Hej ! Jag och min pojkvän har försökt få barn i 13 månader, idag ringde jag för att boka tid för utredning. Den 5 mars ska vi dit. Är otroligt nervös och tänkte att någon annan kanske ska göra detta också ? Eller någon som gjort så man kan prata ut lite.
Nej, det är bara en dålig dag.. Verkligheten hinner fatt fast att man lämnade en bit bort.. Det är äggloss denna helgen, nu va vi här igen.. Går det denna gången? Orkar jag engagera mig? Orkar vi fler negativa månader!? Många gånger har jag funderat på att börja äta p-piller igen, just för att slippa detta.. Lägga barn på hyllan och bara gå vidare.. Avsluta kapitlet gå vidare och kanske få må bättre igen!?
Vi har nog alla sådana dagar kan jag tänka mig. Har själv suttit nu och varit jätte irriterad. Varför får inte vi några ???? Alla i min omkrets blir gravida. Dom som inte ens varit tillsammans längre än vi försökt. Min bästa vän nu på andra försöket (om man ens kan kalla det försök). Och jag är glad för hennes skull men jag orkar nästan inte träffa henne just nu, undviker henne nästan. Och blir ännu mer sur på mig själv för att jag tänker så !?! Känns helt hopplöst. Och så himla lång tid tills läkarbesöket. Men men.... Vi känner väl ungefär likadant här... Behövde skriva av mig lite kände jag... Ni får inte ge upp tjejer ni ska allt få eran bulle också :):)
Du är inte ensam med en väldigt gravid vänner omkrets.. Även den jag AAAAALDRIG trodde skulle skaffa barn, å deffenetivt inte med den hon är tillsammans med blev gravid mellan bytet stav till piller! Huuuur faaan gick det till? Men visst, dom sommblir gravida på direkten, dom är kanske inte ett lika starkt par som vi andra är!? Vi kanske klarar prövningarna längre fram bättre? Vem vet?
Men denna helgen visste inte min sambo om äggloss, eller jo innerst inne vet han men ja, det slutade med att jag fick prestations ångest och stor tjöt för att jag inte kunde slappna av.. Men han stannade upp och fick mig att slappna av och det blev fullbordat. Men jag förväntar mig mens om exakt 14 dagar..
Ja kanske det.. Om inte annat så kommer våra framtida barn kanske vara lite "extra speciella" just för att man haft så svårt. Eller jag vet inte :p. Jodå nu håller vi tummarna på icke mens om två veckor :)
Nu sitter jag i väntrummet på linnea kliniken i växjö och hoppas att allt kommer se bra ut! Min största rädsla nu är att något är fel... Håll tummarna.
Vi kommer få hjälp! Vilken underbar person jag fick träffa! Vår resa startar om 14dagar!!!