• Anonym (Älskarinnan)

    Jag har ett förhållande med en gift man

    Sedan snart två år tillbaka har jag ett förhållande med en gift man. Vi är bägge i medelåldern med vuxna barn. Träffades på nätet och vi saknade bägge bekräftelse, kärlek, ömhet och närhet i våra liv. 
    Vi har idag ett fantastiskt sexliv ihop och ger varandra det vi båda saknar.  Vi ses 3-4 ggr/mån och pratas vid i mobil flera gånger varje dag. Han måste höra min röst, för som han själv uttrycker det, "är beroende av dig"...Ibland träffas vi bara över en fika på stan och njuter av varandras sällskap. Vi bor några mil ifrån varandra, jag i en storstad och han i en småstad.

    Frun och han har ett väldigt tråkigt liv ihop. De kan tiga ihop en hel kväll. Gör inte så mycket tillsammans (bara dom två) men däremot mycket tillsammans med många vänner. Sex har de bara 4-7 ggr/år och det är tråkig initiativlös sex, som han uttrycker, "det kan kvitta"! Ömhet, kärlek och bekräftelse existerar inte mellan dem. Det är det sociala livet i småstaden som håller ihop äktenskapet, det vill säga; barnen, huset, båten, släkten, vännerna... 

    Han bedyrar sin kärlek till mig dagligen och hur viktig jag är för honom. Vi älskar varandra men pratar aldrig om en framtid ihop. 
    Har inte gått in i detta förhållande för att sabba hans äktenskap. Jag gör ju egentligen så att han orkar stanna kvar i sitt äktenskap och på sätt och vis gör jag även frun en tjänst, genom att ge honom det han saknar så får hon behålla honom, men det vet hon ju inte om... Dåligt samvete har jag inte. 
    Att vårt förhållande har ett slut vet vi båda, men inte när slutet kommer. Livet som älskarinna passar bra i mitt liv just nu...

    Funderar på hur ni män tänker. Varför stannar man kvar i ett dött äktenskap som man inte trivs i? Är det sociala livet så viktigt att man väljer att stanna kvar för den sakens skull? Är inte kärlek och bekräftelse viktigare? Varför vågar ni inte lämna något dåligt, för att istället söka lycka i ett nytt förhållande med en ny kvinna? 
    Det sägs att kvinnor lättare lämnar ett dåligt förhållande än ni män. Varför är det så? Är det så att "man vet vad man har men inte vad man får" eller "det är ingen som vill ha mig längre så det är bättre att stanna kvar"? 

    Hur ser ni män och kvinnor på "den andra kvinnan"? Kan det vara en räddning för ett äktenskap?
    Ska älskare eller älskarinna bryta för att tvinga hen att ta tag i sina äktenskapliga problem eller fortsätta sitt äktenskap som de inte trivs i?

    Ska bli intressant att se om ni har några åsikter....är ju ett känsligt ämne... 

  • Svar på tråden Jag har ett förhållande med en gift man
  • Anonym
    lizalolly skrev 2012-12-29 19:39:08 följande:

    Och varför ska man då få ha sex med någon annan bakom den andres rygg? Förtjänar inte den som man "kämpar" med att veta under vilka förutsättningar denna kamp utkämpas?? Skulle personen ens vilja kämpa isåfall? Det är ju det som är så svinigt, man tar ju bort chansen för sin partner at välja och låter denne leva i en lögn. Och ännu vidrigare att skylla på ekonomin. Usch, det riktigt kryper i mig när jag läser det du skriver. Och nej, det spelar ingen roll vilka skäl man inte vill ha sex för wtf??? Svepskäl? Hur svårt är det att vara ärlig och säga att jag kommer inte kunna fortsätta den här relationen om vi inte har sex? Eller jag kommer att vända mig till någon annan för sex om du inte vill? Man ska inte gå bakom ryggen på den som man bor med eller gift sig med. Har man tagit sig så nära varandra förtjänar man ärlighet oavsett.
    På vilket sätt förtjänar man ärlighet (eller något annat för den delen). Finns inget man förtjänar med automatik bara för att man valt att bli ett par. Man förtjänar det man gjort sig förtjänt av.

