Nu ska han plötsligt ha barnen?

Rätt sagt! Man ska verkligen akta sig för att slita upp barn från deras hemmiljö. Jag har ingen aning om hur TS ska lösa det, men det är först för barnen om de slipper flytta.

Jo men att pendla 8 mil enkel och ha två barn på heltid som ska lämnas och hämtas på förskola?

Ja man får lösa det, dessutom är det ju inte ens säkert hon får fast anställning vilket är helt sjukt att flytta för. Tror det är mer som ts inte sagt, en ny kille på den andra orten exempelvis. Vem flyttar med två barn för en provanställning å sliter upp deras värld å från deras pappa? Pappan kommer få boendet i tingsrätten om mamman gör så.

Det fungerar, har själv gjort det och visst var det lite slitsamt men det gick! Under tiden hittade jag andra alternativ för en bättre lösning. Man får faktiskt se vad som är bäst ur barnens synvinkel och då får man som mamma eller pappa offra sig lite.

Att jobba heltid och pendla 8 mil, samtidigt som man ska lämna och hämta på förskola är dock inget man "löser" och barn ska behöva vistas 11-12 timmar/dygn på förskolan!

Ska man ha en fungerande gemensam vårdnad så kan inte den ena parten säga att "jag kan inte ha barnen på vardagarna p.g.a. mitt jobb så det får du ha, men din arbetssituation är inte mitt problem". Det är DETTA som jag inte fattar att ingen reagerar på! Pappa har lika mycket rätt till barnen, han är lika mycket förälder och bestämmer lika mycket (vilket är helt korrekt), MEN det praktiska ansvaret faller på ts? Klart att detta bäddar för missnöje och bitterhet!

Ts kan ju säga samma sak "din arbetssituation är ditt problem. Nu har jag haft barnen en vecka. Jag lämnar dem på förskolan på måndag och det är din tur att hämta, så det förväntar jag mig att du gör".

så du tycker man river upp barnens trygghet för en provanställning? om man inte får jobbet då, ska man då flytta till en annan stad igen för en annan provanställning? 

Det har jag redan svarat på tidigare i tråden. Å andra sidan tycker DU inte att vi år 2016 borde ha kommit längre än att huvudansvaret för barnen per automatik tilldelas kvinnan?

Att pendla 8 mil är en resväg på ca 1 timme. Det är vad många har som bor i sthlm etc. och många därtill. Återigen kommer pappan få boendet om mamman flyttar med barnen om han tar det till tingsrätten. Jag tycker ts ska ta provanställningen, pendla och samtidigt leta annat jobb på orten samtidigt. Man kan inte flytta med barnen för en provanställning.

Som sagt nån måste vara den större männsikan, det är tråkigt för barnen om båda föräldrarna är lika egoistiska och inte försöker få till det för barnens bästa utan att behöva bryta upp hela deras värld, eller ta dem från sin andre förälder. Jag har inte någonstans försvarat pappan, jag har inte ens nämnt honom. Jag har synpunkter på ts tanke på handling. 

Pappan är varken oansvarig eller ego. Mamman saknar både utbildning och fast jobb. Den enda säkerheten som finns är pappan. Ni vet att många jobb idag kräver utbildning, något TS inte har. Så chansen att hon får ett fast jobb är väldigt liten. Hade ni sagt upp er i den situationen och att era barn på bar backe kanske?

Det är inte pappans fel att TS saknar utbildning. Barnen går på dagis/skola om dagarna så hon är ju knappast otillänglig på arbetsmarknaden. Den enda som ska plugga här om någon borde ju vara TS. Att ens sätta barn till världen utan utbildning eller jobb det är vad som är oansvarigt och här har ni bevis pp vad som händer när man sen separerar.

Pappan försöker lösa sin situation men har inte lyckats hitta ett annat jobbb som är likvärdigt för vem skulle byta ner sig till t ex ett dagjobb som ger mycket mindre pengar? Eftersom han inte lyckats ännu så kompenserar han det genom att ta föräldraledigt oftare tills han hittar något. Om han skulle tvingas till att lösa det t ex som om hon skulle flytta, så hade han säkert ordnat barnvakt eller liknande. Så ni som tror ni kan gå till rätten och säga "nämen ska barnen sova själv varje natt?" Hade bara blivit skrattade åt. TS skriver att pappan var lika dan när dom var ihop och enligt henne "inte bryr sig" men faktum är der att detta är hur pappan är som person, det är så han trivs och det är hennes eget fel att hon valt att skaffa barn med en sån man. Att sen flytta därifrån och tro sig kunna bestämma hur en annan människa ska bete sig och visa att han bryr sig funkar inte. Och när det inte funkar så får man för sig att flytta 8 mil ifrån för "pappan bryr sig ändå inte". Man blir less på kvinnor som ångrar sitt val av pappa och sen tror dom kan bossa runt som dom vill. Men vi bor i Sverige och där finns lagar att följa.

1. Hon får varken byta skola eller flytta utan pappans tillstånd, att förfalska namnteckningar är inte heller tillåtet i Sverige och ger straff.

2. Går detta till rätten så kommer pappan vinna eftersom barnen ska slippa rivas upp från sin trygghet för att mamman fått en provanställning.

3. Mamma är inte bäst. I Sverige är pappor och mammor lika värda.

I en situation som denna så är det ju självklart att man inte river upp två barn ur sin trygghet och flyttar 8 mil. Pappan försöker ju lösa sin situation så då får TS också göra det. Hon får väl plugga för att sen kunna få ett arbete för det är just där skon klämmer. Sina sårade bitter känslor får hon lägga åt sidan. Det är inte pappans problem.