Hjälp mig sluta tänka på att bli gravid!

Heja nya tag! Jag har äntligen haft äl, så nu börjar väntan. Jag både hoppas och vågar inte hoppas. Men någon dag när jag behöver det ska jag ta och läsa igenom alla klokheter i den här tråden :) 

Hallonen: Lycka till med att komma fram till vad du ska göra :) 

Trevlig helg!

Härligt att du fick äl tillslut :) jag håller alla tummar att det går vägen för er denna gång och att det går snabbt till bim. Jag nästan ser fram emot min tid hos barnmorskan på onsdag, hoppas kunna få lite mer klarhet hur det går till med utredning och sånt.

Bara att skriva av dig här om du blir lite tokig av all väntan och längtan som kan bli sådär extra stor i närheten av bim :)

Tack snälla! Känns efter många varv fram och tillbaka med både mig själv och mannen som det klokaste att vänta iallafall några månader till. Se vad som sker på jobbfronten. Men innan årsskiftet är givet. Så hakar på här i tråden fram tills det är min tur att vänta på det berömda plusset :) lycka till för dig nu, förhoppningsvis blir inte väntan så lång :)

Tack! Jag försöker verkligen ta det lugnt, men jag hoppas så väldigt mycket. Men jag blir ju inte mer gravid av att räkna dagar. Lite tokig av väntan och längtan känner jag mig ändå :)

Och pandoraDiem, jag förstår verkligen att du kan se fram emot din tid hos barnmorskan. Då händer det ju något, och man vill ju alltid veta. Jag har en tid hos gynekologen nästa vecka och jag tycker att det känns bra att kolla. Jag önskar dig lycka till idag! Skriv gärna sen och berätta hur det gick.

Hallonen, vad kul att satsa på jobbet! Jag tycker att det låter som ett klokt val eftersom det var något du ville. Dessutom är det ju verkligen inte lång tid till årsskiftet, några månader bara.

Nu är remiss inskickat så nu är det bara att vänta och se om de vill göra undersökning på oss eller inte. Vill de inte det så vänder vi oss till en privat klinik. Känner mig faktiskt mer avslappnad än på länge, nu vet jag iaf att något händer. Förhoppningsvis hinner jag bli gravid själv innan även om inte det känns så troligt, men kan ju inte låta bli att hoppas iaf litegrann :)

Ja visst är det lustigt hur galen man kan bli innan bim, inför förra bim:et klarade jag inte av att gå in på en viss toalett på jobbet för det var där jag hade upptäckt att jag fått mens en annan gång, snacka om att förnuftet flyger all världens väg :) Försöker varje månad intala mig själv att jag varken blir mer eller mindre gravid av att hålla på med alla tokigheter. Hoppas du hittar något bra att göra som bara slukar upp tiden, ibland kan det hjälpa att blicka lite längre fram i tiden, så man inte slukas upp av bim-datumet :)

Förstår vad du menar. Jag har en fast anställning i grunden men jag fick i maj en visstidsanställning tom 1 januari 2016 som jag har trånat efter länge, mer lön också! Sedan visade det sig att mina nya kollegor och klimatet i gruppen riktigt suger, tyvärr! Jag saknar mina gamla kollegor som sjutton men vill ändå inte släppa den här avanceringen som gör det väldigt bra på CVet också. Och inte glömma lönen. Vi bestämde oss att försöka i maj. Efter 6 mån med en ny lön så räknar Försäkringskassan det som en stadigvarande SGI vilket ger högre föröldrapenning än om dem räknar på min gamla lön. Nu har jag inte blivit gravid än men tanken är jag ska bli det :P så jag får den högre föräldrapenning, kanske låter snopet men jag har varit inom samma jobb sen 2009 och hamnat i ett vägskäl, less på mitt ordinarie jobb, trivs inte på mitt nya. Perfekt läge i mina ögon att gå vidare i livet med nåt som jag otroligt längtar efter. Tajmingen finns alltså.

