• Anonym (Väntar)

    7 månaden med försök.. Fler?

    Finns det fler här som är inne på 7e månaden eller liknande med bebisverkstad? Har ett barn sedan tidigare och hoppas nu på ett syskon.. Vore skönt att prata med fler i samma sits, är lite förvånad över att det känns minst lika jobbigt som när vi försökte med första barnet..

  • Svar på tråden 7 månaden med försök.. Fler?
  • Missrebecca

    Hej! Jag är 26, killen 29 och vi har försökt i nio månader. Nu äntligen så tog det sig och jag plussade och är i sjätte veckan. Det är så svårt och jobbigt det där att varenda jäkla månad se den där mensen komma. Förstår helt hur du känner och jag hoppas innerligt att ni snart plussar:) ta hand om varann!

  • Dracarys
    Anonym (Man) skrev 2013-02-11 22:38:21 följande:
    Ok. Jag tänkte om han var jätteung och tyckte att det känns olustigt att behöva bli utsatt för undersökningar. Men det är klart också i hans ålder vill man väl gärna känna att man står på topp och inte har några fel som behöver undersökas och åtgärdas. Tror du att det kan vara några sådana, kanske omedvetna, tankar?
    Jag tror att det är en manlighetsgrej. Om hans produkt inte duger, så ser han väl framför sig att kvinnan ska skaffa barn med någon annan genom donation och att det inte ska bli hans barn, att han inte ska duga, att han inte kan leverera det han ska. Det är ett hårt slag mot manligheten, tror jag.
  • Anonym (Man)
    Dracarys skrev 2013-02-12 12:25:38 följande:
    Jag tror att det är en manlighetsgrej. Om hans produkt inte duger, så ser han väl framför sig att kvinnan ska skaffa barn med någon annan genom donation och att det inte ska bli hans barn, att han inte ska duga, att han inte kan leverera det han ska. Det är ett hårt slag mot manligheten, tror jag.
    Men nog kan det var att slag mot manligheten också att försöka och försöka och inte kunna göra frun gravid. Kanske lika bra att man låter udnersöka sig och få klargjort hur läget är och vad som ev. kan göras.
  • Dracarys
    Anonym (Man) skrev 2013-02-12 13:00:52 följande:
    Men nog kan det var att slag mot manligheten också att försöka och försöka och inte kunna göra frun gravid. Kanske lika bra att man låter udnersöka sig och få klargjort hur läget är och vad som ev. kan göras.
    Visst, men det känns som att underssökningen liksom ställer sake rpå sin spets och riskerar att bekräfta att någonting är fel, till skillnad från bara otur.
  • Dracarys

    VI har fått kallelse till ett första samtal för utredning nu, 13 mars. Samtidigt är det vecka kvar till BiM nu.

  • Pommac

    Här var en tråd för mig. Här är vi på vårt 10.e försök... tyvärr... Jag trodde faktiskt inte att det skulle ta en sådan här tid! Men faktum är att det gör det. Jag slutade med p-piller i jan 2012. Eller ja minipiller var det faktiskt. Vi är båda 28 år. Kanske lite sent??? Många frågor som snurrar runt...

    Jag har mailat med en barnmorska som skrev att det var viktigt att vi varken snusade eller rökte för att vi skulle få hjälp. Dock snusar mannen. Så, jag kanske är det de som är problemet? Han ska sluta snusa i mars (då han anser att det blir lättare när det inte är så mörk och dystert ute), Sedan kör vi på några månader till över sommaren och blir det inget så söker vi nog hjälp. Jag har testat alla metoder och inget verkar hjälpa oss på vägen. Nu har jag börjat äta riktigt bra och motionera så jag hoppas att det kan bidra. Jag har ÄL till helgen. Vi kör på som vanligt (jag testar inte med några stickor denna månad som jag brukar) Vi kämpar inte just nu om man säger så.

     

     

  • Anonym (tvålen)
    Anonym (Man) skrev 2013-02-11 17:42:22 följande:
    Nej, man vet ju inte vad som inverkar. Kanske hon fortfarande var så fertil när hon blev med de första, då var hon 30 och lite över, så ingen "hjälp" av orgasmer behövdes. Men sen när vi fick vår tredje när hon närmade sig 40 så hade fertiliteten sjunit så mycket att det aldrig skulle ha blivit något utan orgasmen. Så kan man ju också fundera.
    En kort fråga till... Hur lång tid tog nr 3 att få till?? *nyfiken*
  • Ebba

    Här har vi nu passerat ÄL, hade utslag lördag kväll fram till måndag morgon och min gissning är att ägget släppte natten till måndagen. Vi sexade torsdag, lördag, söndag, måndag och tisdag, det borde väl räcka? Nu hoppas jag bara att jag verkligen har ÄL, efter det som läkaren vid spolningen sa. Men jag ska in till kliniken på måndag för att ta ett blodprov för progestoron så får vi det bekräftat. Skönt det iaf.

    Så nu börjar den där sega tiden med att vänta på BIM. Första veckan efter ÄL är alltid lättast tycker jag, då vet man ju att det ändå inte går att känna nåt, det är nästa vecka som kommer bli jobbig, då man letar sympton varenda sekund...

    Hur ligger ni andra till i cykeln? Jag räknar mig som ÄL +3 idag.

  • Ebba
    Anonym (tvålen) skrev 2013-02-11 22:28:54 följande:
    Lite positivt i livet i övrigt idag. Känns välbehövligt. Och så en sak till: jag älskar min man. Har verkligen gått och känt mig glad över detta ikväll Känns bra att DET är ett faktum hur denna resa än slutar. Kram och god natt på er alla. Lycka till nu kommande dagar med det ni har framför er: ÄL, BIM och olika besök - och så livet i stort!
    UNDERBART Tvålen! Precis rätt tänkt! Jag försöker också tänka på de bra sakerna man faktiskt har, så man inte glömmer uppskatta dem!
  • Ebba
    Missrebecca skrev 2013-02-11 23:24:38 följande:
    Hej! Jag är 26, killen 29 och vi har försökt i nio månader. Nu äntligen så tog det sig och jag plussade och är i sjätte veckan. Det är så svårt och jobbigt det där att varenda jäkla månad se den där mensen komma. Förstår helt hur du känner och jag hoppas innerligt att ni snart plussar:) ta hand om varann!
    Underbart Missrebecca! Stort grattis! Så skönt att höra att det faktiskt går, trots att man försökt i månader! Använde ni ÄL-tester eller var det mer "det tar sig om det tar sig"?
Svar på tråden 7 månaden med försök.. Fler?