    Vem avgör om man får eller inte får ha sex med någon annan bakom dennes rygg? Ingen, det gör jag för att kan. Inte för att jag har någon rätt eller inte till det. Vi har inga av gud givna rättigheter eller skyldigheter. De löften vi gett vår partner är bara löften, inget annat.

    Jag är otrogen för att jag kan och vill. Behöver ingen ursäkt. Det som gör att jag inte är det, är om jag får ut det jag vill av relationen.

    Jag är brutal här men säger bara som det är.
  • Anonym (:P)

    Om man nu anser att älskaren/älsakrinnan inte gör något fel, tycker amn då att det är ok att strunta i att andra far illa i andra situationer? Om någon valvårdar ett djur, barn som far illa, människor som utsätts för övergrepp eller orättvisor?
    Är det skit samma att bara se på bara för att "någon annan gör mer fel"

  • lizalolly
    Anonym skrev 2012-12-29 20:10:10 följande:
    På vilket sätt förtjänar man ärlighet (eller något annat för den delen). Finns inget man förtjänar med automatik bara för att man valt att bli ett par. Man förtjänar det man gjort sig förtjänt av.

    Vem avgör om man får eller inte får ha sex med någon annan bakom dennes rygg? Ingen, det gör jag för att kan. Inte för att jag har någon rätt eller inte till det. Vi har inga av gud givna rättigheter eller skyldigheter. De löften vi gett vår partner är bara löften, inget annat.

    Jag är otrogen för att jag kan och vill. Behöver ingen ursäkt. Det som gör att jag inte är det, är om jag får ut det jag vill av relationen.

    Jag är brutal här men säger bara som det är.
    Okej, tycker man att man själv är viktigast i världen och att det inte finns något som heter etik eller moral, att andras känslor inte spelar någon roll, att man inte ska kunna lita ens på den man delar säng med osv så självklart. Du behöver inga ursäkter. Du är ju ett djur! Helt styrd av dina egna behov. Så kan man också leva.
  • Anonym (Old story)
    Anonym (Älskarinnan) skrev 2012-12-29 17:53:40 följande:
    Otroheten i sig är uttryck för något annat i ett förhållande...aldrig ens fel att två träter

    Vi verkar tycka olika. Jag anser att det är min mans fel att vi ett trist sexliv ( mest iallafall fall) men jag kan liksom inte skylla otroheten på honom... Det vore väl magstarkt. Otrohet som är planerad är endast ens egna beslut. Min är planerad, vi träffades via VM. För att förtydliga; det är bådas fel att vi har det bråkigt, att vi tycker olika osv osv men beslutet att ha en man på sidan mitt, det står jag för till 100% och skyller inte på ngn annan. Min man nr 2 ser det på ung samma sätt. Förresten svarade du aldrig på mitt förra inlägg.
  • Anonym (Hunter)

    jag tror ts helt enkelt är för dum, saknar självkänsla och förmåga att känna empati med någon annan för att kunna ta till sig något av det vi säger.

    Min syn på älskare och älskarinnor vilket också bekräftats av erfarenhet är att det oftast är väldigt tragiska människor med dålig självkänsla ett, för allmänheten, oattraktivt utseende som i tron om att de inte förtjänar bättre hamnar i klona på oärliga makar..........finns undantag men tror ej TS tillhör undantagen.

    Det värsta av allt är dock att de lyckas lura sig själva att det de gör inte är fel men också att det faktiskt är exakt vad de vill ha

  • Anonym (MAN)

    Skulle aldrig lämna ett äktenskap för en älskarinna som ju egentligen bara är en KK. Det är väl därför han stannar kvar men han får sex som han vill ha någon annanstans så det funkar för honom. Som det låter är du inte så insyltad i förhållandet känslomässigt heller. Jag lämnade mitt äktenskap men då jag blev kär i en kvinna som också blev kär i mig, båda var gifta med barn men allt detta lämnade vi bakom. Då var det värt det alla dagar i veckan, också för barnen då de inte behövde växa upp i en uppdiktad falskhet. Sen att vårt nya förhållande inte höll, det är en annan historia men som definitivt inte gör att jag ångrar att jag bröt från mitt äktenskap.

  • dimi

    Ts jag blir väl inte helt förvånad över att du inte känner något mer än "och"... Vissa har svårt för empati helt enkelt.

