annajohann

Äldre 28 Aug 19:20

286 svar

Bonusarna har mer sparat än våra gemensamma :(

Det är så att jag har ett litet dilemma. När min man var gift med sin nuvarande exfru var han högt uppsatt och de bägge hade en mycket god ekonomi. Det har resulterat i att deras två barn har närmare en miljon var i fonder och sparande på banken. I nuläget när vi två är gifta och har tre gemensamma så ser inte situationen densamma ut tyvärr. Han tjänar ungefär 25.000 innan skatt eftersom att han blev av med sitt jobb 2010 och jag tjänar 18-000 innan skatt. Eftersom vi lever ganska dyrt och så, resulterar det i att vi knappt kan spara åt våra gemensamma barn. Vi har tre stycken tillsammans.

De har knappt 5.000 kronor var och det där att de ska uppnå en miljon, eller ens hälften känns långt borta. Eftersom jag anser att mannen borde behandla barnen lika har jag föreslagit att han kan splitta på sparkontorna emellan våra gemensamma och bonusarna då de inte ens är 18 än och har alltså inte fått ut pengarna. Han vägrar dessvärre och tycker att vi ska utgå från vår ekonomiska sits pga att hans exfru också har bidragit till bonusarnas sparande. Men det gör så ont att veta att när bonusarna blir vuxna kommer de få en så stor kickstart med ekonomisk hjälp. Deras fonder och aktier växer ju, medan våra gemensamma max kommer uppnå 50.000 som det ser ut nu. Det är ju givetvis en prioriteringsfråga men i nuläget har vi verkligen inte råd till att lägga undan till dem. När jag räknat på det ser det ut som att våra gemensamma endast kommer landa på mellan 30-50 tusen när de tar studenten :( Och där får man se bonusarna med mer pengar än vad jag ens har på mitt sparande...

Dessutom har jag tagit upp frågan om varför min man inte vill ta chefspositioner när han blir erbjuden och då får jag bekräftat att han tackar nej för att han är trött på att jobba mycket och vill hellre vara hemma mer och träffa alla sina fem barn. (Vi har bonusarna här varannan vecka ungefär). Och det känns bara så surt att veta att mina också kan få det lika gott ställt om han bara velat jobba mer...

Finns det något någon känner till att jag kan göra? Eller tips på hur jag kan formulera mig till min man för att få han att ändra sig? Känns så orättvist bara :(

Ego Lovers

Äldre 3 Sep 21:15

#246

My Little Man skrev 2015-09-03 13:19:22 följande:

Åh det var ett så bra inlägg som en person skrev nu, 13:07, i en annan tråd om pengar/arv och bonusbarn, som var så bra.

Kan inte citera den, men den handlade om att syskons relation är väldigt viktigt att värna om, det är syskonen som i framtiden förhoppningsvis är där för varandra. Och att man borde eftersträva att göra likt för att undvika konflikter mellan syskon! Och att inget kan skapa så mycket konflikter som pengar. Och så är det tyvärr.

Något att tänka på!

Pappan borde genast ta sitt ansvar och göra allt han kan, med ts' hjälp, att kunna ge alla sina barn iallafall nästan lika mycket. Så mycket som bara möjligt. En dag är både han, mamman och ts borta och då är det bra om syskonen inte har konflikter och för mycket avundsjuka sig emellan!

Tack du som skrev inlägget i andra debatten! :) Tycker det var mycket användbart här med!

Bästa sättet för att undvika sånt här är att inte sätta barn till världen med en andra, tredje eller fjärde fru utan enbart med sin första.

Ess

Äldre 3 Sep 21:29

#247

Anonym (Faderslös som omyndig) skrev 2015-09-03 20:28:03 följande:

Om TS man är någorlunda sunt fungerande skulle han inte ha särskilt mycket känslor kvar för TS om hon resonerade som dig heller. Girighet parad med latheten hos henne är inte någon särskilt attraktiv egenskap för så många. Vore hon på allvar intresserad av att hennes barn skulle få feta sparkonton skulle hon väl ta itu med att satsa på karriären och vara borta från sina barn så som mannen (och kanske exfrun?) var med sina första.

Så du tror alltså allvarligt att den "förenkling" som pengar kan innebära skulle väga upp för TS mans barn om TS och maken följde ditt förslag och förvägrade dem umgänge?

