Hej alla härliga människor!
Jag hoppas att den här tråden kan vara ett ställe att ventilera med- och motgångar, peppa och stötta, eller bara skriva av sig om ofrivillig barnlöshet, utredning och vägen mot IVF. Vi är många i samma båt.
Skriv gärna och berätta om dig själv och var du/ni är i processen :)
Hejsan! Hoppar gärna in i denna tråden. Kan vara skönt att ventilera sig lite, de är ju faktiskt ganska jobbigt. Kan vara skönt att ventilera sig med andra som är i samma sits. De är en riktigt upp & ner. Har vart inskriven sen 2007 & testat Pergotime under 2år, sista chansen är IVF. Ibland vill man bara lägga ner, har tagit lite pauser för att kunna samla lite krafter. De känns jobbigt att de är så många som inte klarar att skaffa barn på "egenhand" (där man själv är inräknad) vilket är ganska självklart för dom allra flesta. Man känner sig som ensammast i världen, vilket inte är fallet. Men när alla runt omkring får barn på löpande band, känns de riktigt för jävligt. Man har mycket press på sig själv, och upplever att de är sitt eget fel & att man inte kan göra något annat än att bara kämpa.
Hejsan! Hoppar gärna in i denna tråden. Kan vara skönt att ventilera sig lite, de är ju faktiskt ganska jobbigt. Kan vara skönt att ventilera sig med andra som är i samma sits. De är en riktigt upp & ner. Har vart inskriven sen 2007 & testat Pergotime under 2år, sista chansen är IVF. Ibland vill man bara lägga ner, har tagit lite pauser för att kunna samla lite krafter. De känns jobbigt att de är så många som inte klarar att skaffa barn på "egenhand" (där man själv är inräknad) vilket är ganska självklart för dom allra flesta. Man känner sig som ensammast i världen, vilket inte är fallet. Men när alla runt omkring får barn på löpande band, känns de riktigt för jävligt. Man har mycket press på sig själv, och upplever att de är sitt eget fel & att man inte kan göra något annat än att bara kämpa.
Ja jag har tröttnat på att svara de blir väl när de blir. Så har en gång svarat, jag kan inte få barn. Varpå hon som ställde frågan inte visste vad hon skulle säga fortsättningsvis. Men de är jobbigt man vet inte vad man ska svara på frågorna som kommer lite då och då, beror helt på vilket humör man är på men inte mindre jobbigt för de.
Hej,
Jag och min man håller just nu på med vårt första ivf-försök. Är just nu på ruvardag nr 1 (fick 1 embryo insatt igår i Örebro). Det blev inte så jätte bra resultat för vår del: Fick ut 7 ägg varav 4 var mogna. 3 blev befruktade med ICSI, ett insatt och två kvar som ska odlas vidare men läkaren trodde inte att de skulle klara sig till frysning. Vi sökte hjälp efter att ha försökt i 2 år själva och det visade sig att mannens simmare rörde sig dåligt. Vi har nu kört med korta protokollet och började med p-piller i två veckor då jag har väldigt lång cykel (40 dagar är inte ovanligt för min del). Piller och sprutor funkade bra även om det i början tog fler minuter innan jag vågade sätta in sprutan ordentligt :) Nu är det väl bara att vänta till 5:e mars då jag har testdag och hoppas för allt i livet att mensen inte kommer. Kommer bli lååånga veckor..
Jag fick nog en liten blödning efter äggplocket så fick åka ambulans i helgen och bli inlagd på sjukhuset då det gjorde så förbannat ont att jag vissa stunder inte kunde andas in och ut ordentligt. Kunde varken ligga, sitta eller stå och kräktes flera gånger och svimmade när mannen hjälte mig från badrummet till sängen. Hoppas hoppas hoppas att vi lyckas nu (även om det bara är första försöket) för jag vill verkligen inte gå igenom denna helg en gång till. Någon annan som fått problem efter äggplock? Nu är smärtan i magen nästan borta men axlarna tar knäcken på mig. Tydligen så är det vanligt med smärta i axlarna efter en blödning efter äggplock, något jag aldrig hört talas om innan.
Lycka till allihopa!
Hej Tjejer! Hoppas det okej att jag hänger på er, här. Skönta att ha någon stans att ventilera tankar och funderingar.
Vi ställer oss också till skaran som är ofrivilligt barnlösa efter 1,5 års försök, med ett missfall bakom oss. Vi är så gott som utredda och klara (på reproduktionsmedecin på Sahlgrenska), och inget dirket fel har hittats förutom att jag har en sköldkörtels rubbning som gör ths-värdet lite högt, men detta äter jag levaxin för nu.
Jag gjorde HSS undersökningen igår, och allt så jättebra bra ut. Två läkare och en barnmorksa jublade högt när de såg hur bra allt var! 
Så nu är det bara slutsamtal kvar och seden formodligen remiss för IVF. Jag ver inte hur länge man får vänta innan IVF startar. Jag vill så gärna att vi lyckas på egen hand... Så några försök till har vi väl. ÄL i helgen så det är bara att jobba hårt!
Hur lägne fick ni vänta mellan utredning och IVF, ni som gjort detta??
Så nu är det bara slutsamtal kvar och seden formodligen remiss för IVF. Jag ver inte hur länge man får vänta innan IVF startar. Jag vill så gärna att vi lyckas på egen hand... Så några försök till har vi väl. ÄL i helgen så det är bara att jobba hårt!
Hej Tjejer! Hoppas det okej att jag hänger på er, här. Skönta att ha någon stans att ventilera tankar och funderingar.
Vi ställer oss också till skaran som är ofrivilligt barnlösa efter 1,5 års försök, med ett missfall bakom oss. Vi är så gott som utredda och klara (på reproduktionsmedecin på Sahlgrenska), och inget dirket fel har hittats förutom att jag har en sköldkörtels rubbning som gör ths-värdet lite högt, men detta äter jag levaxin för nu.
Jag gjorde HSS undersökningen igår, och allt så jättebra bra ut. Två läkare och en barnmorksa jublade högt när de såg hur bra allt var! Så nu är det bara slutsamtal kvar och seden formodligen remiss för IVF. Jag ver inte hur länge man får vänta innan IVF startar. Jag vill så gärna att vi lyckas på egen hand... Så några försök till har vi väl. ÄL i helgen så det är bara att jobba hårt!
Hur lägne fick ni vänta mellan utredning och IVF, ni som gjort detta??