• Anonym (vakna!)

    Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

    I tråd efter tråd står det att man aldrig kan vara fattig i SVerige. Det spelar ingen roll vad man säger för det kommer alltid någon som påstår att det är en fråga om hur man hanterar ekonomin. Försörjningsstödet räcker gott och väl och man kan få hälsosam kost för 4 kronor per portion och man kan minsann skicka med barnen lunch och fika flera gånger i veckan även om man lever på försörjningsstöd. Alla kan och kan man inte det så super man upp pengarna, eller dricker, för alla vet hur fattiga är missbrukare, hela bunten är det...

    Det är såååå tröttsamt. Vakna och inse att vi har mängder med fattiga människor i Sverige idag och det är dags att sluta trycka ner dem som redan ligger. Räck ut en hand till hjälp istället!

    www.aftonbladet.se/ledare/article14537665.ab

    www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/Pages/default.aspx

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-18 23:07
    Det vi diskuterar i tråden är fattigdom enligt Röda Korsets definition!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-19 09:14
    Rädda Barnens definition ska det vara så klart:

    I Rädda Barnens definition på barnfattigdom ingår barn som antingen lever i familjer med låg inkomststandard enligt SCB:s definition eller i familjer som uppburit socialbidrag någon gång under året. Låg inkomststandard betyder att familjens disponibla inkomst är lägre än vad SCB beräknar går åt till boende och baskonsumtion.

  • Svar på tråden Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?
  • Anonym

    Jag blev varslad från mitt förra jobb. Jag jobbade på mcDonald´s mitt ute i ingenstans. Vi fick veta att restaurangen skulle stänga tre dagar innan den stängde. Med andra ord hade vi inte stor möjlighet att hitta ett nytt jobb så snabbt. Turligt nog skulle jag dock ha varsellön i fem månader. varsellönen var på ynka 5 000 kr totalt. Jag hade en hyra på 3 000 kr och en dotter att försörja. Vi bodde då i en etta.
    Jag var med i A-kassan och hade starka förhoppningar om att hitta ett jobb innan varselperioden på fem månader tog slut. Så jag trodde inte att det skulle bli så att jag skulle behöva A-kassa senare. Ändå kollade jag upp vad som skulle gälla för att få A-kassa. 
    Först stämde jag ett möte med den personalansvarige på McDonald´s huvudkontor. Vi träffades på tu man hand och jag frågade allt jag kunde komma på om A-kassan: Vad jag behövde göra för att få A-kassan, om det var några papper jag skulle skicka till A-kassan. Jag frågade om precis ALLT, stort som smått för att verkligen VETA. Den personalansvarige sa att jag behövde skriva in mig som arbetssökande på arbetsförmedlingen, vilket jag gjorde samma dag som jag fick beskedet om att restaurangen skulle stänga och att jag stod utan jobb.
    Vidare sa hon att jag skulle behöva skicka in en nyanmälan till A-kassan om/när det skulle bli aktuellt med ersättning där ifrån. Den blanketten skulle finnas på arbetsförmedlingen. Jag gick dit och hämtade en sån blankett omgående.
    Vidare behövde jag inte skicka några andra papper till A-kassan eftersom den personalansvarige redan hade gjort det. Jag fick kopior på samtliga papper.
    Jag ringde ändå för säkerhets skull till A-kassan och kollade upp med dem så att de fått alla papper - det hade de. Jag frågade vad som ställdes för krav på mig och de sa samma sak som den personalansvarige på McDonald´s hade sagt: Kraven var att jag var inskriven på arbetsförmedlingen och jag behlvde skicka in en nyanmälan till A-kassan.
     Kassakorten skulle komma automatiskt efter att jag skickat in nyanmälan.
    Jag fortsatte söka jobb hela tiden, överallt. Men fick inget napp. Så jag fick ändå inse att jag behövde A-kassa. Jag skickade in nyanmälan och jag var ju redan inskriven på arbetsförmedlingen. Kassakorten kom inom ett par dagar. Jag var extremt noga med att fylla i de rätt och sen skickade jag in dem.
    Ja hade varit inne på A-kassans hemsida flera gånger och läst allt om A-kassaersättningen. Den skulle betalas ut varannan vecka.
    Så jag väntade... och väntade...
    Men inga pengar kom.
    Jag ringde då till A-kassan för att kolla upp varför. Kanske hade jag fyllt i kassakorten fel?
    Nej, kassakorten var rätt ifyllda, men de behövde ett arbetsintyg. Jag begrep inte. De skulle ju ha fått alla papper från McDonald´s?
    Hon jag pratade med sa att de fått alla papper förutom arbetsintyget. Jag blev lite smått irriterad över att A-kassan inte hört av sig om det, men det var ingen idé att sura, tänkte jag.
    Jag hade ju, som tur var, en kopia på alla papper som skulle ha skickats upp till A-kassan, så jag tog arbetsintyget och postade det illa kvickt.
    Inte heller den gången kom några pengar, och A-kassan kontaktade mig inte på något sätt. Jag ringde då igen, och då visade det sig att det var ytterligare ett papper de behövde, arbetsgivarintyg. Irritationen växte ytterligare. Jag frågade henne om det var några andra papper de behövde. Hon kollade, men de hade alla andra papper.
    Så där fortsatte det i över två månader. Det sista pappret de behövde hade jag redan skickat in och de hade sagt att de fått det, men slarvade kanske bort det? Jag fick då ringa McDonald´s huvudkontor för att få ett nytt sånt papper. Då sa tjejen där att de redan hade skickat alla papper till A-kassan.
    Ja, efter drygt två månader kom A-kassan igång iaf.
    Saken är den att jag hade inte råd att spara innan. Och jag litade på att den personalansvarige och A-kassan var ärliga och sa sanningen. Jag litade på att A-kassan inte skulle tappa bort papprena som skickats till dem.                  

