• Anonym (Oroliga och ledsna barn)

    Våran pappa struntar i oss barn :(

    Vi är 3 syskon i åldern 18. 21 och 22 Vår pappa lämnade mamma han hade hittat en annan kvinna. Han kommer inte och hälsat på och han ger oss några hundra när vi fyller år men den kvinna han bor ihop med hon har en dotter och till henne köper han saker.

    Det som är jobbigast är att han glömt oss vi som är hans barn. Mitt syskon tar studenten snart och vi tror inte han kommer då heller för nu är det mer än 4 månader sen han kom till oss. Vi bor med mamma och vi älskar henne men vi vill ha våran pappa också. Han bor 28 mil från oss men är ute och reser och vi vet att han har varit i närheten där vi bor men kommer inte till oss ändå. När mamma och pappa bodde ihop och vi var en familj då hade vi det bra även om våra föräldrar bråkade ibland det var inga allvarliga bråk dom hade lite olika syn på saker ibland bara.

  • Svar på tråden Våran pappa struntar i oss barn :(
  • Anonym (Öh?)
    Anonym (Bortskämda barn) skrev 2016-05-23 15:36:14 följande:
    Du missar helt poängen. Surar ni på *infoga valfritt firande* om * infoga valfri släkting* köper dyrare och fler presenter till *infoga valfritt barn under 18*?

    Är det inte förbannat småaktigt att som vuxen kräva dyra presenter och jämföra priser med presenter som barn får? Att dessutom kräva presenter av föräldrar som inte har råd.

    Att köpa egna kläder som student är väl fullt normalt?

    Ni vill att han ska komma hem till er. Han vill inte träffa sitt ex. Han vill att ni ska komna hem till honom. Ni vill inte träffa hans nuvarande. Vad är skillnaden?
    Skillnaden är att barnen inte har valt sina föräldrar och knappast kan byta ut dem, däremot har mannen en gång valt att skaffa barn med sin f d fru.

    Då är han förbanne mig mer skyldig att kunna umgås som en vuxen med barnen och henne närvarande i bakgrunden, än hans barn är skyldiga att umgås med en vilt främmande människa som tillkommit i efterhand.

    Ser du inte att det faktiskt är skillnad?
  • Anonym (.)
    Anonym (S) skrev 2016-05-23 16:29:37 följande:
    Är det verkligen det här det handlar om? Är det detta som är det vesäntliga i tråden? Är det såå svårt att sätta sig in i ts sorg i att hennes/hans pappa lämnat dom och skiter i dom? Det spelar ingen roll att ts är vuxen. Det gör lika jävla ont ändå! Grattis till dig om du sluppit uppleva detta själv.

    Tråden handlar för fan inte om några bortskämda vuxna barn utan om "vuxna" barn som blivit svikna av sin förälder. Klart att han som pappa och som varit den som lämnat ska behaga ta sig till sina egna barn för att träffa dom! Klart det gör ont i hela kroppen att veta och känna att pappa inte bryr sig! Trots att man är 20! För helvete!
    Att flera svar tar upp det ekonomiska är för att en stor del av vad TS själv skriver är frustration över syskonens och mammans sämre ekonomi. Det ena utesluter inte det andra. TS är ledsen och känner sig sviken av pappan, fullt förståeligt. Samtidigt har skilsmässan satt mamman och indirekt de vuxna barnen, eftersom de inte är självförsörjande, i en sämre sits ekonomiskt än de hade innan. Det i sig kan vara en sorg; det är en hel livsstil som försvinner, inte bara en närvarande pappa.
    Jag skulle nog säga att flera svar går ut på att skilja på de olika sakerna, där TS ser dem båda som en del av pappans svek.

    TS beskriver hur man inte ställt om sin livsstil till den nya situationen. (TS tar tydligen bara ut bidragsdelen på lån? Man både får och förväntar sig dyra presenter och av mamma betalda firanden.). Jag ser inget fel i att man rekommenderar att TS och syskonen som vuxna tar ansvar för sin egen ekonomi och inser att mamman inte har ekonomin att vare sig försörja dem eller ge dem den extra guldkanten ekonomiskt. Mamman själv tycks inte se till sig själv vare sig i förhållande till de vuxna barnen eller sin exmake, hon accepterar t ex att betala det gemensamma lånet själv för att exet inte har råd(?). (Jag uppfattade att det var hon som avstått från att tvinga fram en delning av lånet men jag kan ha missuppfattat.)

