Pojkvän som höjer rösten till sonen på första träffen ?

Ts, om killen inte hade sagt och gjort något skulle du ha gjort det? Eftersom du säger att du sa till honom flera gånger så har ju sonen gjort det ett par gånger. Vad anser du skulle ha hänt? Att han skulle fortsätta ta emot det? Min son (1,5år) kan ibland slåss och bete sig illa och jag är mer tolerant när det är mot mig men om han beter sig illa mot någon annan, speciellt om denne är ny för honom så känner jag större ansvar för att få sonen att sluta. Lyssnar inte han vid första eller andra tillsägelsen så tar jag bort honom. Så frågan är, hur tänkte du hantera det?

Jadu, men pappan blev ju inte sur för att du sa till? Hemma hos oss har vi också basic regler alla måste följa, så är det ju vanligtvis. I TS är det en annan situation som man får ha extra förståelse för tycker jag.

I ditt fall hade jag nog dragit mig för att umgås med den familjen igen. Det går ju även att berätta för (andras) barn hur man lämpligen beter sig utan att skälla och ta tag i dem.

Mitt inlägg var till Sophia85

Nej, jag hade nog tyckt att man ska försöka lära känna ett barn innan man börjar uppfostra på det sättet. Jag hade inte gillat det alls. 

Jag tycker att han var väldigt tydlig med att han inte tycker det är roligt. Det är mycket möjligt att din son får riktigt bra respekt för pojkvännen. 

Att få tydliga gränser mår barn bra av. Att varna pojken och säga att han blir arg om han fortsätter att uppföra sig illa är tydliga instruktioner. Då vet barnet vad som gäller och vart gränsen går. Jag tycker det var väldigt bra att han sa ifrån.

Sen gäller det ju att se att de kan ha roligt tillsammans och att de kan mötas inom gränserna för vad båda tycker är okay. Jag tycker inte att han "uppfostrar" din son utan han informerar om vart hans egna gränser går.

Alltför många människor är för gränslösa idag och låter barnen hållas utan att visa vad som är ok eller inte.

Så tycker jag. Så låt inte första mötet mellan dem hindra er relation.  Låt dem träffas fler gånger och se hur de trivs. Ibland behövs det pinkas lite revir och att man visar att man kan umgås tillsammans även om man inte "står ut" med allt som barnet hittar på.

Han låter inte så trevlig. Kan gissa att han sätter både TS och sonen på plats med tiden. Visst kan och bör man sätta gränser men inte mot barn man inte känner. Barnet kan ha en diagnos eller omognad som man behöver känna till för att hantera situationen rätt.