Kan en normalbegåvad människa ändå vara för dum för universitetsstudier?

Har det inte att göra mycket med vilken.utbildning man går?

Jag läser en pedagogisk/statsvetenskaplig utbildning där jag finner själva innehållet och inte bara yrket intressant.

Heltidsstudier ska va 40h/vecka men.periodvis lägger jag snarare 7h/veckan när det är som mest inför en tenta kanske 20h/veckan. (distansstudier)Andra jag läser med säger att de studerar 40h varje vecka. Under en kurs (mitt favorit ämne) tog jag studieuppehåll i tre veckor helt för att kunna känna lite press på slutet.

I grundskola och gymnasie gled jag igenom.med toppbetyg då jag helt enkelt låg på en.annan nivå och tyvärr inte blev utmanad trots att jag bad lärarna, resultatet blev att jag har en rätt dålig ligger studieteknik. Men det funkar ändå för mignu då jag finner det jag läser intressant.

När jag inte finner nåt intressant så tror jag dock inte att det finns en chans att det fastnar!

Sedan finns det studieverkstad på alla skolor där man får underbar hjälp har jag hört!

Jag vill få en tillsvidareanställning, alltid bara arbetat i projektform. Och för en t.v. krävs det en examen. Kan ta ut en till sommaren, men då måste precis ALLT falla på plats. Har flera påbörjade kurser där jag "bara" har ngn tenta kvar för att få ut poängen. Vidare vore det skönt att få bekräfta för mig själv att jag klarade det. Ytterligare en bit är att jag är otroligt nyfiken och älskar att lära mig nya saker. Den största motivationen är dock en t.v. anställning för att säkra min trygghet, är numera ensamstående och behöver förlita mig på enbart mig själv för att klara det ekonomiska.

Just nu har jag två galopperande barn runt mig så det är inte lätt att alltid få tiden som behövs. 

Om ni bara kunde förstå hur mycket ni hjälpt mig! Jag ska sluta tro att jag är dummare än andra. Det jag stuper på är precis som ni säger att jag är lat och har förlitat mig på att allt ska lösa sig av sig självt, jag har inte insett hur mycket jobb det krävs för en examen. Men jag ska se över vissa bitar nu, t.ex. får jag försöka leja barnvakt en kväll per vecka så jag får mer tid att läsa. Jag ska laga mat i dag och lägga göra matlådor för hela veckan. Såna grejer måste fungera om tiden ska räcka till, förutom att läsa ska jag också jobba en del och den kombinationen är olycklig. Men ett måste ekonomiskt.

Tack snälla ni!!!

TS

Jag tror att det ofta kan handla om att en inte känner till sina starka och svaga sidor, och att en har en "ojämn begåvningsprofil". En kan vara oerhört begåvad inom vissa områden och ta detta som ett mått på vilken nivå en bör lägga sig på inom andra områden och sen misslyckas med dessa. Och lika tvärtom, att en kan välja för låga nivåer inom områden en är extra stark i, och känna att det var för lätt. (och kanske leta efter onödigt svåra lösningar)

Utöver det tror jag att vissa inte behövt träna upp sina studierutiner/teknik, kanske för att det varit för lätt tidigare.

Flera i tråden har nämnt att det är bra att träffa andra för att studera tillsammans.
Det är ett bra tips och även fullt möjligt som distansstudent.

Ta initiativ till att skapa en sluten program/kurs-sida på Facebook. Där kan man hjälpas åt, exempelvis genom att lägga ut referenser. Jag har läst en fysiologikurs i denna form och då lade andra studenter upp länkar till bra pedagogiska filmer som förklarade på enklare sätt än kursboken. Ibland hjälptes studenter åt att skapa inläsningsfrågor som fungerade för att sortera materialet. När frågetecken uppstod kunde en student skicka iväg frågan till läraren och ge alla besked om svaret. 

Det är då lätt att gå vidare med att faktiskt skapa riktiga studiegrupper. Ställ frågan på forumet vilka som bor i närheten av dig och om någon/några vill träffas kontinuerligt.  Finns ingen i närheten, skapa då en studiegrupp på Skype så kommer du lite närmare än att bara skriva digitalt. Det skapar helt klart en tydligare känsla av sammanhang när man får träffa/se/höra andra personer som läser samma ämne.

Detta var mina tips till dig från en person som studerat lite olika ämnen på universitet/högskola, både på distans och på "vanligt sätt".