    På motsvarande sätt tycker jag att TS åtminstone kan överväga att ta ett delat ansvar för att träffas och inte ensidigt kräva att pappa ska komma "hem" för att träffas. Eller varför inte föreslå att man umgås mer via telefon/dator om det nu är så stora praktiska/ekonomiska problem med att träffas. Så har jag och min mamma gjort mycket med många timmars resväg emellan oss. Vill pappan inte det heller är han ju verkligen inte beredd att hålla kontakten, men här har det talats om att det inte funkar att umgås hos exet för pappan och hos nuvarande sambo för barnen.

    (TS: Har din mamma begärt förlängt underhåll (eller förlängt underhållsstöd om pappan verkligen är medellös) för artonåringen om denn* läser på gymnasiet? I annat fall är det ju läget att göra. )
  • Anonym (.)
    Anonym (Oroliga och ledsna barn) skrev 2016-05-23 16:42:41 följande:
    Ljuger nej det går bort och pappa har tagit lån på lån på alla ställen som finns och det är inga vanliga banker han berättade om detta före jul och vi är oroliga för honom för det kan inte vara roligt att ha skulder på såna ställen som han har.
    OK, men det är ju bra att veta att din pappa inte är "snål". Han är skuldsatt upp över skorstenarna. Kanske hade dålig ekonomi innan skilsmässan också fast han dolde det för er barn? Om han nu väljer att konsumera pengar han inte har är det givetvis tråkigt, vare sig det är på resor eller minderårigt styvbarn, men det är väl ändå bra att han inte skuldsätter sig mer på konsumtion till er?
  • EnAnonumius
    Anonym (Oroliga och ledsna barn) skrev 2016-05-23 16:27:37 följande:
    Jag får lite drygt 2500 i månaden om jag hade fått drygt 9000 då hade jag hjälp till med hyran mina hygienartiklar betalar jag själv och även buss och köper begagnad litteratur när jag kan för att snåla och är inte ute och festar eller köper onödig saker.
    Om du får detta så lyfter du bidragsdelen enbart.
    Ja jag sitter och kollar på CSN's hemsida samtidigt, samtidigt som jag skriver detta så jag har högaktuella uppgifter.

    Studiemedel (finns upplyst på CSN's hemsida) består av bidragsdelen och lånedelen.
    Så hur man "får" 9900kr i månaden är ju enkelt, det står upplyst på CSN hemsida, att man får ansöka både bidragsdelen och lånedelen separat, men ändå på samma blankett.  Du har antagligen inte kryssat i rutan för "lånedelen", m.a.o.

    Studiemedel (Bidragsdelen) på studier 100% är på 2816kr/månaden.
    Studiemedel (Bidragsdelen) på studier   75% är på 2108kr/månaden.
    Studiemedel (Bidragsdelen) på studier   50% är på 1396kr/månaden.

    Studiemedel innehåller både bidragsdelen och lånedelen:

    Studiemedel (lån+bidrag) på studier 100%  9904kr/månaden
    Studiemedel (lån+bidrag) på studier  75%  7 424kr/månaden
    Studiemedel (lån+bidrag) på studier   50%  4960kr/månaden

    Så skall du ha 9904kr i månaden om du pluggar heltid så får du ansöka om lånet också och de borde du har fått information av på CSN) annars så kan man alltid läsa på CSN hemsida. Så information finns att hämta hur man skall få och hur man skall gå till väga för att kunna "få" hela studiemedlet.

