Vi som har ca 5 YNKANS veckor kvar och vill följas åt!

Usch, nu börjar jag få lite panik över att det är så snart, ligger och oroar mig massor och bölar nu. Alla tankar spinner runt i skallen. Nervös inför förlossningen, nervös för tiden efter förlossningen på bb, jag vill inte någon ska lära mig amma och ta och trycka in mitt bröst i barnets mun ( som jag läst så mycket överallt) jag vill lösa och lära mig amningen själv i lugn och ro. Jag hatar sjukhusmiljöer och vill verkligen åka hem så snabbt som möjligt men läser bara överallt om hur folk känner sig tvingade till att stanna kvar på bb... Jag är rädd att jag kommer bli jätteotrevlig mot personalen och få ett dåligt bemötande. Jag är rädd för att de kommer prata över huvudet på mig.. Urk, känner mig jätteuppstressad nu verkligen. Och föräldrautbildning börjar nästa vecka, men min karl kan inte flytande svenska och min bm uttryckte sig så att jag inte kommer kunna sitta och översätta till honom för det kommer störa de andra i gruppen och det känns inte alls kul att gå dit själv och nu känns man helt ovälkommen... Nej nu önskar jag att jag va i vecka 25 eller något, tiden springer verkligen fram nu och jag känner mig rätt livrädd!!

jag tycker du ska prata med din bm om allt som oroar dig och skriv ner allt i ditt förlossningsbrev, då är det mycket lättare för personalen på förlossningen att ta hand om dig/er på bästa vis.
Om allt går bra och du och bebis mår bra efter förlossningen är det ju ingenting som hindrar er från att åka hem rätt tidigt :) Och angående amningen tycker jag du ska säga till direkt hur du vill ha det så du inte behöver känna obehag inför det, sen går det ju att fråga om hjälp senare om du ändrar dig och vill ha tips och råd :) 

Oj då! Men du, du ska inte vara orolig! Har ni gått nån annan förberedande kurs? Annars kanske ni hinner med typ Annas Profylax? Den gick vi och det var skitbra! För oss båda två men kanske mest för min sambo vars initiativ det faktiskt var att ens gå. :) Han fick ju lära sig hur han kunde vara till min hjälp och peppa och allt det där. Rekommenderas varmt!
Att få hjälp med amningen är det bästa du kan göra! Jag trodde att det var lätt att amma, vilket det ju är för en del men dock inte för långt ifrån alla, och på sjukhusen har de specialutbildade sköterskor som är superduktiga på att hjälpa, och att hjälpa på rätt sätt. Känns det inte bra så säg till dem att hjälpa dig som du är ok med. Men jag kan nästan lova dig att väl där, nyförlöst och med bebis i hand så kommer du förmodligen gladeligen ta emot all hjälp du kan få. Jag trodde inte heller jag skulle vilja stanna länge men man stannar ju så länge som de låter en. Finns ingen anledning att stressa hem OCH hemma finns ingen röd fin knapp att trycka på om man vill ha hjälp eller fråga något. Så mitt tips är att lite till personalen, de är ju trots allt proffs på det de gör och jag tror du kommer få en annorlunda upplevelse.
Själv kan jag knappt vänta tills jag är där! Ska bli underbart!
Jag hade en rätt jobbig förlossning och riktigt tuffa veckor efteråt då jag fick en infektion plus mjölkstockning etc. Men med hjälp från de underbara sköterskorna på Östra i Gbg så gick allt jättefint till slut!
Håller tummarna att du får en positiv upplevelse! Det kommer gå jättebra! 

Förstår hur du känner dig. Hur långt har du kvar? Börjar också bli nervös inför förlossningen. Har 2 veckor kvar. Är väl just själva känslan av att inta ha kontroll. Man vet inte när det kommer bli, hur det kommer gå o.s.v. Ändå är detta tredje gången för mig. Hör väl till. Är som någon förberedelseprocess. Att man mentalt går igenom allt. För att lugna mig själv första gången så tänkte jag "om alla andra kan så kan väl jag också". Nu tänker jag på att det är bättre att ha rejält ont en dag än att gå runt med smärta och tyngd varje dag. Jag råder dig att skriva ner en förlossningsplan där det står hur du vill ha det, vad som lugnar dig. Jag tycker inte heller om att vara på sjukhus. Direkt när mitt första barn kommit ut så sa jag "nu åker vi hem". Vi var kvar så länge  man va tvungen. Efter läkaren gjort undersökning av barnet så åkte vi hem, likaså med nr 2. Vi har aldrig sett BB ens, och ingen har lagt sig i amningen heller. De har bara kollat på förlossningen att bebis tagit rätt tag med munnen. Om allt går vägen åker vi hem direkt denna gång också, har varit så skönt.

Vår underbara lilla dotter föddes den 1/1 kl. 23.10. 3330g och 48cm (bf-9). Förlossningen gick hur bra som helst och vi mår jättebra .)

Stort Grattis och Lycka till!

Vad roligt! Stort grattis!!

Här försökte vi oss på en färdknäpp men det gick inget vidare så vi försöker väl ikväll igen. Haha!
Fotvård på schemat idag, första riktiga lediga dagen... Dottern på dagis och jag försöker att inte ha dåligt samvete. Tänkte kolla ivanhoe oxå och fika med en kompis. )

Känns konstigt nog bättre nu efter några timmars sömn, jag skyller på hormonerna ;)! Men ska verkligen ta upp allt med bm vid nästa besök och sätta mig ner och fila på ett förlossningsbrev idag! Jag är nog mest orolig för att jag inte har kontroll över vad som komma skall, det är första gången och det enda jag vet säkert är att det kommer göra jävligt ont, önskar vi va ala kengeru med ficka på magen ist... 20 dagar kvar nu... Ska nog se till att ha fixat allt som väskan och brevet och fila fötter ;) så jag känner mig så förberedd det bara går, kanske stillar det min oro lite! Grattis Louwa, vad underbart att höra att allt har gått bra för er!! :)

Btw, kollade Ivanhoe igår, gråter alltid lika mycket när Rebecca rider iväg, att han väljer 'Fel' tjej varje år, suck!

Min kompis mamma jobbar på BB. Kanske påverkade det till att vi tyckte så mycket om det där.
Nej då men många barn har ju lite gulsot, mamman kan ju må sådär etc etc. Vi låg kvar i tre dagar och det var underbart! Klart man ska ta all hjälp man kan tänkas behöva. Ingen "lägger sig i" din amning utan du får ju hjälp OM du vill ha.
Förlossningsbrev vete tusan heller, men jag är iof en ganska bestämd person som kan tala om vad jag vill. Skulle inte jag kunna det så känner min sambo mig och vet vad jag vill.
Jag vill tex inte ha medicinsk bedövning eftersom jag är allergisk mot typ all möjlig smärtlindring. Dricker inte alkohol längre eftersom jag hatar att tappa kontrollen och bli "luddig" så om jag kan kommer jag strunta i lustgasen oxå. Tyckte den smakade nåt jävulskt oxå plus att jag fick panik på masken (är astmatiker så det är tydligen vanligt) så den slet jag av röret och körde det rakt i mun istället. )
Blir intressant att se hur det går denna gången men vet att profylaxen kommer hjälpa mängder!