BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Det är säkert ingen fara alls, var hos bm idag och blev mätt för andra ggn och det känns väldigt godtyckligt var bm bestämmer att måttbandet ska börja och sluta... Ta inte ut någon förlust i förskott, bäbisen verkar ju aktiv och frisk.

Vilken vecka var du i nu med 26,5 cm? Jag var till BM förra veckan och var då i 28+5 och hade då 27 cm. Så om du inte är jättelångt före mig känns 26,5 cm helt ok.

Tänker att hon säkert mätt fel förra gången och därför blev det missvisande nu. Men positivt med ett extra ultraljud iaf, kul att få se den lille en extra gång.

Ja, det vore ju jättespännande att få veta lite mer om just ens eget exemplar i magen, om det är en nätt docka eller en stadig heffaklump, inte bara statistik. På rul sa bm att min bäbis hade något längre lårben än snittet, vilket jag genast tolkade som att han ska bli lång, ståtlig och få snygga ben. (Sen sa hon att sånt inte går att säga så tidigt, men vaddå, det är ju roligare att få höra nåt personligt).

Hej!

Ny här men har spanat ett tag på denna feed och tycker så mycket om att läsa om er som liksom jag ska föda i Mars. Härligt att ha ngt gemensamt med en massa främmande kvinnor runt om i landet. Behöver få ventilera mig lite.

Jag är i v 33 med mitt första barn. Har beräknad bf 1a Mars. Har gjort 5 st ivf-försök och det visade positivt nu på det sista försöket. Det har varit en helvetestid ( läs år) med sprutor och hormoner, som påverkar en både psykiskt och fysiskt men vi är så klart helt överlyckliga över att det verkar ha funkat denna gången. Hade helt ställt in mig på ett barnlöst liv.

Från att gå från det ena till det andra så har graviditeten varit fruktansvärd. Har kräkts varje dag sen vecka 9 och har haft dåliga värden, anemi och ont precis överallt.

Har precis blivit heltidssjukskriven vilket både känns skönt men också ångestfyllt. Tycker att det känns så svårt att vara borta från jobbet. Att jag sviker mina medarbetare och att jag är en svag person som inte klarar av det som typ alla andra kvinnor verkar klara av utan problem.

Nu är jag så sjukt trött på detta och vill bara föda ut ongen och kunna gå vidare i livet, utan konstanta krämpor, illamåeende, deppighet och ångest. Vill känna den glädjen som andra blivande mödrar gör. Jag har så svårt att göra det för jag mår så dåligt och har svårt att se ett slut på det hela.

Hur ska jag klara av tiden som är kvar?! Så rädd att jag ska deppa ihop totalt här hemma.

Kram Kate

Skönt att du fick tid imorgon och som många redan sagt, sf-måttet är verkligen godtyckligt. Det kan också stå still pga att bebisen lagt sig i tvärläge exempelvis då den tänjer ut livmodern på bredden snarare än på längden. Och ta viktuppskattningen med en stor nypa salt, dottern beräknades väga -13% men var helt normalviktig vid födseln medan en kollegas dotter beräknades väga drygt 3 kg men vägde 2,3 kg dagen efter den viktuppskattningen

Jag var hos bm idag och när jag skulle ta mig ner från britsen efter att hon mätt magen så var jag lite slarvig och hastig, ville inte sjåpa mig med foglossningen så jag skulle vara tuff och snabb, men jag kände hur det liksom krasade till inuti vänster höft när jag svängde runt och det gjorde lite ont, men inte så farligt just då. Under dagen har det blivit värre i höften, på väg hem från jobbet haltade jag till bussen och nu på kvällen kan jag i princip inte stå på benet, dessutom har vänster knä börjar värka också och känns svullet. Någon med foglossning som känner igen det här? Har en nerv kommit i kläm? Vad göra?

Idag fick jag en bestämd födelsedag för bebis :) eller ja, förutsatt att den inte planerar att titta ut före bf då alltså. Den 18:e mars blir jag manma, känns både kul och lite konstigt men plötsligt väldigt verkligt!

Jag håller med dig om viktuppskattningen, den ska man verkligen ta med en nypa salt. En kompis fick höra när hon gått över tiden att bebisen vägde ca 3,5-3,8 ut kom 4,6 kilo klump. Jag fick veckan innan förlossningen höra att min vägde 3,5 och ut en vecka senare kom 2,9 kilo.

Jag tycker min rygg gör sig mer och mer gällande. Testar att stå på jobbet -> ont i ryggen, sitta -> ont i ryggen (och då har jag släpat in tre olika stolar på kontoret att variera mellan) Tror jag svankar för mycket i mitt försök att stå/sitta rakt. Knäna är inte heller särskilt pigga. Foglossningen känns inte så mycket förutom efter en långpromenad (och ibland när jag är risig även efter en kort sådan). Liggläge är annars en hit tycker jag, särskilt med en bra bok eller om jag tittar på tv. Dock har jag än så länge inte hittat något bra sätt att ligga ner på jobbet men ge det någon vecka till så kanske kollegorna ser mig liggandes rak lång på golvet med utskrivna papper som ska läsas igenom.