Min sambo funderar på faderskapet. Hur funkar det på familjerätten?

nä jag tror inte han är otrogen men det stämmer ju att som man känner sig själv tror man att man känner andra. om han tror det om mig så ger den saken mig anledning att tro det om honom.

Ja det berättar bara hur det varit inte hur det kommer bli denna gång

"Älskling, jag tror att du varit otrogen och fött en annan mans barn, jag vill göra ett test och se så det verkligen är mitt barn så att du inte bara ljuger för mig."

Det är ungefär det "Jag vill göra ett faderskapstest" betyder, bara det att "Jag vill göra ett faderskapstest" har lite snällare ord.  Och det hade varit helt okej med dig, och du hade inte tagit illa upp av att din sambo inte litat på dig ett enda dugg?

Den här artikeln säger en hel del, även om den är gammal: www.aftonbladet.se/nyheter/article10204127.ab

Jag förstår att det är jobbigt för dig att känna dig misstrodd, men jag kan förstå hur din sambo känner. Nu är jag tjej och kommer därför inte att behöva vara osäker på om mitt framtida barn är mitt, men jag är lite paranoid av mig och skulle mycket väl kunna oroa mig för en sån sak om jag vore en man. Att få barn är stort. Många kvinnor säger att de knappt kunde förstå att bebisen är deras barn, trots att de precis har gått igenom en smärtsam förlossning. Mannen har inget definitivt bevis på att barnet är hans, så det är inte så konstigt att den tanken fastnar hos en del. Jag tycker att ni ska dela på er ett par dagar och att du ska be honom skriva ner exakt hur han känner. Det är ingen mening med att bråka. Han får vatten på sin kvarn när du blir så arg och du känner dig kränkt av hans anklagelser. Men det behöver inte handla om att han inte litar på dig. Det kan mycket väl vara så att han känner sig överväldigad inför föräldraskapet och reagerar så här. Jag skulle absolut gå med på ett test, men jag skulle absolut inte vilja förnedra mig på familjerätten när jag vet att han är pappan. Han får betala för det privat. Den främsta anledningen till att du borde gå med på testet är att han kan få svårt med anknytningen till barnet under många år om han inte får ett definitivt svar. Det är väl värre än att du känner dig misstrodd just nu?

Min sambo skulle få göra ett faderskapstest om han ville, inga problem, men han skulle i samma andetag säga att han inte litar på mig. Vårt förhållande skulle helt enkelt inte fungera längre om han anklagar mig för otrohet och lögner när jag är helt oskyldig.
Att det finns kvinnor som ljuger betyder inte att jag gör det, och statistiken har inget med vårt förhållande och mina känslor att göra.

Som sagt, jag kan förstå killarna som vill ha testet på sätt och vis, men anklagelsen mot mig skulle kännas allt för grov. Jag har aldrig varit otrogen och kommer aldrig att vara det.

Kanske hade det varit bättre att faderskapstest varit obligatoriskt för alla isåfall.

Jaha, och varför skaffar du barn med en sån här människa? Från början ens.

Så du älskar honom inte tillräckligt för att skippa martyrskapet? Skulle du avsluta förhållandet?

Jag hoppas att det blir det i framtiden.

FL-logiken är intressant att studera. Jämför man den här tråden med diverse otrohetstrådar slås man av detta:

En man har misstanke om att kvinnan kan ha varit otrogen leder till att hon blir arg och han är alltså en skit som skall ut ögonaböj som ens kan tänka så.

En kvinna misstänker sin man för otrohet, konfronterar mannen och då är plötsligt mannens ilska ett bevis på att anklagelsen är sann och han är därmed en skit som skall ut ögonaböj.

Jag gled lite från ämnet, sorry, men jag tyckte reflektionen kunde vara värd att tänka lite kring.

Haha, du har helt rätt.