Hej! Jag känner din frustration i ditt startinlägg, så tänkte svara! Jag studerar också på distans vilket passar mig till 100 %! Fördelarna är att du slipper alla nervösa salstentor och den sociala pressen. Nackdelen är att du MÅSTE ha självdisciplin och viljan.

Jag hade det jättesvårt på gymnasiet med låga betyg, men kom in på min utbildning genom Högskoleprovet, dock var även det medelmåttigt. Jag är alltså inte särskilt intelligent eller lättlärd, MEN jag är snart klar med min utbildning (pedagogik=beteendevetare) för att jag inte har något annat val än att klara det!! Du skrev att du vill ha en examen för att få en tillsvidareanställning - det är även min motivation! Jag har haft måånga skitjobb men nu vill jag få ett varaktigt och roligt jobb, och då får man det lättast via en examen. Jag har dock inte alltid tyckt att studierna var så roliga, men jag har tvingat mig själv. Det som har räddat mig är min envishet, inte min intelligens. Jag VILL verkligen detta, att misslyckas finns inte på kartan! 

Vid vanliga kurser pluggar jag kanske 2-3 h/dag. Men när jag skrev mitt kandidatarbete ensam, satt jag kanske 10 h/dag för att det var så svårt! Men jag fick Godkänt och kan snart ta ut min examen o få ett roligt arbete och köpa mig en egen lägenhet. Det är min motivation :D

Ser på ditt sätt att skriva att du inte är dum i huvudet! Däremot ÄR det för många svårare att förstå akademiska texter på engelska, än på vårt modersmål! Jag läste själv historia på engelska och t.om namnen på alla kungar blev ju knasiga, så jag hade lätt panik första året.Likaså var många termer väldigt svåröversatta.  Fick googla massor och kontrollera på svenska sajter att jag uppfattat allt korrekt, men det gjorde å sin sida att jag till slut klarade många tentor väldigt bra. Så mitt tips är att du stryker under nyckelord, försöker sammanfatta viktiga områden och så dubbelkollar du i annan litteratur/googlar att du verkar fattat det hela rätt. Du kommer bli bra på engelska, men ifrån början är det svårt. Ta det hela metodiskt, med ett område i taget. Gör gärna upp ett slags schema, där du skriver in i en almanacka hur långt du ska ha hunit varje vecka. Pausa och försök komma på om du är en morgonpluggmänniska eller kvällspluggmänniska. Jag upptäckte att jag var en morgonpluggmänniska så jag tjänade på att ställa klockan på 5 varje morgon och börja plugga för då fick jag mycket mer gjort

Ska tillägga att på universitetet är en stor skillnad mot för grundskolan och gymnasiet att man oftast också ska förstå hela sammanhanget i olika områden. Ställ därför frågor till dig själv t ex: Hur blev det. Varför blev/blir det det så. Vad blir konsekvenserna av det i framtiden? Vad finns för positivt och negativt med detta.  Vad kan man jämföra detta med?

När du kan besvara alla de frågorna har du oftast fått en bra överblick av det du ska läradsig. Nu kanske just dessa frågor inte passar ditt studieområde, men jag hoppas du förstår mitt tänk. Kan låta jobbigt, men kommer innebära att du lättare komme rihåg allt.

Jag är svagbegåvad, inte kliniskt sett men men min IQ ligger på 95. Hyfsat dum mao. Är du normalbegåvad är det en markant skillnad på dig och mig, ungefär samma skillnad som det finns mellan dig och mig finns även mellan dig och en typisk högskolelev.

Därmed inte sagt att det är omöjligt för en normalbegåvad att klara ett högskoleprogram, men du kommer att ha det svårare än dina klasskompisar, behöva plugga mer osv.

Så ja, en normalbegåvad är faktiskt lite för dum för universitetsstudier.

Men för att citera dig att du är "svagbegåvad", om du nu är det kan du inte ha satt din fot på en högskola/universitet? Då kan du inte heller veta om sk "normalbegåvade" klarar av det eller inte. Jag, som normalbegåvad, har inte haft några större problem att klara av mina studier och har inte behövt arbeta ihjäl mig, förutom på det avgörande arbetet. Det finns dock markanta skillnader mellan utbildning och utbildning. Jag hade t ex aldrig klarat av att gå ett naturprogram - kan kan knappt multiplikationstabellen - men samhällsvetenskap/beteendevetenskap går hur bra som helst :)