IVFare i Stockholm?

Känner mig så ledsen idag. Tänker att det är kört. Svärföräldrarna kommer på söndag för att fira min dotters födelsedag. Det är två dagar innan testdag och jag känner att jag inte orkar med ett negativt resultat. Jag har testat och det är negativt, men det är tidigt. Men nu börjar jag tycka att det molar. Å andra sidan har jag legat mycket och vilat. Fick migrän och sov halva dagen igår. Jag har inga blodstrimmor än. Gick igenom min mapp med min förra graviditet. Har inte ord för hur det känns att se ultraljuden och bilderna på barnet som jag födde men som inte fick leva. Det är så sorgligt och så blandat med både ångest, skuldkänslor och sådan oerhörd förlust. Jag ska inte skriva mer om det här. Jag vet bara inte hur jag ska orka med ett till misslyckande.

Hej Sjöblomman, vad tråkigt, jag vet hur du känner, det är förjävligt. Om du känner dig osäker be om ett blodtest och testa om några dagar igen. Dessvärre så kan Lutinusen stoppa upp mensen så om man slutar med progesteronet kan den komma igång. Hur många dagar hade du? Om du hade 14-15 kan du ju vänta ett tag till och ringa kliniken och fråga vad de tycker. Man har ju läst solskenshistorier om sena plus också. Men jag förstår hur du känner.

Jag är på dag 10 och såg lite rosa på hylsan så jag är helt förstörd. Både ledsen men också så arg. Orkar inte träffa någon just nu. Speciellt inga lyckliga människor. Vet inte om jag orkar fler försök, jag känner mig så misslyckad och desperat, som vänskapskretsens skämt. Känner inte så mycket stöd utan får mer höra "jag förstår inte att du orkar", "du är så stark" och "du verkar gilla att plåga dig själv" "ni har ju två barn, tänk på dem" Allt detta får mig att känns mig som en paria. Jag hade gärna tänt några stearinljus och tillverkat ett "vårbarn" om jag kunde, men vi kan inte göra det här på egen hand. Utan läkarvetenskapen skulle vi vara barnlösa, då finns ingen annan väg att gå. Folk fattar inte. Det är det här man måste gå igenom för att få ens en chans till ett barn. Det finns ingen, INGEN, njutning i detta.

Sjöblomman, om det inte gick denna gång, försök hitta kraft under julledigheten, vila och ät gott, var med dem du älskar så tar vi nya tag nästa år! (Säger det till mig själv också). Du har varit en hjälte som inte ens tjuvtestat!

Ska du inte köpa ett annat test? Hoppas verkligen! Konstigt att CB har visat fel de digitala har jag verkligen trott på. Jag hade fel med testlagrets digitala och skrev in till dem och klagade (det var värre för det var falskt positivt). Dessa test säljs inte längre. Kör på med progesteronet tills du är helt säker.

Det behöver inte betyda någonting, slemhinnorna blir sköra av progesterronet. Min förra graviditet blödde jag jättemycket, tre gånger, dels testdagen, dels v 10 och v 13 jättemycket, tyvärr var ju det ju ingen frisk graviditet, men läkarna säger att det inte hade med varandra att göra. Blödningen och kromosomfelet. Så ta det lugnt (ska jag säga...)

Själv har jag inte blödit mer, det har svidit lite vid luthinusinsättningen och jag sade till mig själv att om det kommer blod nu är det sköra slemhinnor, men det hjälper ju inte, tycker att det molar för mycket.

En annan sak, jag har som en stor svullnad framme i underlivet, är det lutinuset som gör det? Det är liksom trängre och buktar inåt, vet att jag haft det förr i ruvandet, men kommer inte ihåg om det var både vid plus och minus. Vill att det ska vara ett graviditetstecken, men det är det säkert inte. Det lär ju inte vara livmodertappen för den sitter väl mer bakåt?

Skit!

Jag är på rd 12 och har börjat blöda, så jag ger upp, tar julledigt, åker till Mexico efter jul och dricker tequiladrinkar, sedan hoppas jag på ny energi och kör i januari igen. Tack för en fin och bra grupp, lycka till allihop med era gravditeter och kom ihåg, när ivf-resan är över, då börjar det vi längtat efter, njut, lyssna inte på för mycket råd runtomkring och vi som är supperladdade genom ivf, tänk på att inte ha för höga förväntningar, ta det som det kommer, jag tror vi ivf-are är lite mer känsliga och lättare kan drabbas av förlossningsdepression, så var snälla mot er själva! All lycka och god jul och gott nytt år!

Vad skönt att höra att det går bra för alla er som är geavida. Är tillbaka från semestern sedan en vecka, kan verkligen rekommendera för de som kan att byta miljö, det ger automatiskt ny energi. Hösten har legat som en våt filt över tillvaron som lyftes bort i solen. Det hade tagit månader i terapi för att uppnå samma känsloläge som jag fått nu. Mer kraft och energi, trots att jag sovit uruselt sedan hemkomsten. Ikväll börjar jag med puregonet igen.

Jag är tillbaka i tråden igen och jag ska på ul imorgon, tror att det blir uttag måndag och förhoppningsvis insättning onsdag, har också bett om att få se embryona vid insättningen på ul, det känns bra så att man vet att de är där. Har lagt in alla uppgifter i gravidapp och enligt den är jag redan gravid i v 2... Jungfrufödsel...

Jag har uttag imorgon, är alltid lite nervöst så jag brukar få lugnande tablett att ta hemma på morgonen, det hjälper. Har löst all logistik så nu är det bara att ställa alarmet så ska allt gå på räls... Allt såg i alla fall fint ut på ul i fredags. Tycker att det är dags att fungera nu. Känner mig inte lika stressad som förra försöket.