• Anonym (sanningen)

    De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version

    Efter att själv har träffat och läst många historier på internet så har jag förstått att det är MÅNGA som verkligen inte förstår varför varför deras barn blir omhändertagna av socialtjänsten. Socialtjänsten är "the bad guy" som "gör allt för att förstöra deras liv". Eftersom dessa mammor inte förstår själva vad som är fel och berättar historier för andra som är helt felvinklade får många en bild av att socialtjänsten är något hemskt, farligt, obehagligt och skadligt osv. Eftersom de inte förstår vad de gör fel gör detta också att de inte förändrar det som är problemet utan fortsätter med "problembeteendet".

    I den här tråden berättar vi de riktiga historierna kring omhändertaganden, sanningen om vad som gick snett och varför, och mammornas historier som är tvärtemot "det riktiga"

    Jag kan berätta om två kvinnor. Den första som jag kallar A är en kvinna som levt i en våldsrelation med en man som är mycket deprimerad och självmordsbenägen. De har haft mycket kontakt med socialtjänsten eftersom de båda går på bidrag och pga våldet (en dysfunktionell relation). En dag, vid ett socmöte, tar mannen barnet i sin famn och hotar med att döda han själv och barnet, polis måste inkallas och de lyckas ta barnet från mannen. Barnet blir omhändertagen och placerad hos en annan familj, socialtjänsten ställer krav om att kvinnan måste sluta ha kontakt med mannen om hon vill få tillbaks sitt barn och fixa sin tillvaro (flytta till egen lägenhet osv.). Det finns en hel del som jag inte orkar/vill skriva ut här men jag förstår verkligen varför hennes barn inte får vara med henne, då även hon är väldigt speciell och konstig mot barnet. Hon träffar mannen i smyg hon inte får ha kontakt med men socialtjänsten har sett detta, hon har anmält familjen som barnet bort hos för att hon en gång såg att mamman i familjen torkade barnets mun när h*n hade ätit fast h*n grät, A ansåg detta som barnmisshandel. A gör ALLT som hon inte borde göra för att få tillbaka barnet och hon förstår verkligen inte vad hon gör för fel. Hon skyller allt på socialtjänsten som är "dumma i huvudet".

    Den andra kvinnan, som jag kallar B, är helt obenägen att ta hand om sitt barn. Barnet kan leka flera timmar själv medan hon sover, har ingen struktur alls i vardagen och kan inte hålla i pengar, efter två veckor (får bidrag) är pengarna slut och de äter inte alls någon näringsrik mat eftersom hon inte har "råd" med det. Hon kan lämna barnet till någon hon känt några dagar och låter personen passa h*n medan hon gör annat. Barnet kan inte prata trots att h*n är nästan 3 år. Säger endast några få ord och pratar med bebisspråk eftersom mamman inte alls stimulerar barnet/pratar med barnet. Kvinnan flyttar ofta runt och barnet har ingen stabil tillvaro. Hon klarar inte av att lämna barnet på dagis (eftersom hon inte orkar gå upp) och h*n träffar aldrig andra barn. Ändå blir hon HELT chockad när barnet blir omhändertaget efter orosanmälan och förstår inte vad som är fel.

    Det är inte konstigt att kvinnorna får andra att tro att det är "hur lätt som helst" att bli av med sitt barn när de kommer med sina historier som är HELT andra än sanningen.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-08 15:34
    Uppdatering om kvinna B:
    Mamman kan knappt ge sitt barn ordentlig mat eftersom hon slösar bort alla pengar och de äter väldigt ensidig och näringsfattig kost. Hennes hem ser stökigt/sunkig ut. Hon har ingen ordentlig säng (varken till sig själv eller barnet, de sover i soffan), inget matbord, kläder kan ligga i stora högar över hela lägenheten (mer kläder än golv syns) och det diskas/städas sällan. Det hon har i "möbelväg" är: soffa, soffbord, 1 bokhylla, tv och tv-bänk). Hon lägger hellre pengar på kläder eller skönhetsprodukter till sig själv än att köpa leksaker eller kläder till barnet som endast har 2 BEBIS leksaker hemma. Barnet går omkring i alldeles för små kläder och det syns, byxor som ska vara långa är under knät tex för det är från när barnet var yngre. Hon älskar sitt barn, men hon kan verkligen inte ge barnet vad det behöver i resterande "kategorier". Man märker att mammans och barnets relation är väldigt skadad, barn kan absolut vara sociala små varelser, men barnet blir ofta fäst vid stabila personer som är mer som "riktiga mammor ska vara" och det är det barnet behöver.

