sekundär barnlöshet och IVF våren 2017

Hej Marianna!

Roligt att du svarade! Tråkigt att det första försöket gick som det gick :(

Tog det länge att bli gravid med pojken? För oss tog det 11 månader, men det räknas väl som "normalt", så vi trodde inte att vi avviker på något sätt. Tydligen är det något som är fel (trots att vi är diagnosticerade som "oförklarligt  barnlösa"), men den medicinska vetenskapen är ännu för trubbig för att kunna klura ut det.

Hur har du annars förberett inför IVF, mer än att gå ner i vikt? Jag försöker äta hälsosamt och röra på mig men har ännu inte prövat de "huskurer" som rekommenderas här på familjeliv.

Hur var det första IVF-försöket för er?

Jag känner mig hemskt nere just nu, för IVF känns som "sista anhalten", och om det inte fungerar så finns inget hopp längre... Katastroftankar, jag vet. Man borde vara mer optimistisk, men jag har svårt för att tro på att inte mensen ska komma varje månad, eftersom den "alltid gör det". Läste att chansen att lyckas med IVF ligger på ca. 30%...

Sorry för min depressiva ton idag...

Hej! Jag var exakt i er situation och vill bara skänka lite hopp!!! Jag är 38 år och vi hade försökt skaffa syskon sen 2013. Första barnet blev till på första försöket men med 2:n var det bara stopp. Efter drygt två år gav jag upp och tänkte vi skiter i det och kör ivf efter sommaren. Detta var i januari i år och som tur var så tjatade min man till sig en kärleksnatt ändå den månaden. Nu sitter jag här med min bebis och kan fortfarande inte fatta att det är sant! Så ge inte upp hoppet, oavsett om det löser sig naturligt för er eller om det blir via ivf så har ni chansen! Har inga knep att komma med, tvärtom, den månaden jag blev gravid struntade jag i allt! Var ute och festade med kompisar och knaprade ipren tex sånt jag hållt mig ifrån innan. Jag tror och hoppas av hela mitt hjärta att det löser sig för er!

Hej! Jag hoppas att det är ok att jag hoppar in här. För idag tog både jag och min man prover inför IVF som vi ska påbörja efter julledigheten.

Det är så nervöst och det skulle vara trevligt att få följa andra i samma situation.

Vi har en fantastisk son på tre år som vi fick efter mycket om och men- utan hjälp. Så jag visste att vi hade svårigheter. Men i våras fick jag reda på att jag har ingen, eller få, ägglossningar. Det hjälper ju inte till i försöket att få nummer två...

Så nu börjar den jobbiga väntan tills vi får höra vad läkarna säger om våra prover...

Var i processen är ni?

oj, så du visste inte under den 7-års perioden att du ibland inte hade ägglossning?

funderar också på meditation, men är bara så uppriven just nu, att jag bara googlar ivf-statistik och har ångest. trodde aldrig att ångesten skulle sluka mig såhär!

Sitter och funderar på om jag borde testa ett ivf-försök privat innan maj då vi får landstingsvård (efter kö). Undrar om fertiliteten kan sjunka så mycket under 6 mån (är 35,5 nu) så att det påverkar chansen överlag.. Vill maxa möjligheten och inte ångra mig sedan!

När börjar ni med nästa försök?

Ja, nu har vi bestämt att söka privat. Jag bor i Finland, så här får man hjälp av det allmänna (landstinget) med ivf oavsett om det är första, andra eller tredje barnet. Har precis bokat en konsultation med en privat klinik i början på januari. Den allmänna sjukvården kräver dock att man använder alla frysta embryon som plockats inom det privata innan man får komma till dem igen, trots att man stått i kö. Det innebär att man ev. måste betala för så många försök, kan bli dyrt. Men tiden är ju det man kämpar mot. Här kostar en ivf ca. 2 500 euro (alltså 24 000 kr) Fick precis mens idag, så jag är rätt nere...

Hmm.. jag har också tänkt på det där med att ägget kanske inte lossnar varje månad. Då borde väl progesteronet inte stiga? När de testade progesteronet på dag 21 i cykeln så var det på 52, alltså tydlig ägglossning. Men det var ju iofs bara en cykel... Har man andra sympton i sådana fall, eller kan man ha regelbunden mens ändå?

Kan vikten påverka chanserna vid ivf mycket?

Jag har en fråga till er som redan genomgått IVF behandling- hur mår man av hormonerna?

Jag har mått jättedåligt av Pergotime. Och jag är orolig för att "värre" hormoner kommer få mig att må ännu sämre...

Idag fick vi dödsdomen, det är inte lönt att fortsätta med IVF.

Jag, envis som en åsna, sade att jag och mannen inte är redo att ge upp. Läkaren menade att det är oetiskt av dem att gå vidare då vi har mindre än 10 % chans att bli gravida. De ska diskutera på kliniken om de ska låta oss göra ett försök till.

Vad gör vi nu!!?? Jag är inte redo för andra alternativ än!