Jag är kär i min boendestödjare!?

Det är troligen inte tillåtet för honom att inleda en relation med dig så länge han har kvar sin anställning som boendestödjare, han kan kanske bli uppsagd för det och det lär han kanske inte vilja riskera.

Varför har du boendestödjare, vad är hans roll?

oj, texten kom inte med... Här:

"Nu får det bära eller brista... Jag tänker på dig hela tiden, jag har inte känt såhär på många år. Du utstrålar nån omedveten sexighet som får mig att bli helt knäsvag. Blyg och försiktig men även sexigt manlig och trygg i dig själv. Jag drömmer om att du ska börja kyssa mig, ta mig hårt och passionerat. Så fort du är i min närhet så blir jag på bra humör och jag känner ett oerhört förtroende för dig. En otrolig dragningskraft som jag måste få utlopp för på något sätt...

Jag har verkligen försökt få bort dessa tankar men det går inte. Jag har ingen aning om hur du känner.. Men, jag kommer säga upp den här insatsen med Boendestöd. Om det finns något intresse från din sida, så kanske det underlättar?"

Jag har några diagnoser och svårt med den sociala biten. Undviker folk jag inte känner och folk i allmänhet. 

Det här kan låta brutalt; men är det inte hans JOBB att vara omtänksam och stötta dig? Tror du han kanske är likadan mot alla han möter?
Det är jättelätt att falla för eller får en liten "crush" på en sån person. Skulle det göra din vardag krångligare att vara utan honom? Är det kanske inte bättre att satsa på att ha en fin vänskap med den här mannen?

Om du inte vet vad han känner kan ett sånt meddelande mycket väl skrämma bort honom helt.
Jag tror att OM du ska antyda något till honom, och jag är inte säker på att det alls är en bra idé, så bör du nog tona ner det en hel del.

Om jag var du och skulle berätta för honom om känslorna, så hade jag kanske skippat den erotiska biten, hade varit ganska jobbigt för båda parter om känslorna inte är besvarade. 

Inte för att jag egentligen tycker att du borde inleda något med din boendestödjare, men OM du tänker skicka detta så hade jag tagit bort de understrukna delarna, det är alldeles för närgånget och kan skrämma bort honom och bli pinsamt som någon annan också skrev.

Ärligt nu: behöver du en boendestödjare? I så fall vore det ju bättre om du hörde av dig till den enhet (kommunen?) som beviljat dig en sådan och säger att du vill byta (till en kvinnlig kanske vore lämpligt) så kan du ju berätta hur du känner för honom efter du har bytt så är han inte i sin yrkesroll gentemot dig längre. Men du måste säga att du inte har någon kritik mot hans arbetsinsats, du kan bara säga att du inte känner att det fungerar med en manlig boendestödjare, så får han inte problem för att de tror att du är missnöjd med just honom.

Jag har ett tidigare sexmissbruk som han är medveten om så jag vet inte om han skulle misstolka mina inviter pga det?

Känns som en risk för det.

Men hur kan jag känna respons från honom om det inte finns någon?
Han borde ju verkligen tänka sig för med tanke på mitt förflutna..

Inget konstigt att känna respons även om det inte finns någon. Det är ganska klassiskt att man tolkar in sådant som man VILL se/höra.

Vad är det han ska tänka sig för om? Han vet om ditt forna sexmissbruk så då ska han inte kunna vara snäll, omtänksam och trevlig? Du vet de flesta människor är sådana. Problemet är att din "sjukdomsbild" får dig att tolka det som signaler på något annat som inte finns där.  

Jag jobbar själv med ett jobb där man får kontakt med människor med olika problem och som ofta inte blivit "sedda", är ensamma och inte vana vid någon vänlighet eller att någon bryr sig om dem. De blir ibland kära i mig eller tror att jag har intresse för dem för de har sett "tecken" på det. Tecknen brukar vara att de verkligen känner att jag bryr mig om dem(vilket jag gör men inte som de tror) och pratar om saker som inte är direktkopplat till vårt "samarbete". Detta  sammantaget gör att de tror att där "finns något".

Han har gett mig sitt privatnummer, så jag kan nå honom även när han inte är tillgänglig på jobbet.
Hur ska jag tolka det tycker du?