• Anonym (Älskarinnan)

    Jag har ett förhållande med en gift man

    Sedan snart två år tillbaka har jag ett förhållande med en gift man. Vi är bägge i medelåldern med vuxna barn. Träffades på nätet och vi saknade bägge bekräftelse, kärlek, ömhet och närhet i våra liv. 
    Vi har idag ett fantastiskt sexliv ihop och ger varandra det vi båda saknar.  Vi ses 3-4 ggr/mån och pratas vid i mobil flera gånger varje dag. Han måste höra min röst, för som han själv uttrycker det, "är beroende av dig"...Ibland träffas vi bara över en fika på stan och njuter av varandras sällskap. Vi bor några mil ifrån varandra, jag i en storstad och han i en småstad.

    Frun och han har ett väldigt tråkigt liv ihop. De kan tiga ihop en hel kväll. Gör inte så mycket tillsammans (bara dom två) men däremot mycket tillsammans med många vänner. Sex har de bara 4-7 ggr/år och det är tråkig initiativlös sex, som han uttrycker, "det kan kvitta"! Ömhet, kärlek och bekräftelse existerar inte mellan dem. Det är det sociala livet i småstaden som håller ihop äktenskapet, det vill säga; barnen, huset, båten, släkten, vännerna... 

    Han bedyrar sin kärlek till mig dagligen och hur viktig jag är för honom. Vi älskar varandra men pratar aldrig om en framtid ihop. 
    Har inte gått in i detta förhållande för att sabba hans äktenskap. Jag gör ju egentligen så att han orkar stanna kvar i sitt äktenskap och på sätt och vis gör jag även frun en tjänst, genom att ge honom det han saknar så får hon behålla honom, men det vet hon ju inte om... Dåligt samvete har jag inte. 
    Att vårt förhållande har ett slut vet vi båda, men inte när slutet kommer. Livet som älskarinna passar bra i mitt liv just nu...

    Funderar på hur ni män tänker. Varför stannar man kvar i ett dött äktenskap som man inte trivs i? Är det sociala livet så viktigt att man väljer att stanna kvar för den sakens skull? Är inte kärlek och bekräftelse viktigare? Varför vågar ni inte lämna något dåligt, för att istället söka lycka i ett nytt förhållande med en ny kvinna? 
    Det sägs att kvinnor lättare lämnar ett dåligt förhållande än ni män. Varför är det så? Är det så att "man vet vad man har men inte vad man får" eller "det är ingen som vill ha mig längre så det är bättre att stanna kvar"? 

    Hur ser ni män och kvinnor på "den andra kvinnan"? Kan det vara en räddning för ett äktenskap?
    Ska älskare eller älskarinna bryta för att tvinga hen att ta tag i sina äktenskapliga problem eller fortsätta sitt äktenskap som de inte trivs i?

    Ska bli intressant att se om ni har några åsikter....är ju ett känsligt ämne... 

  • Svar på tråden Jag har ett förhållande med en gift man
  • Fool
    Anonym (Älskarinnan) skrev 2012-12-29 15:30:10 följande:
    "Det är ett svek, väldigt smärtsam som man genom sitt agerande medverkar till". Är man som älskarinna medskyldig? Om man inleder ett förhållande men någon som är gift är hans äktenskap inte riktigt mitt problem? Det är han som har ett åtagande och skyldigheter mot frun inte jag. 
    Du bäandar ihop ansvar och skuld , du har inget ansvar gentemot hans partner nej men du ÄR medskyldig till hans otrohet , du har väl trotts allt medverkat i det ?
  • Anonym (Hunter)
    Anonym (Älskarinnan) skrev 2012-12-29 15:30:10 följande:
    "Det är ett svek, väldigt smärtsam som man genom sitt agerande medverkar till". Är man som älskarinna medskyldig? Om man inleder ett förhållande men någon som är gift är hans äktenskap inte riktigt mitt problem? Det är han som har ett åtagande och skyldigheter mot frun inte jag. 
    du dubbelciterar mig men ignorerar poängen det handlar inte om att äktenskapet är ditt problem eller inte det handlar om att du MEDVERKAR till ett svek....
  • lizalolly
    Anonym (Älskarinnan) skrev 2012-12-29 15:30:10 följande:
    "Det är ett svek, väldigt smärtsam som man genom sitt agerande medverkar till". Är man som älskarinna medskyldig? Om man inleder ett förhållande men någon som är gift är hans äktenskap inte riktigt mitt problem? Det är han som har ett åtagande och skyldigheter mot frun inte jag. 

