• Flickmamma

    Min man drunknade

    Mår så dåligt! Min man drunknade i en sjö i måndags då han paddlade kanot med vår 5-åriga son. Dykare letar fortfarande efter honom! Vad gör jag nu?

  • Svar på tråden Min man drunknade
  • Anonym (Mamma)
    Anonym (Rio) skrev 2014-06-26 13:57:47 följande:

    Till anonym (dels):

    Nej, det är inte ens delvis lika. Jag beklagar din fars bortgång och sänder tankar och värme även till dig men det går inte att jämföra med en livspartners bortgång. En livspartner där det också finns minderåriga barn inblandade.


    Usch vilken trångsynt människa du verkar vara. Jag har också förlorat min pappa plötsligt för 3 månader sen, mina barn har förlorat sin morfar som stod dom nära, min mamma har förlorat sin man som hon levt ihop med i 30 år, vi barn har förlorat vår pappa. En otrolig livskris för oss alla! Och absolut något liknande.

    Till ts, jag beklagar och håller tummarna för ett mirakel. Är det som befarat så vet jag att ni tar er igenom detta och finner lycka igen. Ta hand om dig och barnen<3
  • Anonym (x)
    Anonym (änka) skrev 2014-06-26 12:24:18 följande:

    Vad hände med din 5-åriga son? 


    Han är hemma med sin familj.

    Det har stått i tidningen om denna fruktansvärda händelse.
  • Anonym (Beklagar)

    Då har du nog inte hängt med i nyhetsrapporteringen den senaste tiden, änka. Det var stora rubriker ang. denna hemska olycka för några dagar se. Googla om du vill så hittar du nog...

  • Anonym (qwerty)

    Anonym änka du är inte vidare bra på att googla va?

  • DeadMexican

    Wtf, blev dom påkörd eller kunde han inte simma? Varför hade han inte flytväst? 5 åringen hade ju uppenbarligen det

  • Anonym (x)

    Beklagar sorgen. Varma kramar till dig och dina barn.

  • mamita64

    Ts jag beklagar verkligen din stora sorg. Och dina barns. 
    Du kan få stöd från diakonin i kyrkan, tex Det fick min dotter och hennes man när deras son dog. Du har en mycket jobbig tid framför dej. en tid när du samtidigt som du sörjer själv, ser dina barn sörja och måste kunna trösta dem, försöka förklara det oförklarbara för dem. Att ha någon att prata med då, en präst, en kurator eller liknande tror jag är ett enormt bra stöd. 
    Så fort du fått hem honom så dyker ju alla praktiska saker upp och dem kan du få hjälp med från begravningsbyrån och kanske juristen på banken, tänker jag. 
    Sen, efter allt sånt är fixat, så finns tiden att sörja på djupet, på ett annat sätt. 
    viktigt är, som andra har sagt, att var öppen med sin egen sorg inför barnen. kanske låta dem få se pappa och säga hej då? Definitivt ha dem med på begravningen så de får sitt avslut där. Och låta dem sörja, såklart. Igen!  Jag beklagar verkligen. jag önskar jag på något sätt kunde ta bort din smärta. Hjärta


  • Anonym (-*-)

    Beklagat er jätte Stora sorg! Känner inte till stället var det hände, men kan ge ett tips i letandet. Här i trakten drunknade en man för flera år sen på ett ställe var det strömmade. Hans granne kom på att göra en docka i mannens längd och vikt och band fast den i ett långt rep. Sen släppte dom iväg dockan där dom visste att mannen trillat i. Han hittades efter en halv timme, då hade man sökt honom i flera dagar redan.

  • Anonym (Beklagar)

    Beklagar sorgen! Läste om denna olycka för några dagar sen och mitt i all sorg så lyckades iaf

    din son överleva!!!

    Vet inte så mycket om sorgarbete men ville bara tipsa om en sak som jag tror många missar, våga visa dig svag för barnen, det är bra för de att se att du vågar visa känslor för då kommer de oxå att släppa på fasaden.

Svar på tråden Min man drunknade