...oj... hoppas det finns många andra vuxna runt dina barn som kan dela med sig av lite andra värderingar än bara att pengar är vägen till lycka.

Själv har jag aldrig träffat något efterlevande barn (som haft en god relation till sin förälder) som hellre velat ha pengar än mer tid med sin far eller mor. Detta oavsett om förlusten kommit när man varit fem, tolv, trettiotre eller sextioåtta år.

Ja, det kan hända att TS barn kommer att vända pappan ryggen för att de inte får lika mycket i sparpengar som pappan och hans driftiga exfru ordnat till sina barn, men det beror nog i så fall på att de indoktrinerats av sin mor att pengar är viktigare än relationer.

I denna tråden försvaras det att en pappa gör ekonomisk skillnad på sina barn. Det sägs att tid är mer värd än pengar, men även där blir det orättvist eftersom även de tidigare barnen får ta del utav hans tid nu.
I den andra tråden så är åsikten att ts som inte har några band till barnen, det är hennes partners barn. Att hon även ska ge dem en del av hennes arv, bla för att det inte ska bli orättvist, för de är ju en familj och andra liknande bullshit argument.

Fy fn för föräldrar som gör skillnad på sina barn, men sen förväntar sig att utomstående ska behandla deras barn lika med sina egna, gärna lite bättre.

Ego Lovers

Äldre 4 Sep 00:50

#248

Ess skrev 2015-09-03 21:29:36 följande:

I denna tråden försvaras det att en pappa gör ekonomisk skillnad på sina barn. Det sägs att tid är mer värd än pengar, men även där blir det orättvist eftersom även de tidigare barnen får ta del utav hans tid nu.
I den andra tråden så är åsikten att ts som inte har några band till barnen, det är hennes partners barn. Att hon även ska ge dem en del av hennes arv, bla för att det inte ska bli orättvist, för de är ju en familj och andra liknande bullshit argument.

Fy fn för föräldrar som gör skillnad på sina barn, men sen förväntar sig att utomstående ska behandla deras barn lika med sina egna, gärna lite bättre.

Hur tänker du kvinna? Är avundsjukan SÅ stor att hjärnan får en blackout så fort särkullsbarnen kommer på tal?

Du påstår att även de stora får mer tid med sin pappa nu när de små är just små. Men när de stora flyttat hemifrån har de små blivit större och deras pappa kan åter lägga mer tid på sitt arbete och helt plötsligt spara åt sina yngsta barn.

De stora barnen hade en frånvarande sparande far när de var små och en närvarande pappa när de var stora

De små barnen hade en närvarande pappa när de var små och en frånvarande sparande pappa när de blir större.

Det blir ju omöjligt att göra samma sak för alla barnen när de var i samma ålder eftersom de inte är femlingar eller alla barnen under en fyra års period. Då har var sin sak sin tid.

Dvs det de stora barnen fick när de var små, det kommer de små få när de blir större och det som de små fick när de var små fick de stora när de var stora. Så det finns hopp!

Hopp om att när ts barn blir större så finns det ett större utrymme till sparande för då har de stora flyttat och ts och hennes man kanske har nya jobb samt större ekonomi.

Hoppas du förstår hur jag menar. Annars finns det inte mycket hopp.....

My Little Man

Äldre 4 Sep 10:37

#249

Ego Lovers skrev 2015-09-04 00:50:20 följande:

Hur tänker du kvinna? Är avundsjukan SÅ stor att hjärnan får en blackout så fort särkullsbarnen kommer på tal?

Du påstår att även de stora får mer tid med sin pappa nu när de små är just små. Men när de stora flyttat hemifrån har de små blivit större och deras pappa kan åter lägga mer tid på sitt arbete och helt plötsligt spara åt sina yngsta barn.

De stora barnen hade en frånvarande sparande far när de var små och en närvarande pappa när de var stora

De små barnen hade en närvarande pappa när de var små och en frånvarande sparande pappa när de blir större.

Det blir ju omöjligt att göra samma sak för alla barnen när de var i samma ålder eftersom de inte är femlingar eller alla barnen under en fyra års period. Då har var sin sak sin tid.

Dvs det de stora barnen fick när de var små, det kommer de små få när de blir större och det som de små fick när de var små fick de stora när de var stora. Så det finns hopp!

