FamiljenPersson: beklagar verkligen. Så himla ledsamt. All lycka till er i fortsättningen.
Miiam: Håller alla tummar att det blir bra till slut, förstår om oron är tärande.
Beklagar verkligen Miiam :(
Fint att se att så många ändå mår lite bättre. Jag har "bara" kräkts en gång idag, och det var för att min kollega stank så mycket rök... Visserligen petar jag i mig lakrits och frukt var femte minut typ för att hålla det så här, men det FUNKAR ju! :) Magen är stor här också och idag (första dagen på v.15) vågade flera kollegor kommentera min mage. Nåväl. Det är ju inget att skämmas för att en är gravid.
Fråga: är det nån som känt av pyret än? Vet att det är supertidigt, men frågar ändå. Jag har känt små fladder och "snärtar" men det är förstås omöjligt att säga om det är bebisen eller annat. Har känt väldigt trovärdiga fosterrörelser även som ogravid :) Önskar så att jag ska kunna känna tidigare den här gången för att slippa lite av oron. Sist kände jag först runt vecka 20-21. Försöker komma ihåg att jag såg bebisen med blinkande hjärta för bara två veckor sedan, så det SKA ju gå bra :) Längtar ändå efter första riktiga rörelserna.
Härligt hemlighetenshemlis med lyckat KUB!
Idag offentliggjorde jag graviditeten i kollegiet, redan så många som vet eller som misstänker (i och med att jag fått mage och springer och spyr i tid och otid) så det var lika bra att säga det rakt ut.
Min chef (en man) som fick veta redan första veckan i januari, kom fram till mig efteråt:
"Jaha...augusti? Jag trodde att den skulle komma först i december..."
Jag kunde inte hålla mig utan började skratta och bara:
"Det hoppas jag VERKLIGEN inte!"
Stackarn hade tänkt att jag skulle jobba hela hösten. Missat en biologilektion eller två kanske...
Är i v 13+4 och har lagt på mig väldigt mycket sedan januari månad! Mått pyton , illamående till Max och trött samt ingen mättnadskänsla! Lite läskigt faktiskt! Men ja tror att denna hastiga viktuppgång har även berott på att jag slutade röka i december ! Varit beroende av "åksjuka band" som dämpat illamåendet åt mig vilket varit till stor hjälp (vet inte va ja hade tagit mig till) ! Magen börjar puta nu!!! Men med tanke på lite viktuppgång så fick ja ju extra flöd runt magen men de får va 
!
Berättade för barnen igår. Visade UL bilden från kub. Dem blev såklart superglada.
Min dotter Nathalie sa; men mamma jag sa ju igår att din mage va lite tjock, bebisen kanske kom då!! ????
Frank, min son, undrade om bebisen satt på en stol där inne?
Jag: "nä den sprattlar omkring i vatten"
F: "kan den dyka?"
"Ja, den bor i vatten tills den kommer ut"
F: "sover den på vattnet oxå?"
Så söta tankar o idéer!!
Imorse hade vi oxå en gullig diskussion:
Jag: "ska bara äta frukost"
N: "men då får du bara dricka mjölk!"
Jag: "varför?"
N: "bebisar kan inte äta mat!!"
Jag: "men när den ligger i min mage får den äta allt som jag äter!"
N: "godis oxå?"
Hej allihopa!
Jag blir galen på det här förbaskade illamåendet. Hela förra helgen och hela den här veckan fram tills igår har jag mått superbra. Inget illamående och både matlust och energi. "Wihoo, äntligen!" tänkte jag, men så igår kom illamåendet tillbaka med allt vad det innebär. Också idag mår jag pyton. Jag vet inte vad jag ska ta mig till...
Hur mår ni? Finns det någon annan som mått bra flera dagar och sedan blivit illamående igen?
Jag går in i vecka 13 imorgon och jag trodde verkligen att jag hade blivit kvitt illamåendet :(
nu längtar jag bara så mycket tills vi kan berätta för alla om vårt lilla mirakel (vi har försökt i över 2 år och skulle precis påbörja IVF när vi plussade)