Varför upplevs ofta invandrarbarn som stökiga och ibland lite ouppfostrade på allmänna lekställen?

Måste säga att jag faktiskt inte har sett en sådan skillnad och har ändå bott på en ort med där mer än halva befolkningen har invandrarbakgrund. Annars kan jag bara tänka mig att det kanske handlar om barn till flyktingar som själva mår dåligt, eller barn från länder med en helt annan kultur där det inte anses fult att vara mer högljudd och ta för sig på ett annat sätt.

Kan ju också bero på att barnen kanske pratar på ett annat språk och därför uppfattas som mer högljudda eller oförskämda. Man vet heller inte vad föräldrarna säger till dem. :)

En reflektion efter att ha varit¨med om några barnkalas för flickor i lågstadieåldern. Några av barnen har varit direkt oförskämda och pushiga. "Får vi inte fika snart? Har ni bara en så här liten TV? Å vad ÄCKLIGT - jag gillar inte sån här tårta! Äää, vad taskigt (om man nu sätter lite gränser och till exempel inte ger dem tillåtelse att leka i grannens trädgård)" och andra hånfulla och uppkäftiga kommentarer. Dessa kommentarer har enbart kommit från invandrartjejerna. Samma typ av medvetet högljudda nedvärderande av saker i butik, maträtter och folks utseende har jag också enbart hört från invandrartjejer, även när de haft föräldrar med sig. Jag förstår det inte, och jag tycker att det är mycket tråkigt. Det verkar liksom vara OK att säga vad som helst med munnen, så länge man lägger huvudet på sned och försöker se bedårande ut. När det gäller barn före skolåldern har jag ingen uppfattning.

Har tänkt på samma sak tyvärr och ibland ifrågasatt mig själv och verkligen försökt tänka på att det kanske är jag som är selektiv i mitt seende på nåt vis men ofta så tycker jag nog som du TS. Men som sas tidigare, kanske är det helt enkelt en kulturell skillnad för jag har svårt att tro att de skulle vara ouppfostrade bara. Har träffat många många trevliga familjer med trevliga barn också från många olika länder så det är ju såklart långt i från alla. Men i just sådana allmänna ställen som i TS så kan jag se en skillnad.

Har precis flyttat nu och bor granne med många invandrare. Barnen ropar och skriker, är otrevliga, ohyfsade, använder fula ord, slåss och är hemska rent ut sagt!
Grämer mig för att ens vistas ute på gården med min son när dom är där. Så jag kommer hålla mig till en lekplats längre bort för att slippa dom!

Jag kan inte svara för hur det är och inte är. Men jag har den uppfattningen att de kan bero på att föräldrarna inte pratar svenska och inte helt integrerat sig i Sverige. Därmed förstår dom inte vad deras barn säger och gör och säger heller inte till när barnen säger eller gör något som inte är okej.. Oftast om man pratar med barnen på deras eget språk är barnen på en annan nivå.. Förstår du hur jag menar? När barnen är "svenska" finns inga restriktioner, men är de på deras modersmål är dom mer väluppfostrade.

Har ingen aning men jag tror att man noterar att det är en invandrare men inte att någon ser svensk ut. Man kopplar alltså ihop detta med den andra egenskapen (alltså stökig och invandrare) vilket gör att man får en skev uppfattning. Det kan också vara så att i ert område så bor det många från en viss kultur som låter barnen vara lite stökiga.

Min egen uppfattning(!) är att invandrarbarn skiljer sig åt lika mycket som svenska barn men att man oftare stöter på "extremer", dvs väldigt lugna, lydiga barn och andra som får röra sig vind för våg. Men i slutändan är det ingen större skillnad.

Jag håller med ts, vi har faktiskt också pratat en del om det hemma. 
Kan inte heller förstå, det är som om föräldrarna går ut någonstans för att sen helt strunta i sina barn och vad dom gör, skriker eller annat. Samtalstonen är inte att leka med! Och som någon skrev ovan, otrevliga kommentarer från ingenstans.
Det som vi reflekterat mest över är just att de är överallt.. Finns ingen som håller koll på dom överhuvudtaget...
Jag tycker det är jättejobbigt.
Känner att jag helst inte går ut i parken eller liknande om jag vet att de är många invandrarbarn där, de skriker fula ord och är allmänt stökiga och rätt fysiska av sig.

Det gäller inte alla SÅKLART! Men jag förstår precis hur du menar.. 

När det gäller barn från Iran, Irak och andra länder i det området, har de ett annat sätt att uppfostra sina barn. Fram tills barnet fyller tre år existerar inte ordet nej från omgivningen. När de fyller tre ändras de vuxnas beteende, och då sker förändring. Man kan väl säga att de curlar sina barn fram till tre års ålder. Sedan drar de åt svångremmen lite. Jag har arbetat inom barnomsorgen i invandrartätt område i flera år. Detta är min erfarenhet. Men det finns också många "svenska" föräldrar som curlar och missar att sätta gränser.