Nu är det äntligen vår tur. Efter flera misslyckade försök på egen hand och konstaterad manlig infertilitet (få och långsamma spermier) väntar vi nu på ivf (mest troligt icsi) till hösten. Finns det fler som också väntar och längtar? Skulle vara skönt att få prata av sig med andra i samma situation.
Hejsan.
Tänkte om man kunde hoppa in här.
Jag har sprayat i 4 veckor med synarela och ska börja med gonal-f imorgon.
Mår ganska piss av sprayen, men är glad att jag haft semester.
Jag och min sambo har en dotter på 6 år, hon är tillverkad på "normalt " sätt ;).
Sen har vi försökt med ett syskon ett par år men har inte lyckats vilket vi tänkt att jaja, det blir när det blir.
Sen i vintras blev vi äntligen gravida!! Vi blev överlyckliga, som vi väntat och längtat, hela familjen.
Men i v 10 fick jag ont, förbaskat ont. Åkte in till akuten och orden av doktorn har etsat sig fast "- ja graviditeten sitter inte i livmodern iallafall "
Jag hamnade i chock. Det var utomkvedshavandeskap och akut operation.
Blev ganska dålig och krävde mycket smärtstillande i ett par dagar.
När jag skulle fara hem och läkaren som hade opererat kom in för att berätta hur operationen hade gått förstod jag nånstans att allt inte stod rätt till.
Jag hade såklart blivit av med äggledare som ägget fastnat i men dessutom var min andra äggledare helt förstörd.
Våran dotter var ett mirakel för troligtvis var den bortopererade lika förstörd.
Där är vi nu, tacksamma för att det ändå finns goda chanser för oss och tacksamma för möjligheten.
Men också oerhört oroliga.
Jag känner ett stort behov av att "prata" med kvinnor i samma sits för ibland känner jag mig så ensam...
I onsdags var vi på vårt första besök. Väntar mens vilken dag som. Ska då ringa dit och sen börja med gonal f på dag 3. Kort protokoll.
Har gjort det långa med ett par veckors spray innan sprutor inför insemination + 7 månaders nedreglering med sprutor pga endo. Så vet hur jobbigt det är med det.
Månaden tickar på och sprayen går bra. På måndag ska blodprov tas och sen är det sprutor som gäller ja ni vet ju hur det går till.
Spännande är det iallafall, börjar bli nervös, om ett år kanske vi är föräldrar. Vet att man inte ska tänka och hoppas för mycket men det är även svårt att låta bli.
Hejsan.
Tänkte om man kunde hoppa in här.
Jag har sprayat i 4 veckor med synarela och ska börja med gonal-f imorgon.
Mår ganska piss av sprayen, men är glad att jag haft semester.
Jag och min sambo har en dotter på 6 år, hon är tillverkad på "normalt " sätt ;).
Sen har vi försökt med ett syskon ett par år men har inte lyckats vilket vi tänkt att jaja, det blir när det blir.
Sen i vintras blev vi äntligen gravida!! Vi blev överlyckliga, som vi väntat och längtat, hela familjen.
Men i v 10 fick jag ont, förbaskat ont. Åkte in till akuten och orden av doktorn har etsat sig fast "- ja graviditeten sitter inte i livmodern iallafall "
Jag hamnade i chock. Det var utomkvedshavandeskap och akut operation.
Blev ganska dålig och krävde mycket smärtstillande i ett par dagar.
När jag skulle fara hem och läkaren som hade opererat kom in för att berätta hur operationen hade gått förstod jag nånstans att allt inte stod rätt till.
Jag hade såklart blivit av med äggledare som ägget fastnat i men dessutom var min andra äggledare helt förstörd.
Våran dotter var ett mirakel för troligtvis var den bortopererade lika förstörd.
Där är vi nu, tacksamma för att det ändå finns goda chanser för oss och tacksamma för möjligheten.
Men också oerhört oroliga.
Jag känner ett stort behov av att "prata" med kvinnor i samma sits för ibland känner jag mig så ensam...
Bubby : vilken tur att IVF finns så ni ändå har chansen till ett syskon! va skönt att du börjar med sprutorna nu då, då mår du snart bättre.
Sama : så det här blir ert första IVF försök? Och du får köra det korta protokollet? Undrar vad jag kommer få göra, blir säkert långa igen för mig med den jobbiga nässprayen.
Nickidocka: klart man ska hoppas. Och att inte tänka för mycket när man är i en sån sits är ju nästintill omöjligt :)
Nickidocka: klart man ska hoppas. Och att inte tänka för mycket när man är i en sån sits är ju nästintill omöjligt :)