sekundär barnlöshet och IVF våren 2017

Hej du!

Jösses vad likheter vi har :)

Jag är 37, har en son som är 4 år som blev till på naturlig väg. Har försökt med syskon i 3,5 år. Gick igenom ivf i början på året som tog sig men det konstaterades på UL i vecka 12 att fostret hade dött fast kroppen trodde den ff var gravid och inte stötte ut det.. Fick skrapas..

Var hos läkaren nu i torsdags för att prata om framtida ivf.. vi ska göra försök 2 i vår.. det blir int förrän i vår då jag måste gå ner i vikt innan nästa försök.

Hej Marianna!

Roligt att du svarade! Tråkigt att det första försöket gick som det gick :(

Tog det länge att bli gravid med pojken? För oss tog det 11 månader, men det räknas väl som "normalt", så vi trodde inte att vi avviker på något sätt. Tydligen är det något som är fel (trots att vi är diagnosticerade som "oförklarligt  barnlösa"), men den medicinska vetenskapen är ännu för trubbig för att kunna klura ut det.

Hur har du annars förberett inför IVF, mer än att gå ner i vikt? Jag försöker äta hälsosamt och röra på mig men har ännu inte prövat de "huskurer" som rekommenderas här på familjeliv.

Hur var det första IVF-försöket för er?

Jag känner mig hemskt nere just nu, för IVF känns som "sista anhalten", och om det inte fungerar så finns inget hopp längre... Katastroftankar, jag vet. Man borde vara mer optimistisk, men jag har svårt för att tro på att inte mensen ska komma varje månad, eftersom den "alltid gör det". Läste att chansen att lyckas med IVF ligger på ca. 30%...

Sorry för min depressiva ton idag...

Hej! Jag var exakt i er situation och vill bara skänka lite hopp!!! Jag är 38 år och vi hade försökt skaffa syskon sen 2013. Första barnet blev till på första försöket men med 2:n var det bara stopp. Efter drygt två år gav jag upp och tänkte vi skiter i det och kör ivf efter sommaren. Detta var i januari i år och som tur var så tjatade min man till sig en kärleksnatt ändå den månaden. Nu sitter jag här med min bebis och kan fortfarande inte fatta att det är sant! Så ge inte upp hoppet, oavsett om det löser sig naturligt för er eller om det blir via ivf så har ni chansen! Har inga knep att komma med, tvärtom, den månaden jag blev gravid struntade jag i allt! Var ute och festade med kompisar och knaprade ipren tex sånt jag hållt mig ifrån innan. Jag tror och hoppas av hela mitt hjärta att det löser sig för er!

Hej! Jag var exakt i er situation och vill bara skänka lite hopp!!! Jag är 38 år och vi hade försökt skaffa syskon sen 2013. Första barnet blev till på första försöket men med 2:n var det bara stopp. Efter drygt två år gav jag upp och tänkte vi skiter i det och kör ivf efter sommaren. Detta var i januari i år och som tur var så tjatade min man till sig en kärleksnatt ändå den månaden. Nu sitter jag här med min bebis och kan fortfarande inte fatta att det är sant! Så ge inte upp hoppet, oavsett om det löser sig naturligt för er eller om det blir via ivf så har ni chansen! Har inga knep att komma med, tvärtom, den månaden jag blev gravid struntade jag i allt! Var ute och festade med kompisar och knaprade ipren tex sånt jag hållt mig ifrån innan. Jag tror och hoppas av hela mitt hjärta att det löser sig för er!

Jag har pco.. haft flera år utan ägglossning och sedan har det kommit igång av sig självt och jag har ägglossat varje månad. Och så har det hållt på så i år efter år. Så äl-tester har varit ett måste för mig. Det tog ca 7 år för oss att få sonen. Men vi var mer eller mindre aktiva i perioder.

När vår son var 1.5 år blev vi gravida igen, men det blev ett mf.. sen tog det sig inte förrän ivf försöket nu i början på året..

Jag fick förmodligen ett väldigt tidigt mf nu senaste cykeln för jag plussade 1 dag före bim, men extremt svagt... så 4 gånger har det tagit sig men en gång resulterade i en liten pojk <3

Jag har nog provat det mesta, a b c d och e vitaminer, q10, epa-glandin, munkpeppar, apriforce, pergotime...ringblomma the, progesteron, krom,

Men när vi köra ivf så åt jag bara dvitamin, q10 och folsyra.. sedan åt jag typ efter GI då det ska vara bra för oss pco`are. Och gick minst 30 minuters promenad varje dag, drack givetvis ingen alkohol och endast 1 kopp kaffe om dagen.

För att vara lugn och grundad i mig själv så meditera jag en hel del.

Du ska inte vara ledsen över att behöva ta hjälp av ivf, för oss var det faktiskt lite av en befrielse att slippa hålla koll på äl och sex... det var skönt att lägga barnaskapandet i proffesionella händer... det låter kanske konstigt men efter alla dessa år av kamp så är man ju rätt slut...... :(

Jag hoppas att du kan landa i känslan och känna dig lugn och trygg över hjälpen du kommer få :)

Hej! Jag hoppas att det är ok att jag hoppar in här. För idag tog både jag och min man prover inför IVF som vi ska påbörja efter julledigheten.

Det är så nervöst och det skulle vara trevligt att få följa andra i samma situation.

Vi har en fantastisk son på tre år som vi fick efter mycket om och men- utan hjälp. Så jag visste att vi hade svårigheter. Men i våras fick jag reda på att jag har ingen, eller få, ägglossningar. Det hjälper ju inte till i försöket att få nummer två...

Så nu börjar den jobbiga väntan tills vi får höra vad läkarna säger om våra prover...

Var i processen är ni?

Javisst, välkommen att prata! :)

Jag väntar på ivf som ska påbörjas först i maj pga kötiden, men funderar på att ta ett privatförsök innan, känns som tiden rinner iväg bara ????

är det bristen på ägglossning som är ert problem? hur gammal är du?

hoppas ni lyckas nu efter jul!

jag blir galen på att inte veta vad vårt problem är - vi är oförklarligt barnlösa.