller med sina syskons närvaro (dricka några öl och socialisera) så hade jag inte klagat. Det tär på vår relation, ville liksom slå mig till ro på "äldre" dar.

Det är väldigt oattraktivt med såna män!

Jag kan bli så arg ibland när han gnäller om pengar, då får mina pengar gå till all mat och alla nyttogrejer. Men en helt plötsligt så har han pengar till att poppa spritflarrer och dyra taxiresor för tusentals kronor. Det stör mig! Det finns ingen som kan prata med honom (kanske hans partypolare då) om det här, hans exfru tog precis allt han gjorde så jag är den sista som han lyssnar på. Jag är bara en svartsjuk gnällspik som vill låsa in honom i hemmet enligt honom.

Smart gjort av dig att du drog, står knappt ut längre.

Tycker ärligt talat inte du ska lägga fler minuter på denna relation. Synd för barnen men du måste ta hand om dig själv. Ingen tackar dig för att du får magsår och blir sjukskriven. 

Ok att du levt lite med "skygglappar" eller vad man ska kalla det, och det exploderade nu, men nu är alla korten på bordet och jag tror att du verkligen fått upp ögonen ordentligt över hur ni faktiskt har det hemma. 

Jag var också den där tråkiga gnällspiken som missunnade mannen att ha "lite roligt med kompisarna". Nu är vi skilda sedan flera år. Barnen vägrar åka dit annat än för en lunch någon enstaka gång. Pappan och hans nya fru dricker "ett par glas" vin fredag, lördag och söndag kväll. De glasen gör dem vingliga (så att de ramlar omkull) och sluddriga (så att barnen inte hör vad de säger), och barnen ledsnade på att vara hemma hos honom när han inte är nykter.

Men jag är fortfarande en gnällkärring och det är naturligtvis jag som har hjärntvättat barnen...

Jag förstår precis! Du vill ju känna att han prioriterar dig framför sina vänner och festandet.
Fullt förståeligt.
Du kanske är rädd att han ska vara otrogen eller göra något annat dumt också?Ja,verkligen!

Mitt ex hade dessutom gamla hyresskulder som han försökte smyga in bland våra gemensamma räkningar.
Vilket bara det fick mig att gå i taket.
Sen försökte han låna pengar för att kunna gå ut och festa,vilket ju också skulle betalas tillbaka månaden därpå.
Han tänkte aldrig innan han handlade.
Sen klagade han ofta på att jag hade blivit tråkig och aldrig ville gå ut.
Jag ville ju också gå ut men insåg att vi inte kunde när vi hade dåligt med pengar kvar.
Försökte ordna med mysiga hemmakvällar istället men då satt han bara och surade hela kvällen.
Så det var väldigt otacksamt.
Sen slutade det med att han var otrogen så det blev ju droppen som fick bägaren att rinna över.

Så himla tråkigt att det ska vara så! Nu är jag också "pappas tjej" och jag kan absolut festa till det men skulle inte komma på fråga om någon fylla när barnen bor hos oss under veckan. Det är som så att min sambo har gått över gränsen, det är en törstig stor förvuxen bebis som felprioriterar. Den här veckan har vi barnen men helgen har han bytt igen eftersom det är båthäng och fiske (hö hö hö i lårviken, va fasen vet jag) med grabbarna. Skönt att barnen iaf slipper se skiten men jag är astrött på det här.