Tips om dhea

Tack till er Germany och Lillstoran för tydliga svar! Skönt, då ska jag fortsätta hoppas på att något av mina få är ok, man behöver ju bara ett:)

Kommer också att ge det några månader till innan jag går över till ÄD planer..

cff, intressant med korrelationsfaktorer mellan amh och testosteron och i förlängningen dhea-intaget.. rapportera gärna vidare.

Bäst svar kan man nog söka inom forskningen.

Här sitter vi och spekulerar som inte är medicinskt utbildade.

Börja med att läsa de länkar som Vi 4 länkade till. Där kanske något av detta tas upp, som är verifierat och bygger på vetenskaplig grund.

Jag ska själv läsa dessa länkar när jag får tid i hemmet.      

En sak slog mig. I diskussionen fortsätta / icke fortsätta, avrådd / ej avrådd tror jag tidigare graviditet även om missfall, ägg till frysen, blastocyster ses som positivt vid bedömning om man ska få fortsätta eller ej. Att vara över 40 år och kunna odla blastocyster och få ägg till frysen, säger att man fortfarande har förmågan att producera bra ägg. Jag tror att det är faktorer som vägs in. Rätta mig om jag har fel. Jag kan inte bevisa att det är så.

Tack Germany! Jag väntar ägglossning inom en vecka, ska bli mycket intressant att se om jag får mer normalt ÄL-sekret (kan inte föreställa mig att några spermier klarar vägen som det varit det sista året, förutom m pergo).

Känner av DHEA ganska tydligt - fått sämre hy, som den var för några år sedan. Inte så jättepigg, men inte alls så trött som jag normalt blir vid sömnbrist. Sömnbristen är i sig troligtvis delvis p g a DHEA. Precis som när jag var yngre har jag svårare att gå ner i varv på kvällarna, trots att jag inte tar DHEA efter lunch. Jag sover också mycket lätt, vaknar i tid och otid, precis som när jag var yngre. Har också en ökad aptit, troligtvis en kombo av DHEA och att jag gått på diet en perid (farligt farligt, har gått upp nästan allt). Har också fått en aning mer kroppsbehåring, men även det är något av en återgång till hur min kropp var för 5-10 år sedan.

Nu glömde jag en tablett igår (äter 2*25mg, morgon o lunch) o ville inte ta den när jag kom på det på kvällen, just på grund av sömnen, Sov också bättre i natt än tidigare i veckan. Hur gör ni andra om ni glömmer en tablett? Eller gör ni aldrig det?

Om ni kommer ihåg sa va jag ju hos en homopat för en månad sedan.
Jag fick ju stora klumpar nu vid mensen och var lite orolig.
Jag satte mig och kollade vad det var för homopreparat jag fått och vad det var bra för.
Den ena var för livmodern mm..
Jag antar att min livmoder har stimulerats på något sätt och att det var hela livmodershinnan som kom ut. Eftersom jag har endo så har jag inte fått ut hela på många år....
Och precis när blödningen slutade så har sekretet dykt upp riktig kladdig Har ju alltid hatat geggagojjet men nu älskar man det när man vet vad det innebär

En av aspekterna som man som läkare måste ta hänsyn till är ju också om behandlingen är "medicinskt motiverad". Läkare har en skyldighet att väga utfall mot medicinsk risk, och fertilitetsbehandlingar är inte precis semester för kroppen. Många av de gängse behandlingarna drar ju upp risken för flera olika cancersjukdomar t ex.

Det är lätt att sitta här och säga när jag inte ens börjat med IVF:en och man fortfarande har hopp kvar, men just nu är jag ganska tacksam för att det finns en yrkesman som kan säga stopp, som tar på sig det ansvaret åt mig.

I Karolinska Sjukhusets riktlinje nämns ordet "Medicinskt motiverat". Chansen ska vara minst 10 % för att de ska köra landstingsförsök där det är skattebetalarna som betalar.

Sedan tror jag nog att de kan vara snälla och man kan "halka" med ändå.

Vid 40 år fick jag 20 - 25 procents chans att lyckas per försök och det är rätt så bra. Normalchansen ligger på ca 35 procents chans per försök.

