första försöket RMC

Jo dom har varit jätte snälla mot oss.

Det finns snart inget värre än att vänta..

Mensen vet jag inte riktigt vart den har tagit vägen just nu när man väl vill att den ska komma så man kan få börja med medicen så kommer den inte när den ska....

Har ni hört något ännu?

Ja visst är det konstigt?! Denna mens! Måste ju ändå vara spännande nu när det är så nära? Tänk om det faktiskt fungerar nu? Tänk om du verkligen blir gravid!! Undrar hur det kommer kännas den dagen... (om den nu nånsin kommer) när man äntligen står där med ett +...

Nä o det har jag ju inte förväntat mig heller iom att det varit helgdag i veckan. Dessutom har RMC i Linköping varit stängd i en månad typ pga ombyggnation. Surt!

Ja det tror jag med! Eller bli helt tyst av ren chock kanske? Är så svårt att tänka sig när man försökt så länge och aldrig sett det där pluset!

Nu börjar jag dock bli lite fundersam. Fick ju mens i tisdags. Kom lite men inte så mkt. Igår kom i princip inget alls. O idag bara lite flytningar, knappt färgade. Hur ska man tolka det? O andra sidan försvann mina ömma bröst i morse typ...

Ja man vet ju aldrig hur man skulle reagera. Man har ju längtat såååå länge nu. Så man vill ju bara att det ska ske....

Oj då det var ju konstigt. Brukar den en vara så?

Ja precis! Visst längtar man!!! Gick hem från jobbet idag, i snön. Gick o tänkte på barn o pulkaåkning o hela den biten... man längtar ju men samtidigt vågar man knappt tänka tanken. Rädd för o bli ledsen hela tiden. Kan du känna så?

Nä den brukar inte vara sån. Hmm typiskt att den bli konstig nu. Hur går det med din mens?

Tycker att man blir påmind varje gå man ser ett barn. Lika jobbigt. Känns som alla har något man själv vill ha. Dom som säger att man ska vänta med barn "dom är bara då jobbiga" och då tänker jag varför ska ni få barn om ni tycker dom är så jobbiga och vill som gärna vill ha kan inte..

Jo min mens kom nu i natt och jag fick påbörja med mina sprutor i morgon?

Precis visst blir man arg och tycker att livet är såå orättvist! Jag kan liksom fortfarande inte förstå att vi faktiskt sitter i den här situationen. Känns helt overkligt för mig. Så svårt att fatta. O andra sidan var jag ändå ganska förberedd på att den kan ta tid då både mina föräldrar och svärföräldrar fått kämpa men ändå. Känns som om det är en dröm ungefär. Hur känns det för dig?

Ok! Nu börjar det! Vad börjar du med för sprutor nu då? Spelar det någon roll när på dagen du tar dem? När ska du på VUL?

Hejsan! Jag hoppar gärna in här!

Jag och sambon har försökt i lite mer än två år nu och den 25 januari är vi äntligen kallade till första mötet med läkare på RMC i Malmö.

Vi är oförklarligt barnlösa, jag har något högt tsh så medicineras med levaxin men ännu inget plus trots att mina värden nu klassas som bra!

Kommer någon av er att göra insemination först eller ni får göra IVF direkt? Jag är lite skeptisk till chanserna med insemination och känner mig så otålig nu!