  • Anonym (Maja)
    Anonym (vakna!) skrev 2012-03-18 21:51:08 följande:
    I befolkningen totalt har 16 procent något funktionshinder. Fem procent är rörelsehindrade och tr e procent har astma/allergi ellernågon annan överkänslighet. Fördelat på kön innebär det att sex procent av kvinnorna i befolkningen och fyra procent av männen har ett rörelsehinder. Ungefär fyra procent av kv innorna och tre procent av männen har astma/allergi eller annan överkänslighet.

    Där har vi bara funktionshindren. Extremt få skulle inte jag säga men du får gärna göra det.
    Så du menar på fullt allvar att man är totalt oförmögen att arbeta om man har astma och allergi?
    För inlägget du svarade på var att det nog inte så många % i sverige som är totalt oförmögna att arbeta och du drar till med allergi!?
  • Anonym
    Anonym (Maja) skrev 2012-03-19 12:28:51 följande:
    Vaddå VAR finns jobben?
    Det finns MASSOR med jobb om man har någon form av utbildning. Jag får erbjudanden om jobb på både monster och andra jobbsajter flera gånger i månaden.

    Narurligtvis har man svårt att få jobb om ens högsta merit är att hoppat av grundskolan i åttan men då får man faktiskt sätta sig i skolbänken och läsa!

    Jag har försökt läsa igenom tråden och blir skrämd över hur folk resonerar. Man vill inte flytta till jobben, man vill inte plugga, man vill inte praktisera utan man vill bara att någon helt plötsligt skall GE en ett jobb med topplön.

    Sen är det lika skrämmande att vi har så många med psykiska problem trots att vi har så otroligt hög levnadsstandard i sverige! Man behöver inte jämföra med U-länder....en socialbidragstagare har oftast högre levnadsstandard än en arbetande i vilket annat land i östeuropa. Kanske även i de flesta andra europeiska länderna.

      Det känns som att folk blir sjukskrivna av att det ställs högst normala krav på dem.
    Jag tror tyvärr att det bottnar i ett FÖR generöst bidragssystem under många år. Människor är inte vana att behöva ta ansvar för sitt egna liv utan har bara räknat kallt med att "någon annan" betalar hela tiden.

    När det helt plötsligt ställs krav (sänkt a-kassa, svårare med sjukskrivning) så vet de inte vad de skall göra. De är helt enkelt inte vana att ta ansvar över sitt eget liv och sin egen försörjning. Det är fruktansvärt tragiskt att se hur sossarna med sin politik har tagit bort handlingskraften från så många människor.
    Du går genom livet med skygglappar och tänjer på sanningen in absurdum.
    Det finns inte jobb till alla, det är inte ens önskvärt!
    Det spelar ingen roll hur många gånger du idisslar om din egen situation eller att människor ska flytta. DET FINNS INTE JOBB FÖR ALLA!