  • Anonym (Älskarinnan)
    lizalolly skrev 2012-12-29 17:45:02 följande:

    Alltså är du ute efter att provocera? Vad är det med dig? Det är inte den bedragnes fel att deras partner är otrogen, menar du det på allvar. Kanske i din skumma lilla värld men inte i verkligheten. Som Anonym (hunter) skrev, självklart är man två om det dåliga i äktenskapet men hur ansvarar den som blir bedragen för otroheten? Förklara det är du snäll. Tycker förövrigt att det verkar som att du kämpar rätt hårt för att vägra "inse fakta" att du beter dig vidrigt mot en kvinna du inte ens känner och att det är fel att ligga med en gift man.
    Att våga berätta att man är älskarinna till en gift man och även att man inte känner ansvaret för hans otrohet mot frun är tydligen att provocera. Att anse att var och en får ta ansvar för sina handlingar och stå för dem är också tydligen att provocera.
    Och ja, jag menar på allvar att den bedragna i de flesta fall också är delaktig i orsaken till varför ens partner är otrogen i ett äktenskap/förhållande. Otroheten i sig är ett uttryck för något annat problem som har funnits i äktenskapet/förhållandet innan en älskare/älskarinna kom in i bilden. Att det inte är ens fel att två träter.
    Du anser att jag kämpar hårt för att vägra inse fakta att jag beter mig vidrigt mot en kvinna jag inte känner. Visst ag beter mig säkert väldigt fel och vidrigt i många ögon men som sagt ,jag känner inte frun och kan inte ta ansvar för hennes lycka eller olycka. Det får hon göra själv och även min älskare. 
    Vet inte vad du menar med "skum värld" men jag lever inte i någon i alla fall utan är en fullt fungerande normal kvinna med ett väldigt bra arbete, bostad och socialt liv och som aktivt valt att bli älskarinna till en gift man men inte "ta" honom ifrån frun utan bara låna honom ibland... Att slippa vardagen och bara njuta av det goda är ju vitsen med att inleda ett förhållande med en upptagen person, inte att ta ansvar för ett äktenskap... 
  • Fool
    Anonym (Älskarinnan) skrev 2012-12-29 16:56:50 följande:
    Så den bedragne är alltid oskyldig?  Är det alltid ens fel att två träter? Den tyngsta sorgen är att inse att man själv kan vara en av orsakerna till  motgångar i sitt äktenskap. I ställer rättfärdigar man sig själv och lägger hela skulden på någon annan... 
    Snacka om att bara se det man vill se... ett fletal har flera ggr skrivit väldigt tydligt att det inte handlar om antingen den ena eller den andra utan att BÄGGE två är skyldiga , där sidekicken är MEDskyldig.... men du bverkar tydligen inte vilja se det utan repeterar samma fråga om och om igen...

    Bara för att göra det riktigt enkelt för dig....

    Om du ger lånar ut en nyckel till ditt hus så at din väninna kan mata din katt och vattna dina blommor medans du är bortrest. och din väninnan bestämmer sig för at länsa huset tillsammans med en kumpan , anser du att kumpanen ska gå helt fri ifrån det , eller anser du att kumpanen är medskyldig ?

    Jag menar kumpanen har väl inga förpliktelser gentemot dig , så han / hon borde väl enlgt din egen teori vara helt oskyldig och inte på något sätt bestraffas eller hur ? 
  • Fool
    Anonym skrev 2012-12-29 20:10:10 följande:
    På vilket sätt förtjänar man ärlighet (eller något annat för den delen). Finns inget man förtjänar med automatik bara för att man valt att bli ett par. Man förtjänar det man gjort sig förtjänt av.

    Vem avgör om man får eller inte får ha sex med någon annan bakom dennes rygg? Ingen, det gör jag för att kan. Inte för att jag har någon rätt eller inte till det. Vi har inga av gud givna rättigheter eller skyldigheter. De löften vi gett vår partner är bara löften, inget annat.

    Jag är otrogen för att jag kan och vill. Behöver ingen ursäkt. Det som gör att jag inte är det, är om jag får ut det jag vill av relationen.

    Jag är brutal här men säger bara som det är.
    Mao är dina löften inte värda ett skit , varför avger du löften öht ?
Svar på tråden Jag har ett förhållande med en gift man