Hopp om att när ts barn blir större så finns det ett större utrymme till sparande för då har de stora flyttat och ts och hennes man kanske har nya jobb samt större ekonomi.

Hoppas du förstår hur jag menar. Annars finns det inte mycket hopp.....

Om det blir som du skriver här, att pappan kommer vilja börja jobba mer igen när barnen blir större och då börjar spara på samma sätt till de små, så är ju allt fine! It is all good! :) DÅ först blir det likt för alla PAPPANS barn. För det är pappan som diskuteras här. Det är att pappans 5 barn behandlas likt vi är upptagna av. Ts är bara besviken över att pappan inte längre verkar bry sig om själva sparandet och att resultatet av det ska bli att deras 3 barn kommer uppleva att deras halvsyskon får många gånger mer än de själva får.

Det är bara det att ingen av oss vet om det kommer hända. Det måste ju vara det vi alla hoppas på, så ingen får vansinnigt mycket mindre bara för att pappas jobbsituation ändrades. Men jag kan inte läsa mig till att det skulle bli så. I denna debatten måste vi ju ta utgångspunkt i att det kanske inte kommer hända, för annars vore väl inte ts så orolig?

Och snälla, lägg ner det där med att någon skulle vara avundsjuk. Det hör inte hemma här. Ej heller att kalla ts lat och girig. Snälla någon... Varenda mamma som är orolig för sina barn, som upplever att deras barn behandlad annorlunda eller fel på något sett, de är bara avundsjuka??

Man behöver inte vara avundsjuk för att man upplever något som orättvist!

annananonym

Äldre 4 Sep 11:53

#250

My Little Man skrev 2015-09-04 10:37:17 följande:

Om det blir som du skriver här, att pappan kommer vilja börja jobba mer igen när barnen blir större och då börjar spara på samma sätt till de små, så är ju allt fine! It is all good! :) DÅ först blir det likt för alla PAPPANS barn. För det är pappan som diskuteras här. Det är att pappans 5 barn behandlas likt vi är upptagna av. Ts är bara besviken över att pappan inte längre verkar bry sig om själva sparandet och att resultatet av det ska bli att deras 3 barn kommer uppleva att deras halvsyskon får många gånger mer än de själva får.

Det är bara det att ingen av oss vet om det kommer hända. Det måste ju vara det vi alla hoppas på, så ingen får vansinnigt mycket mindre bara för att pappas jobbsituation ändrades. Men jag kan inte läsa mig till att det skulle bli så. I denna debatten måste vi ju ta utgångspunkt i att det kanske inte kommer hända, för annars vore väl inte ts så orolig?

Och snälla, lägg ner det där med att någon skulle vara avundsjuk. Det hör inte hemma här. Ej heller att kalla ts lat och girig. Snälla någon... Varenda mamma som är orolig för sina barn, som upplever att deras barn behandlad annorlunda eller fel på något sett, de är bara avundsjuka??

Man behöver inte vara avundsjuk för att man upplever något som orättvist!

Om ts barn ska få samma som de äldre barnen så ligger det på ts att jobba lika mycket som de äldre barnens mamma gjort/gör. I annat fall måste pappan jobba för 3 och det går ju knappast!

My Little Man

Äldre 4 Sep 12:25

#251

annananonym skrev 2015-09-04 11:53:56 följande:

Om ts barn ska få samma som de äldre barnen så ligger det på ts att jobba lika mycket som de äldre barnens mamma gjort/gör. I annat fall måste pappan jobba för 3 och det går ju knappast!

Ja det är klart att ts också får göra vad hon kan.

Jag tänker såhär att nej, de tre yngsta barnen kanske inte kommer få en lika stor summa som de äldre. Men jag har hela tiden utgått från hälften av de äldres summa. Om de har 1 mill nu, så utgår jag från att om mamman och pappan skulle splittat pengarna och båda bidragit lika mycket (de var ju gifta=gemensam ekonomi, och dessutom var BÅDA högavlönade) så hade pappan ett sparande på ca 500 000 till dem var. Så om pappan och ts inte kan spara lika mycket som han gjorde innan, och summorna på de yngstes konton inte blir lika stor, så måste han oavsett göra vad han/de kan för att de yngre ska få så mycket som möjligt iallafall.