    Om du påstår annat får du VISA var alla dessa 400 000 jobb finns. Du har hittills inte kunnat presentera något som stödjer din sak, dags att göra det nu!
  • Anonym
    Anonym (Maja) skrev 2012-03-19 12:28:51 följande:
    Sen är det lika skrämmande att vi har så många med psykiska problem trots att vi har så otroligt hög levnadsstandard i sverige! Man behöver inte jämföra med U-länder....en socialbidragstagare har oftast högre levnadsstandard än en arbetande i vilket annat land i östeuropa. Kanske även i de flesta andra europeiska länderna.
    Vad har levnadsstandarden med psykiska sjukdomar att göra?
  • Border
    Anonym (Maja) skrev 2012-03-19 12:28:51 följande:
    Vaddå VAR finns jobben?
    Det finns MASSOR med jobb om man har någon form av utbildning. Jag får erbjudanden om jobb på både monster och andra jobbsajter flera gånger i månaden.

    Narurligtvis har man svårt att få jobb om ens högsta merit är att hoppat av grundskolan i åttan men då får man faktiskt sätta sig i skolbänken och läsa!

    Jag har försökt läsa igenom tråden och blir skrämd över hur folk resonerar. Man vill inte flytta till jobben, man vill inte plugga, man vill inte praktisera utan man vill bara att någon helt plötsligt skall GE en ett jobb med topplön.

    Sen är det lika skrämmande att vi har så många med psykiska problem trots att vi har så otroligt hög levnadsstandard i sverige! Man behöver inte jämföra med U-länder....en socialbidragstagare har oftast högre levnadsstandard än en arbetande i vilket annat land i östeuropa. Kanske även i de flesta andra europeiska länderna.

      Det känns som att folk blir sjukskrivna av att det ställs högst normala krav på dem.
    Jag tror tyvärr att det bottnar i ett FÖR generöst bidragssystem under många år. Människor är inte vana att behöva ta ansvar för sitt egna liv utan har bara räknat kallt med att "någon annan" betalar hela tiden.

    När det helt plötsligt ställs krav (sänkt a-kassa, svårare med sjukskrivning) så vet de inte vad de skall göra. De är helt enkelt inte vana att ta ansvar över sitt eget liv och sin egen försörjning. Det är fruktansvärt tragiskt att se hur sossarna med sin politik har tagit bort handlingskraften från så många människor.

    Psykisk ohälsa är en folksjukdom i dag. Varannan kvinna och var 4:e man drabbas någon gång av så pass svår psykisk ohälsa att de måste söka hjälp. Vi har kanske hög levnadsstandard i Sverige, men psykiska problem bottnar oftast i helt andra saker än hur hög levnadsstandard det är här.
    Jag hade mina första självmordstankar när jag var sju år, begick mitt första självmordsförsök när jag var 9 år. Det berodde knappast på annat än min uppväxt. Jag lider fortfarande av psykisk ohälsa och har insett att jag kommer göra det för resten av mitt liv.
    Men jag har lärt mig leva med det och gör det bästa av livet. Jag har aldrig varit sjukskriven på grund av min psykiska ohälsa. 
    Det är fruktansvärt svårt att få jobb och i dag går man inte ens säker om amn har haft en fast anställning i 25 år, som mina föräldrars kompis. Han jobbade på samma ställe i 25 år. Nu har han varit arbetslös i 5 år. Han har en gedigen utbildning, men får ändå inget jobb.
    Jag studerar på komvux i förhoppningen att kunna läsa vidare på högskolan senare och därmed öka mina chanser att få ett jobb.
    Men för mig finns ett annat problem. Jag lider av något som kallas dyskalkyli. Det är som dyslexi, fast det handlar om siffror och matematik. Jag har alltså IG i matte A och har inte läst matte B. För att få diagnosen dyskalkyli måste mina lärare skriva ett intyg om att jag behöver utredas, men det vägrar mina lärare göra eftersom de inte tror på att dyskalkyli existerar. Hur mycket jag än kämpar är risken stor att jag får IG i matten. För att komma in på högskolan måste jag ha minst Godkänt i matte A och matte B. Skulle jag diagnostiseras med dyskalkyli skulle jag inte behöva ha Godkänt i matten för att komma in på högskolan.     
  • puss
    Anonym skrev 2012-03-19 12:39:42 följande:
    Vad har levnadsstandarden med psykiska sjukdomar att göra?
    rätt mycket. kanske inte för dig personligen, men du vet kanske om att det finns andra människor.
    Easy cum easy go
  • Anonym (Maja)
    Anonym skrev 2012-03-19 12:39:42 följande:
    Vad har levnadsstandarden med psykiska sjukdomar att göra?
    Jag menar att folk blir deppade "för lätt". Man känner sig deppad så fort något går emot en.
    Man har lyft ort ansvaret från individen till staten och skapat en situation där folk mår dåligt så fort inte någon annan löser ens problem.