I vart fall upp till 4 försök är chansen lika stor. Upp till 6 försök förtar inte chansen. Efter 6 försök skrivs chanserna troligen ned, enligt vad jag har läst här på FL.

Men allting är individuellt.

Jag tror chansen baseras på en helhetsbedömning, inte en enskild faktor. I rapporten som jag tipsade VI 4 står att är man ung eller fortfarande har goda chanser, så kan man tillåta eller uppmuntra till fler försök.           

  Vilka läkemedel kan påverka fertiliteten? 

De flesta läkemedel som kan påverka fertiliteten är receptbelagda. Om du medicinerar för en kronisk sjukdom bör du tala om för din läkare att du vill försöka bli gravid så att han eller hon kan ändra medicineringen om det skulle behövas. Om du regelbundet tar receptfria läkemedel och vill bli gravid bör du också boka tid för rådgivning hos en läkare.
NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel) som bl.a. används för att behandla artrit och reumatism är kända för att påverka ägglossningen. Det kan vara ibuprofen som är receptfritt men har en mycket lägre dos än receptbelagda NSAID-preparat. Om du tar ibuprofen någon enstaka gång t.ex. mot huvudvärk eller mensvärk bör det inte påverka ägglossningen.
Immunosupprimerande läkemedel och kortison som bl.a. används för att behandla astma och SLE, kan rubba din menscykel så att den blir oregelbunden och det därför blir svårare att bli gravid. Dessa läkemedel ordineras ofta tillsammans och kan hindra hypofysen från att producera tillräckligt med follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) som behövs för en normal ägglossning. Detta händer dock bara om du tar läkemedlen i höga doser.
Vissa läkemedel som används för att kontrollera blodtrycket kan höja nivåerna av hormonet prolaktin och på så sätt störa ägglossningen. Nästan alla läkemedel med effekt på centrala nervsystemet, som t.ex. lugnande medel eller epilepsiläkemedel, kan också påverka prolaktinet och hypofysens förmåga att utlösa ägglossningen. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI-preparat) som t.ex. Fontex, Zoloft och Cipramil har ingen negativ effekt på ägglossning eller fertilitet.
Läkemedel mot sköldkörtelsjukdomar kan påverka ägglossningen om de tas i för hög eller för låg dos. Man har sett att om man någon gång behandlats med läkemedel mot sköldkörtelsjukdomar, antidepressiva, lugnande eller läkemedel mot astma har man en något förhöjd risk för ägglossningsproblem. Detta betyder dock inte att man säkert får problem om man använt dessa läkemedel.
Det kan vara klokt att undvika hudkrämer och geler som innehåller östrogen eller progesteron om man försöker bli gravid. Även om risken är liten för att huden skulle ta upp tillräckligt mycket av dessa hormoner för att ägglossningen skulle påverkas, är det bäst att vara på den säkra sidan.
Samma höga doser av kortison som påverkar kvinnors ägglossning och långvarig användning av antibiotika kan minska mannens spermieantal och -kvalitet. Det kan också sulfasalazin som används för att behandla kolit och antihistaminet cimetidin. De flesta av de här problemen kan gå tillbaka inom cirka tre månader om medicineringen avslutas, eftersom det tar så lång tid att starta och fullfölja en ny produktionsomgång med spermier. Betablockerare däremot, som används för att kontrollera blodtrycket, och psykotropa läkemedel, kan ge upphov till impotens. Förutom detta vet man mycket lite om hur receptbelagda läkemedel påverkar den manliga fertiliteten.
Om du tror att din medicin kan ha en negativ effekt på din fertilitet ska du aldrig bara sluta med att ta den. Du måste väga de möjliga fertilitetsproblemen mot den verkan läkemedlet har på din sjukdom. Sök läkare och diskutera vad som är bäst för dig i just din situation.

stor kram till er alla kämpare !!! 

Oj det finns mycket mediciner. Jag tar inte ens Alvedon tänk dom som knarkar som blir gravida. Vissa verkar kunna missköta sin kropp till tusen och ändå komma undan med det.