    Sedan så finns det faktiskt ett litet trick man kan göra som är full tillåtet. Man kan ansöka lånedelen och bidragsdelen för 50%,  även om man pluggar 100%.
    Många som gör detta för att pressa ned kostnaderna för lånet på sikt.

    http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kan-du-fa


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Anonym (Sanningen.)
    Anonym (Oroliga och ledsna barn) skrev 2016-05-23 16:46:25 följande:

    Det är inte på heltid och jag söker jobb och har jobb på gång och till hösten då blir det studier på heltid plus att det blir studielån


    Då måste du börja plugga heltid tills vidare så att du kan börja försörja dig själv inkl. betala för mat, tvättmedel och internet samt för att kunna betala för 1/4 av hyran. Man kan inte låta mamma hamna hos kronofogden för att man vägrar växa upp och börja ta ansvar.
  • Anonym (Oroliga och ledsna barn)
    Anonym (.) skrev 2016-05-23 17:08:35 följande:
    Att flera svar tar upp det ekonomiska är för att en stor del av vad TS själv skriver är frustration över syskonens och mammans sämre ekonomi. Det ena utesluter inte det andra. TS är ledsen och känner sig sviken av pappan, fullt förståeligt. Samtidigt har skilsmässan satt mamman och indirekt de vuxna barnen, eftersom de inte är självförsörjande, i en sämre sits ekonomiskt än de hade innan. Det i sig kan vara en sorg; det är en hel livsstil som försvinner, inte bara en närvarande pappa.
    Jag skulle nog säga att flera svar går ut på att skilja på de olika sakerna, där TS ser dem båda som en del av pappans svek.

    TS beskriver hur man inte ställt om sin livsstil till den nya situationen. (TS tar tydligen bara ut bidragsdelen på lån? Man både får och förväntar sig dyra presenter och av mamma betalda firanden.). Jag ser inget fel i att man rekommenderar att TS och syskonen som vuxna tar ansvar för sin egen ekonomi och inser att mamman inte har ekonomin att vare sig försörja dem eller ge dem den extra guldkanten ekonomiskt. Mamman själv tycks inte se till sig själv vare sig i förhållande till de vuxna barnen eller sin exmake, hon accepterar t ex att betala det gemensamma lånet själv för att exet inte har råd(?). (Jag uppfattade att det var hon som avstått från att tvinga fram en delning av lånet men jag kan ha missuppfattat.)

    På motsvarande sätt tycker jag att TS åtminstone kan överväga att ta ett delat ansvar för att träffas och inte ensidigt kräva att pappa ska komma "hem" för att träffas. Eller varför inte föreslå att man umgås mer via telefon/dator om det nu är så stora praktiska/ekonomiska problem med att träffas. Så har jag och min mamma gjort mycket med många timmars resväg emellan oss. Vill pappan inte det heller är han ju verkligen inte beredd att hålla kontakten, men här har det talats om att det inte funkar att umgås hos exet för pappan och hos nuvarande sambo för barnen.

    (TS: Har din mamma begärt förlängt underhåll (eller förlängt underhållsstöd om pappan verkligen är medellös) för artonåringen om denn* läser på gymnasiet? I annat fall är det ju läget att göra. )
    Vi har ställt om livsstilen, vi bor i en trång lägenhet, vi äter ingen lyxmat utan nudlar med köttbullar varma smörgåsar och såna saker vi är inte ute och festar och det var mamma som ville dela på lånet men pappa fick inte ta halva för att han hade redan för mycket i lån. 
  • Anonym (Oroliga och ledsna barn)
    Anonym (Sanningen.) skrev 2016-05-23 17:39:31 följande:
    Då måste du börja plugga heltid tills vidare så att du kan börja försörja dig själv inkl. betala för mat, tvättmedel och internet samt för att kunna betala för 1/4 av hyran. Man kan inte låta mamma hamna hos kronofogden för att man vägrar växa upp och börja ta ansvar.
    Har jobb på G och kommer då att betala mer för mej.
  • Anonym (Sanningen.)
    Anonym (Öh?) skrev 2016-05-23 17:06:28 följande:

    Skillnaden är att barnen inte har valt sina föräldrar och knappast kan byta ut dem, däremot har mannen en gång valt att skaffa barn med sin f d fru.