    Jag tycker definitivt att man som älskarinna/älskare är medskyldig om man vet att den man är med är gift. Tycker väl att det har med moral att göra helt enkelt. Finns ju massvis med singlar varför måste du vara med någon som är gift? Jag tycker att den här inställningen är vidrig
  • Anonym (:P)

    När jag blev bedragen gjorde det skitont att den jag älskade behandlade mig så illa.  Men det sveket växte av att alla han legat med vetat om mig, men skitit i att jag for illa av hans handlingar. Jaghade varit betydligt mindre bitter om jag vetat att vissa backat för att jag fanns. Som det är nu är jag itne bara bitter över att jag slösat tid på en skit, jag har en betydligt med cynisk syn på människor i allmänhet, just för att tjejerna haft den hemska inställningen "inte mitt förhållande, inte mitt problem".

  • Anonym (Hunter)
    Anonym (:P) skrev 2012-12-29 16:03:14 följande:
    När jag blev bedragen gjorde det skitont att den jag älskade behandlade mig så illa.  Men det sveket växte av att alla han legat med vetat om mig, men skitit i att jag for illa av hans handlingar. Jaghade varit betydligt mindre bitter om jag vetat att vissa backat för att jag fanns. Som det är nu är jag itne bara bitter över att jag slösat tid på en skit, jag har en betydligt med cynisk syn på människor i allmänhet, just för att tjejerna haft den hemska inställningen "inte mitt förhållande, inte mitt problem".
    Tack för att du så sakligt delade med dig av det du gått igenom hoppas Ts kan ta till sig detta och sluta leva i en värld där hon inte anser att hon behöver tänka på någon annan än sig själv och lyckats hitta ett resonemang som rättfärdigar hennes beteende
  • lizalolly
    Fool skrev 2012-12-29 15:38:05 följande:
    Mao så har man inget som helst ansvar för vad man deltar i menar du ?
    Kan vem som heslt delta i vad som helst bara han / hon bär huvudansvaret ?
    Medskyldighet existerar inte menar du ?

    Svaret på dessa frågor är kanske oxå ett svar på din fråga om varför sidekicken oftast är minst lika hatad som huvudskurken , helt enkel för att han eller hon medvetet valt att medverka i huvudskurkens svineri och har därmed oxå gjort sig till medskyldigt och får ta sin del av konsekvenserna för vad de deltagit i. Inte alls komplicerat egentligen , blir bara komplicerat när man försöker hitta sätt att avskriva sig ansvar för vad man deltar i
  • Anonym (Älskarinnan)

    Så den bedragne är alltid oskyldig?  Är det alltid ens fel att två träter? Den tyngsta sorgen är att inse att man själv kan vara en av orsakerna till  motgångar i sitt äktenskap. I ställer rättfärdigar man sig själv och lägger hela skulden på någon annan... 

  • Anonym (Hunter)
    Anonym (Älskarinnan) skrev 2012-12-29 16:56:50 följande:
    Så den bedragne är alltid oskyldig?  Är det alltid ens fel att två träter? Den tyngsta sorgen är att inse att man själv kan vara en av orsakerna till  motgångar i sitt äktenskap. I ställer rättfärdigar man sig själv och lägger hela skulden på någon annan... 
    Den bedragne är ALLTID oskyldig till otroheten ja....

    Misslyckad äktenskap NEJ, dåligt äktenskap NEJ osv osv men just otroheten JA
  • lizalolly

    Anonym (Älskarinnan) skrev 2012-12-29 16:56:50 följande:
    Så den bedragne är alltid oskyldig?  Är det alltid ens fel att två träter? Den tyngsta sorgen är att inse att man själv kan vara en av orsakerna till  motgångar i sitt äktenskap. I ställer rättfärdigar man sig själv och lägger hela skulden på någon annan... 

    Håller med. Det är ju inte den bedragnes fel att partnern valt att vara otrogen istället för att vara ärlig/lämnat/försökt lösa problemen på annat sätt.
  • Anonym (Älskarinnan)

    Den tyngsta sorgen för den bedragna är att inse fakta att man själv är en orsakerna till problemen i sitt äktenskap och att våga ta i dom tillsammans med sin partner... 

Svar på tråden Jag har ett förhållande med en gift man