För oss med BIM i april 2017

Testlagrets tester har aldrig nånsin visat fel för mig, det är faktiskt de enda jag litar helt och hållet på! Detta är femte gången jag är gravid och jag har alltid använt deras testar (så ja det är otroligt många) och de visar streck när man är gravid, annars inte. 

Beklagar. Så himla trist. Vet hur det känns.

Usch vad jobbigt. Hur gammal är du? Alla runt mig är också gravida känns det som. Svårt att glädjas åt andra när man blir så himla avundsjuk... Jag vet inte hur man blir glad. Jag har bestämt mig för att köpa nåt fint till mig själv när mensen kommer, som tröst. Vet bara inte vad...

Jag förstår verkligen hur det känns. Vi har försökt ett år nu (med två misssfall under året) och alla i min närhet har blivit gravida. Helt oproblematiskt och allt har gått toppen för dom. Det som kändes skönt för mig var när en vän sa "Du kan vara glad

För deras skull med ledsen för din egen. Det är helt okej". För det ÄR så jäkla skitjobbigt. Och orättvist. Jag vet inte hur kag blev glad varje månad efter mensen. Men på något sätt blev jag det. Livet gick liksom vidare. Man räknade ner till nästa ÄL och sen till BIM. Människan är en överlevare. Men det är väldigt jobbigt mellan varven.

Alltid sååå oroligt i början...vill bara förbi BIM. Två dagar till, tar digitalt på onsdag, sen är det färdigtestat.

Stegringen känns iaf ok hittills vilket känns lite lugnande, en dag i taget...

Vad roligt att det blir så många plus i tråden, stort grattis till alla!

Har någon av er blivit gravida under tiden ni är sjuka??

Hur gammal är du? Har du gjort privat utredning och fått hjälp med ex Letrozol? Är du för gammal för IVF även privat? 

Vi skulle ju startat IVF på onsdag...jag är 40 år, kämpat sen i juli när vi förlorade en liten i v 13...de är sjukt jobbigt och motigt och man gråter varje gång mensen kommer. Testade tre omgångar Letrozol, en omgång Bemfola-sprutor, denna gången gick vi inte på nån stimulering inför uppstarten med IVF, men nu funkade det tydligen ändå. 

Det tar längre tid att hitta just DET ägget när man är äldre, man får ju bara en chans varje månad och då kanske inte just det bästa kom. Så sa kliniken till mig..men gör man IVF får man ju ut flera samtidigt och förhoppningsvis är nåt av alla dem bra, därför är chanserna större med IVF. 

Utomlands kan du ju göra mycket senare med. Vi hade tänkt ÄD som nästa steg om IVF inte funkade för oss. Nu hoppas vi bara innerligt att detta var guldägget som vill stanna så vi slipper hela den processen....

Tack! Ja de är så jobbigt att känna såhär. Många i min omgivning är gravida, på lördag ska vi ha babyshower för en av mina närmsta vänner. Är såklart glad för deras skull men de känns tungt! Hur går de för dig?

Jag känner likadant. Det känns orättvist, ledsamt, slitsamt, tröttsamt. Jag håller dessutom på att planera min bästa väns baby shower (vi blev gravida samtidigt men min graviditet slutade i missfall) och det är verkligen en utmaning psykiskt.

Jag vill bara vara en del av den där härliga "gravid-gemenskapen" igen. Försöker tänka positivt och långsiktigt men just idag är det svårt. Kan bara önska dig bättre lycka nästa månad och att hålla ut!

Hej, ngn vänlig själ som kan tolka?