    Då är han förbanne mig mer skyldig att kunna umgås som en vuxen med barnen och henne närvarande i bakgrunden, än hans barn är skyldiga att umgås med en vilt främmande människa som tillkommit i efterhand.

    Ser du inte att det faktiskt är skillnad?


    Man har inga aom helst skyldigheter att umgås med sina barn när exet närvarar.
  • Anonym (Oroliga och ledsna barn)

    Det är inte pengarna som är det som är jobbigast det som är jobbigt är att vår pappa inte hör av sig som han lovat, att han inte kommer som han lovat att han verkar ha glömt bort oss och nej vi behöver inte träffas där vi bor och vi behöver inte heller träffas där han bor utan vi skulle kunna träffas på neutral plats.
    Det som är jobbigast är att vi känner oss bortglömda av honom vi har försökt ringa honom men han har inte tid att prata och detta är inte den pappa jag känner.

  • EnAnonumius
    Anonym (S) skrev 2016-05-23 16:29:37 följande:
    Är det verkligen det här det handlar om? Är det detta som är det vesäntliga i tråden? Är det såå svårt att sätta sig in i ts sorg i att hennes/hans pappa lämnat dom och skiter i dom? Det spelar ingen roll att ts är vuxen. Det gör lika jävla ont ändå! Grattis till dig om du sluppit uppleva detta själv.

    Tråden handlar för fan inte om några bortskämda vuxna barn utan om "vuxna" barn som blivit svikna av sin förälder. Klart att han som pappa och som varit den som lämnat ska behaga ta sig till sina egna barn för att träffa dom! Klart det gör ont i hela kroppen att veta och känna att pappa inte bryr sig! Trots att man är 20! För helvete!
    Är det verkligen så svårt att se att det ena måste inte utesluta det andra.

    Ja jag vet hur det är att bli sviken av sina föräldrar, jag har blivit hårt sviken av min egna moder upprepat och nej det var inte på "samma sätt" som med TS pappa, det finns olika sätt att bli sviken på och det sveket min moder gjorde mot mig var inte bara direkt negligerande av sina plikter hon åtog sig som moder utan hon begick även urkundsförfalskning mot mig. Men det är en helt OT för denna tråden.

    Fast jag har ändå insikten i att förstå att det "ena måste inte utesluta det andra". Ja pappan har svikit mamman och sina barn. Dock så sitter ju TS och hennes syskon och sviker mamman med. Mamman har ingen skyldigheter eller plikt att försörja vuxna barn som har sedan länge tagit studenten. Nej man kan inte ens i det läget dra i kortet "men mamman födde ju mig....", det kortet gäller bara om barnet är UPP till max 21 år och går kvar i gymnasiet.
    Mamman har det svårt ekonomiskt och nu har det ju framkommit att TS lever på sin mamma helt och hållet med mat och husrum.

    Att betala hygienartiklar själv, och studiematerial  gör ju de flesta ungarna när de är under 18år på Studiebidraget (förlängda barnbidraget som det kallas för ibland hos vissa), (det finns mer material förstudierna än kurslitteratur) då det är inte alltid att det mamma och/eller pappa köper faller ungarna i smaken när de är tonåringar, så det är ju bara lite kontraproduktivt för TS själv att ens ta upp om den saken även så är det kontraproduktivt att dra upp om att man köper busskortet själv det gör de flesta ungdomarna också som går på gymnasiet.

    Ja det ÄR tragiskt att pappan har svikit TS, det är ju ingen annan som har hävdat motsatsen. Men varför i hela friden skall mamman försörja sina vuxna myndiga barn med mat och husrum för när hon har det själv tufft ekonomiskt  och när hon INTE har försörjningsplikt för sina barn längre då de inte går i gymnasiet?
    Då är det faktiskt också på sin plats att man säger åt TS att att ta just ett vuxenansvar och försörja sig själv i stället både med mat och husrum, alternativt att hon betalar hemma för just mat och husrum till sin mamma om hon bor kvar hemma, i stället för att leva som man gjorde när man var _under_ 18år och mamman (och pappa) hade försörjningsskyldighet för sina barn.

     


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
Svar på tråden Våran pappa struntar i oss barn :(