IVFare i Stockholm?

Blev väckt mitt i natten och tankarna börjar snurra, hur resonerar ni kring NIPT? Är det tillräckligt tillförlitligt? När man läser verkar det lite tudelat men det verkar som att jag med min historik kan få det gratis.

Men hur säkert är resultatet?

Hoppas att det går bra, förstår din oro, jag har gjort 11 försök och har två barn (nu gravid med nr 3) jag kan trösta dig att jag endast en gång fått någonting till frysen, och just den gången var det tur för jag fick ingenting till insättning försöket efter och kunde då sätta in ett fryst, men det lyckades tyvärr inte. En av gångerna fick jag ut 21 st ägg men ingenting till frysen, så visst är det trist när man inte får till frysen men det betyder inte att ni inte kommer lyckas. Det behövs bara ett och de sätter ju alltid in det bästa. 

Du vet ju att man kan blöda också, men om du ska må dåligt och vara nervös ett helt dygn så kan du faktiskt testa nu om du vill och få det överstökat. 

Idag skrev jag in mig på mvc, fick en jättebra barnmorska, kunde inte bli bättre.

Hoppas! Har själv aldrig kört sprayen, det verkar ju jättejobbigt (väntan). Det passar nog inte mig eftersom jag är så otålig, vet att jag blev tillfrågad första gången vilken metod jag föredrog och valde därför kortast möjlig. Så med det sagt, bra kämpat, hoppas det ger bästa resultat!

Hur är det med er andra? Jag var ju hos mvc igår och hon nämnde att en del blir väldigt deprimerade av graviditetshormonerna. Har en vän som blir det. Jag har inte tänkt så mycket på det tidigare, men jag känner mig rätt låg faktiskt. Har ju varit "sjukskriven" sedan jag fick avbryta min förra graviditet. Skriver inom citationstecken eftersom jag är egenföretagare och alltså inte är sjukskriven "på riktigt". Får ingen ersättning utan har mer själv dragit ner på tempot och håller mig mest flytande.

Nu är jag på den nivån att jag inte har energi till något alls och jag blir väldigt deppig av det. Funderar på om det har med graviditeten att göra. Tycker ingenting är roligt. Ser bara fram emot barnet och hoppas att jag kan ta tag i allt det som fått stå tillbaka det senaste året pga ivfprocessen. Eller egentligen har jag från första graviditeten satt allt på paus eller i alla fall på halvfart med målet att orka med att skaffa tre barn via ivf och detta har varit tufft även mentalt eftersom jag känt mig ganska bakbunden medan min man och kompisars liv och karriärer rullat på framåt, jag har stått still.

Eftersom jag känner sådan frustration över att inte ha energi då blir det som en negativ spiral. Vet inte vad jag ska göra för ju mer vila jag ger mig desto mindre värdefull känner jag mig och får bara dåligt samvete men jag får heller inte ändan ur att göra något mer och blir då nere av att jag känner mig så otillräcklig och samtidigt lat. Funderar på att avveckla företaget och söka anställning men det känns ju inte seriöst att göra det när man är gravid så det känns lite som man sitter fast där man är och inte kan påverka situationen.

Mitt problem är väl att jag är så målmedveten, jag uppoffrar allt för att nå det jag vill ha, men sedan är jag inte lycklig under processen, den äter upp mig. Är det någon som känner igen detta?

Jag försöker intala mig att man inte kan ha allt på en gång, att vissa perioder får vissa saker stå tillbaka, och så blir det lite för oss i och med att vi måste välja så aktivt att få barn, det är viktigast för mig just nu för om ett par år är det för sent, jag måste prioritera detta, men det är ensamt och svårt tycker jag. Det är inte många som förstår, och kanske är jag annorlunda än andra ivf-are? Är det någon som känner igen sig eller har tips på hur man ska förhålla sig/tänka/göra?

Var på UL igår igen. Blev orolig. Det kom jättemycket vatten och jag tyckte att det luktade aceton. Mina tankar gick från allt mellan fostervattenavgång till begynnande missfall... man ska som sagt aldrig googla... Det visade sig att det inte var någonting. Det kunde vara flytningar som ansamlats eftersom slemhinnorna blir svullna under en graviditet. Lukten var bara tillfällig och kan ha varit min gravidnäsa, fy va jag tycker saker luktar starkt, för allt såg bra ut, ingen lukt enligt läkaren. Fostret är rätt storlek och hjärtat tickade på. Jag ringde ivf-en som tog emot mig samma dag och jag fick en bild med mig hem. De uteslöt bakteriell infektion (bakteriell vaginos) så det känns också bra att veta. Är nu i v 9. Tycker det är ganska overkligt att man är gravid. Ibland kommer jag på mig själv att tänka, just det jag är ju gravid. Än så länge ser jag bara lite svullen ut om magen, men det kan man ju göra ändå. 

Grattis! Ni fick ju ganska sent ul så det måste kännas tryggt att se hjärtat!

Jaha, jag har alltid fått göra ul 5+6--6+3 men det är kanske olika.

Hur går det? Blir det några ägg till påsk? ... sorry, kunde inte låta bli...