Kan en normalbegåvad människa ändå vara för dum för universitetsstudier?
Hej! Jag känner din frustration i ditt startinlägg, så tänkte svara! Jag studerar också på distans vilket passar mig till 100 %! Fördelarna är att du slipper alla nervösa salstentor och den sociala pressen. Nackdelen är att du MÅSTE ha självdisciplin och viljan.
Jag hade det jättesvårt på gymnasiet med låga betyg, men kom in på min utbildning genom Högskoleprovet, dock var även det medelmåttigt. Jag är alltså inte särskilt intelligent eller lättlärd, MEN jag är snart klar med min utbildning (pedagogik=beteendevetare) för att jag inte har något annat val än att klara det!! Du skrev att du vill ha en examen för att få en tillsvidareanställning - det är även min motivation! Jag har haft måånga skitjobb men nu vill jag få ett varaktigt och roligt jobb, och då får man det lättast via en examen. Jag har dock inte alltid tyckt att studierna var så roliga, men jag har tvingat mig själv. Det som har räddat mig är min envishet, inte min intelligens. Jag VILL verkligen detta, att misslyckas finns inte på kartan!
Vid vanliga kurser pluggar jag kanske 2-3 h/dag. Men när jag skrev mitt kandidatarbete ensam, satt jag kanske 10 h/dag för att det var så svårt! Men jag fick Godkänt och kan snart ta ut min examen o få ett roligt arbete och köpa mig en egen lägenhet. Det är min motivation :D