Jag skrapades för en dryg vecka sedan i vecka 11 efter att graviditeten avstannat i vecka 6 och nu tänkte vi köra igång och försöka oss på en ny graviditet på en gång. Men denna gång känner jag mig inre lika kaxig. Oron över att det ska hända igen finns med och det skulle vara skönt att dela tankar med andra som upplevt samma på vägen.
Nu damp tiden ner för att kolla cystan och direkt ont i magen och oro 
Dels för att få åka tillbaka dit där han föddes fram men även oro för att det är nått galet.
Hej! Beklagar stort till alla er som fått gå igenom ett Mf eller Ma... ???? Den 16 maj efter att vi kommit hem från En veckas solsemester fick jag molande värk och en liten liten blödning. Jag fick efter mycket övertalning från min sida komma in. Jag berättade att jag haft molande värk till och från i 2 veckor, dock ingen blödning men oxå att jag ringt in och dom ville inte ta emot m7g. Jag berättade att jag precis gått in i V.19... Läkaren gjorde ett ultraljud och kunde konstatera att fostret inte levde längre utan hade dött för 6 veckor sedan ???? alltså v.13... Hela min värld rasade sönder, detta lilla liv var så efterlängtat av både mig, min man och våra 2 söner. Jag fick återkomma dagen efter för att dubbel konstatera att fostret inte levde. Samma sak konstaterade denna läkare och så att jag ska genomgå en cytotec behandling om 2 dagar. Jag fick en tablett som skulle mjuka upp tappen och sen 2 dagar senare skulle jag läggas in för cytotec behandling. Dagen efter så körde allt igång och jag fick ut mitt lilla foster i toaletten... Det värsta med allt detta är att få bort synen av det lilla döda fostret jag såg från näthinnan... Jag fick komma tillbaka dagen efter för att kolla så allt kommit ut, och det hade det var bara lite hinnor och blod kvar men igentligen lite för mycket att lämna kvar men jag ville inget annat än att åka hem så det gjorde jag. Jag blödde i ca 2 veckor efter det och hoppas nu på att allt ska komma igång som vanligt igen. Jag har en liten fråga till er ifall ni varit med om liknande att man är helt säker på att ägglossning känner det i kroppen och har äggvite flytningar men öl testen visar negativt? Jag har testat 2 varje dag i 1 vecka men får inget positivt utslag alls?? Vill inget annat än att köra på igen... ?Ursäkta detta långa inlägg.... kram
Nu damp tiden ner för att kolla cystan och direkt ont i magen och oro
Dels för att få åka tillbaka dit där han föddes fram men även oro för att det är nått galet.
Hej! Beklagar stort till alla er som fått gå igenom ett Mf eller Ma... ???? Den 16 maj efter att vi kommit hem från En veckas solsemester fick jag molande värk och en liten liten blödning. Jag fick efter mycket övertalning från min sida komma in. Jag berättade att jag haft molande värk till och från i 2 veckor, dock ingen blödning men oxå att jag ringt in och dom ville inte ta emot m7g. Jag berättade att jag precis gått in i V.19... Läkaren gjorde ett ultraljud och kunde konstatera att fostret inte levde längre utan hade dött för 6 veckor sedan ???? alltså v.13... Hela min värld rasade sönder, detta lilla liv var så efterlängtat av både mig, min man och våra 2 söner. Jag fick återkomma dagen efter för att dubbel konstatera att fostret inte levde. Samma sak konstaterade denna läkare och så att jag ska genomgå en cytotec behandling om 2 dagar. Jag fick en tablett som skulle mjuka upp tappen och sen 2 dagar senare skulle jag läggas in för cytotec behandling. Dagen efter så körde allt igång och jag fick ut mitt lilla foster i toaletten... Det värsta med allt detta är att få bort synen av det lilla döda fostret jag såg från näthinnan... Jag fick komma tillbaka dagen efter för att kolla så allt kommit ut, och det hade det var bara lite hinnor och blod kvar men igentligen lite för mycket att lämna kvar men jag ville inget annat än att åka hem så det gjorde jag. Jag blödde i ca 2 veckor efter det och hoppas nu på att allt ska komma igång som vanligt igen. Jag har en liten fråga till er ifall ni varit med om liknande att man är helt säker på att ägglossning känner det i kroppen och har äggvite flytningar men öl testen visar negativt? Jag har testat 2 varje dag i 1 vecka men får inget positivt utslag alls?? Vill inget annat än att köra på igen... ?Ursäkta detta långa inlägg.... kram
Jag hade ingen ägglossning första månaden efter ma :(
Beklagar verkligen , vet det är tungt men du verkar ändå se framåt vilket är bra <3