    Titta ut i europa. Där ställs det helt andra krav på människor och standarden är mycket lägre. Man måste kämpa själv för att komma någon vart.
    Jag tror vi först blir curlade av våra föräldrar och sen förväntas staten ta över.
  • gizen
    Anonym (Maja) skrev 2012-03-19 12:28:51 följande:
    Vaddå VAR finns jobben?
    Det finns MASSOR med jobb om man har någon form av utbildning. Jag får erbjudanden om jobb på både monster och andra jobbsajter flera gånger i månaden.

    Narurligtvis har man svårt att få jobb om ens högsta merit är att hoppat av grundskolan i åttan men då får man faktiskt sätta sig i skolbänken och läsa!

    Jag har försökt läsa igenom tråden och blir skrämd över hur folk resonerar. Man vill inte flytta till jobben, man vill inte plugga, man vill inte praktisera utan man vill bara att någon helt plötsligt skall GE en ett jobb med topplön.

    Sen är det lika skrämmande att vi har så många med psykiska problem trots att vi har så otroligt hög levnadsstandard i sverige! Man behöver inte jämföra med U-länder....en socialbidragstagare har oftast högre levnadsstandard än en arbetande i vilket annat land i östeuropa. Kanske även i de flesta andra europeiska länderna.

      Det känns som att folk blir sjukskrivna av att det ställs högst normala krav på dem.
    Jag tror tyvärr att det bottnar i ett FÖR generöst bidragssystem under många år. Människor är inte vana att behöva ta ansvar för sitt egna liv utan har bara räknat kallt med att "någon annan" betalar hela tiden.

    När det helt plötsligt ställs krav (sänkt a-kassa, svårare med sjukskrivning) så vet de inte vad de skall göra. De är helt enkelt inte vana att ta ansvar över sitt eget liv och sin egen försörjning. Det är fruktansvärt tragiskt att se hur sossarna med sin politik har tagit bort handlingskraften från så många människor.
  • Anonym
    gizen skrev 2012-03-19 12:48:12 följande:
    Då kan ju du också visa med tropvärdig källa var de 400 000 jobben finns.

    Klarar du det eller kan du bara sitta och hålla med andra?
  • Anonym (Maja)
    Anonym skrev 2012-03-19 12:37:48 följande:
    Du går genom livet med skygglappar och tänjer på sanningen in absurdum.
    Det finns inte jobb till alla, det är inte ens önskvärt!
    Det spelar ingen roll hur många gånger du idisslar om din egen situation eller att människor ska flytta. DET FINNS INTE JOBB FÖR ALLA!

    Om du påstår annat får du VISA var alla dessa 400 000 jobb finns. Du har hittills inte kunnat presentera något som stödjer din sak, dags att göra det nu!
    Nu var detta mitt första inlägg så jag vet inte riktigt vad du syftar på när du skriver att jag idisslar om min situation.
    Jag upplever det som att det finns jobb. Både jag och flertalet av mina vänner får jobberbjudande rätt ofta och det är bara 50% av oss som läst på högskolan och de andra på t.ex. KY-akademin.

    Det finns fri utbildning för alla i sverige och efter en utbildning ökar chanserna avsevärt för att få jobb.
    Jag tänker inte googla fram utbildningar eller rekryteringsföretag åt dig utan jag litar på din förmåga att göra det själv :) 
Svar på tråden Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?