Då kan pappan iallafall förklara för de yngre att han gjort det han kunde för att det HAN ger är mycket som möjligt. Han kan minska skillnaderna. Sen måste de kanske inte få exakt lika mycket.

annananonym

Äldre 4 Sep 12:29

#252

My Little Man skrev 2015-09-04 12:25:12 följande:

Ja det är klart att ts också får göra vad hon kan.

Jag tänker såhär att nej, de tre yngsta barnen kanske inte kommer få en lika stor summa som de äldre. Men jag har hela tiden utgått från hälften av de äldres summa. Om de har 1 mill nu, så utgår jag från att om mamman och pappan skulle splittat pengarna och båda bidragit lika mycket (de var ju gifta=gemensam ekonomi, och dessutom var BÅDA högavlönade) så hade pappan ett sparande på ca 500 000 till dem var. Så om pappan och ts inte kan spara lika mycket som han gjorde innan, och summorna på de yngstes konton inte blir lika stor, så måste han oavsett göra vad han/de kan för att de yngre ska få så mycket som möjligt iallafall.

Då kan pappan iallafall förklara för de yngre att han gjort det han kunde för att det HAN ger är mycket som möjligt. Han kan minska skillnaderna. Sen måste de kanske inte få exakt lika mycket.

Vad får dig att tro att han inte gör det han kan?

My Little Man

Äldre 4 Sep 12:32

#253

Det är bra att han sätter tid med familjen högt nu, men jag tycker inte det är helt ok att han, efter att tillsammans med exfrun sparat och förvaltat så att de äldste har 1 miljon (!!!) var på sina konton, bara vänder om helt och säger att "hörni, tid med mig är mycket viktigare än pengar, så jag bryr mig inte om att spara, eller ens försöka öka era sparanden!" Det funker inte helt så.

Och glöm inte att även om de äldsta barnen är äldre så får även de mer möjlighet till umgänge, hjälp och stöd av sin pappa nu. Även de får njuta gott av det. Det vill de även när de är vuxna och utflugna. :)

My Little Man

Äldre 4 Sep 12:34

#254

annananonym skrev 2015-09-04 12:29:49 följande:

Vad får dig att tro att han inte gör det han kan?

Därför att ts inte skrivit något om det.

Om han sparar i fonder, även om sparandet är litet, så ville väl ts vetat om det?

Men såklart får vi ju hoppas att han gör det i all hemlighet, eller att ts drar igång det nu.

Ess

Äldre 4 Sep 16:03

#255

Ego Lovers skrev 2015-09-04 00:50:20 följande:

Hur tänker du kvinna? Är avundsjukan SÅ stor att hjärnan får en blackout så fort särkullsbarnen kommer på tal?

Du påstår att även de stora får mer tid med sin pappa nu när de små är just små. Men när de stora flyttat hemifrån har de små blivit större och deras pappa kan åter lägga mer tid på sitt arbete och helt plötsligt spara åt sina yngsta barn.

De stora barnen hade en frånvarande sparande far när de var små och en närvarande pappa när de var stora

De små barnen hade en närvarande pappa när de var små och en frånvarande sparande pappa när de blir större.

Det blir ju omöjligt att göra samma sak för alla barnen när de var i samma ålder eftersom de inte är femlingar eller alla barnen under en fyra års period. Då har var sin sak sin tid.

Dvs det de stora barnen fick när de var små, det kommer de små få när de blir större och det som de små fick när de var små fick de stora när de var stora. Så det finns hopp!

Hopp om att när ts barn blir större så finns det ett större utrymme till sparande för då har de stora flyttat och ts och hennes man kanske har nya jobb samt större ekonomi.

Hoppas du förstår hur jag menar. Annars finns det inte mycket hopp.....

JAG har ingen anledning att va avundsjuk, för mina barn blir prioriterade av sin pappa.
Men jag förstår att ts härsknat till över den stora skillnaden.
Hade mannen tänkt som du, så borde han talat om det för ts. Detta är nog inte en sak som hon bara nämnt en gång. Han måste ha visat sig ointresserad rätt många gånger eftersom hon drog till med att dom skulle dela de stora barnens pengar.
Jag håller med dig när du skrivit att ts själv får ta tag i det. Hon får ta tag i mannen och säga åt honom att nu gör vi så här, och din del att bidra med är si eller så mycket.

Bonusarna har mer sparat än våra gemensamma :(

INNEHÅLL