IVF hösten 2014
Hejsan.
Tänkte om man kunde hoppa in här.
Jag har sprayat i 4 veckor med synarela och ska börja med gonal-f imorgon.
Mår ganska piss av sprayen, men är glad att jag haft semester.
Jag och min sambo har en dotter på 6 år, hon är tillverkad på "normalt " sätt ;).
Sen har vi försökt med ett syskon ett par år men har inte lyckats vilket vi tänkt att jaja, det blir när det blir.
Sen i vintras blev vi äntligen gravida!! Vi blev överlyckliga, som vi väntat och längtat, hela familjen.
Men i v 10 fick jag ont, förbaskat ont. Åkte in till akuten och orden av doktorn har etsat sig fast "- ja graviditeten sitter inte i livmodern iallafall "
Jag hamnade i chock. Det var utomkvedshavandeskap och akut operation.
Blev ganska dålig och krävde mycket smärtstillande i ett par dagar.
När jag skulle fara hem och läkaren som hade opererat kom in för att berätta hur operationen hade gått förstod jag nånstans att allt inte stod rätt till.
Jag hade såklart blivit av med äggledare som ägget fastnat i men dessutom var min andra äggledare helt förstörd.
Våran dotter var ett mirakel för troligtvis var den bortopererade lika förstörd.
Där är vi nu, tacksamma för att det ändå finns goda chanser för oss och tacksamma för möjligheten.
Men också oerhört oroliga.
Jag känner ett stort behov av att "prata" med kvinnor i samma sits för ibland känner jag mig så ensam...