Gjorde ett grav test för 1,5 vecka sedan och det var negativt så tror att mitt hcg ligger på noll och har gjort det ett tag då jag efter mycket tankar förstod att mina gravid symptom försvunnit ganska fort efter att fostret dog. Jag har inte haft någon mens ännu efter Ma är 18 dagar sedan det hände... Hade hoppats på att äl testet skulle vara positivt då jag har ordentliga äl känningar (trodde jag iaf) Men visar inget som sagt.. Jag har läst mycket om att många kör på direkt utan att vänta tills man haft första mensen att om kroppen är redo så blir man gravid och om den inte är det så händer inget... Jag har mått sjukt dåligt sen detta hände men det ändå som håller mig uppe nu så att jag fungerar någorlunda i vardagen är tanken på att försöka bli gravid igen. Både jag och familjen längtar så efter ett syskon! Visst finns rädslan där att det kanske händer igen och att detta är inget man vill gå igenom igen, men hoppet är det sista som överger en! Nu ytterligare en fråga, hur långt efter Ma/Mf kom eran mens och ägglossning tillbaka? Och ni som lyckats bli gravida efter ma/Mf hur lång tid tog det? Tack för dom fina kommentarerna! Kram
Gjorde ett grav test för 1,5 vecka sedan och det var negativt så tror att mitt hcg ligger på noll och har gjort det ett tag då jag efter mycket tankar förstod att mina gravid symptom försvunnit ganska fort efter att fostret dog. Jag har inte haft någon mens ännu efter Ma är 18 dagar sedan det hände... Hade hoppats på att äl testet skulle vara positivt då jag har ordentliga äl känningar (trodde jag iaf) Men visar inget som sagt.. Jag har läst mycket om att många kör på direkt utan att vänta tills man haft första mensen att om kroppen är redo så blir man gravid och om den inte är det så händer inget... Jag har mått sjukt dåligt sen detta hände men det ändå som håller mig uppe nu så att jag fungerar någorlunda i vardagen är tanken på att försöka bli gravid igen. Både jag och familjen längtar så efter ett syskon! Visst finns rädslan där att det kanske händer igen och att detta är inget man vill gå igenom igen, men hoppet är det sista som överger en! Nu ytterligare en fråga, hur långt efter Ma/Mf kom eran mens och ägglossning tillbaka? Och ni som lyckats bli gravida efter ma/Mf hur lång tid tog det? Tack för dom fina kommentarerna! Kram
Usch va jobbigt, beklagar din pappas bortgång :( ja längtan är stor efter ett syskon! Ja jag får helt enkelt vänta och se om äl kommer nu annars hoppas jag att den kommer efter första mensen och det blir förhoppningsvis inom 2 veckor. Lycka till nu, håller tummarna för ett plus för er nu snart då :) Brukar du känna av din äl i vanliga fall? Kram
Än så länge har den nya graviditeten gått bra. Såg ett hjärta i 7+5 i torsdags men ända sedan dagen efter har jag haft kraftigare molvärk och per automatik tänker man att nu börjar missfallet igen. Idag är det på dagen (dag60) blödningen började förra gången. Och enligt dagräkning är det på fredag som det kom ut sist. Känns jobbigt. Molvärken är så otroligt lik missfallsvärken (innan man får de kraftigaste värkarna) så man kan inte liksom slappna av och tänka att det ska gå bra denna vända.
Än så länge har den nya graviditeten gått bra. Såg ett hjärta i 7+5 i torsdags men ända sedan dagen efter har jag haft kraftigare molvärk och per automatik tänker man att nu börjar missfallet igen. Idag är det på dagen (dag60) blödningen började förra gången. Och enligt dagräkning är det på fredag som det kom ut sist. Känns jobbigt. Molvärken är så otroligt lik missfallsvärken (innan man får de kraftigaste värkarna) så man kan inte liksom slappna av och tänka att det ska gå bra denna vända.
min molvärk ökade runt v 8 så det är nog precis som det ska därinne. Men förstår din oro...håller precis själv på att passera de dagar då allt hände sist...i fredags var dagen som hjärtat stannade sist (12+2), då var vi på inskrivning och fick UL för att lugna mig, fick se vårt mirakel i 20 minuter, tårarna rann av glädje! I morgon är dagen vi gjorde KUB och allt upptäcktes sist (12+6)...så det är bara att ta en dag i taget, andas och vara glad för varje dag man får fortsätta vara gravid och att man kommer en dag närmare målet för varje dag. Jag har min doppler nu, så varje morgon lyssnar jag en kort stund på hjärtat och det gör mig otroligt lugn, känner rörelser när jag sitter i vissa positioner. När jag sen kommer känna rörelser mer så kommer jag sluta med dopplern, men just nu får den mig att klara mig framåt. BM sa att det är bättre jag lyssnar lite varje dag och blir lugn än att gå och vara stressad och inte veta. .Men ibland kan det vara svårt att hitta bäbisen om den ligger med ryggen neråt, men har ännu inte blivit så nervös, då har jag väntat en stund och sen hör jag oftast. Började lyssna med den från 10+