Ett års vik är ju skillnad än ett 6 mån som jag har. Om jag istället hade fått ett år from maj, så skulle jag nog istället ha börjar barnverkstad Senare i höst :) men man vet aldrig när man väl blir gravid heller, kan ju ta ett tag men att jag ändå kan jobba klart året och kanske lite till innan bebis anländer :). Om jag får förlängt och blir gravid så kommer jag tacka ja till det, enbart för lönens skull och arbetsuppgifterna som är roliga men det är inte ett ställe jag ser mig vara på en längre tid pga det dåliga klimatet om jag inte vet att något "händer". Är jag inte gravkd vid årsskiftet så kommer jag antagligen börja plugga igen eller återgå till min gamla arbetsplats. Det är få saker som gör det värt att vara på en dålig arbetsplats.

Vet inte om det här hjälper dig, men du är inte ensam med funderingar :).

Vad härligt att du känner dig avslappnad!  Det låter som att det blev ett positivt besök. Det är väl inte så otroligt att du skulle bli gravid innan utredningen kommer igång, det har ju ändå inte gått så lång tid. Plötsligt händer det! (Läs gärna den här krönikan, jag gillar den: www.lindaskugge.se/cldoc/460.htm) Jag känner mig ju säker på att du någon dag kommer skriva här i tråden och berätta att du är gravid. 

Haha, jag känner igen mig! De gångerna jag har börjat få innan mensen-spottings har jag inte velat gå på toa överhuvudtaget, för att jag inte vill att det ska komma mer. En vinnande strategi verkligen :) Jag tror att det som hjälper bäst för mig är att försöka ta ett steg tillbaka från känslan och liksom känna på och undersöka den. Och slappna av så gott jag kan. Det har jag ju iofs lärt mig från yogan, så då kanske det är det som funkar bäst. Tyvärr så blir det så att om jag försöker blicka framåt i tiden så kan jag bara tänka på huruvida jag kommer ha barn då och sådär. Hur brukar du tänka när du gör det? 

Tack för lästips och peppen, så skönt att få prata av sig lite här inne :)

Känner igen det där med att gruva sig inför toabesök, man får nog acceptera att man blir lite knäpp när man vill nåt så mycket. Intressant det du skriver om att undersöka känslan, måste jag testa själv :)

Med blicka framåt menade jag nog mer att man slutar att fokusera så mycket på just denna bim utan kanske ser det i ett större perspektiv. Jag hade tex augusti som en lite större milstolpe och när jag blev för besatt i våras försökte jag lugna mig med att fokusera på augusti; antingen skulle jag vara gravid då eller så skulle jag söka hjälp. Antar att jag får försöka hitta någon ny milstolpe nu när augusti är här. Hoppas du hittar en strategi som fungerar för dig :)

Åh! Vad skönt med fler i samma sits. Givetvis tråkigt att du inte trivs på ditt jobb men du förstår var jag menar. Någon att bolla sina tankar och idéer med. Mitt nya jobb är också mycket bättre lön och roligare uppgifter, jag trivs dock väldigt bra (än så länge) med mina kollegor och gruppen. Jobbar tätt med mina gamla kollegor också vilket är positivt. Angående fp har jag förstått det som så att om man har oregelbundna tider, ex timanställning så räknar dom sex månader - ett år bakåt för att få ett generellt snitt. Har man däremot en stadig inkomst så räknar dom på det man skulle ha tjänat under tiden man är föräldraledig. Men jag kan ha fel, har googlat massor för att jag själv skulle vilja ha den nya lönen isåfall baserandes på min fp ;) precis som du säger är detta också en riktig stjärna att ha på mitt cv. Förhoppningen är ju att den ska lösas upp så jag kan få en fast anställning i den nya gruppen men det ligger ju efter viket isåfall (om möjligheten ens finns) mina "nya" kollegor pratar ofta om olika möjligheter och strategier till att få "behålla" mig. Kul ändå att ni valde att ta steget och att du är säker på att du hinner jobba klart oavsett. Det är väl lite så jag har kommit till insikt. Att börja framåt nov och även om det "tar sig" direkt iallafall kunna jobba fram till mitt 1,3 år är slut i slutet av augusti nästa år. Tar det då ett halvår innan det tar sig så hinner jag isåfall även jobba längre om viket förlängs (givetvis beroende på nåendes osv). Känns som en ganska bra lösning utan att jag behöver vänta överdrivet på att få börja försöka på riktigt :) hur länge har ni försökt?

Måendet* ska det givetvis stå :)