    Kvinnan gör INGET för att förbättra sitt barns talförmåga och jag är övertygad om att barnet skulle kunna prata som andra barn i den åldern om mamman bara PRATADE med barnet, vilket hon väldigt sällan gör/är väldigt ointresserad av. Och pratar hon med barnet pratar hon ofta själv bebisspråk. Föreslog att hon skulle börja läsa böcker för barnet, men det orkade hon inte (som med allt annat). Jag har också reagerat på att barnet ser ut att få "panik" över att kolla mamman i ögonen, vilket jag tror kan ha och göra med anknytningen, har läst någonstans om det där och när jag såg barnet tänkte jag direkt på det. Tillägger även att jag INTE jobbar inom socialtjänsten.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-08 15:52
    Uppdatering om kvinna A:
    Kvinnan bodde på skyddat boende 1 år. Personalen där och socialtjänsten såg henne med sin "ex man" på stan flera gånger. Mamman har, vad jag anser, fått mycket god hjälp för att förändra sin situation... men man når liksom inte in till henne. Hennes "plan" är/var att fortsätta med mannen men att spela att hon har ett fixat liv inför soc och att hon har 0 kontakt med honom för att få tillbaka sitt barn, och sedan tänkte hon ta barnet med mannen utomlands så ingen kan blanda sig i.

  • Svar på tråden De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version
  • Anonym (Signaturen)
    Anonym skrev 2012-04-12 16:18:03 följande:
    Det har alltså sagts i er dom att ni har psykiska problem, trodde att det var frakturerna och att det inte hittats någon naturlig orsak till detta som var skälet?
    Nej, hur utläser du det? Jag pratar om domar jag läst^^
  • maaammaaa
    Anonym skrev 2012-04-12 19:51:27 följande:
    Det är självfallet inte rätt att ta barn i örat, däremot att handgripligen förflytta ett barn när det gör något det inte får och inte slutar trots att man sagt ifrån.
    Vad anser du om Ronny och Ragge då. Att titta på det med 2-9 åriga barn? Kanske du hittar dem om du googlar efter raggarballar, kåta upp henne med dans, (gubben visar hela rumpan) Kör fort som fan. Jävla raggarsvin. Är ord som de använder i "barnprogrammet." En gubbe hånglar med en igenare i en bil. Min man hittade ett klipp på Youtube efter att dottern sagt Kör fort som fan och att de sett på Ronny och Ragge hos fosterfammiljen.
  • MoaElis

    Men alltså, soc tar ju ifrån barnen från föräldrarna för att jävlas. Det finns oftast en väldigt bra anledning då, även om inte föräldrarna vill se den.  I första hand så erbjuder dom ju hjälp...

  • Anonym (Signaturen)
    Anonym (empati) skrev 2012-04-12 18:11:09 följande:
    Att du inte anser att de är en seriös förening beror på att du är trångsynt och inte kan se på saker utifrån och in. Föreningen bygger på internationella värderingar, alltså skiljer det sig ganska påtagligt från det som anses normativt i vårt "landet lagom". Vårt system driver människor till att inte vilja arbeta pga att det inte finns någon motivation då alla ska vara likadana. Systemet gör människor viljelösa för att staten styr, människan är ändå hjälplös, vad spelar det då för roll "ingen hör mig"? Systemet bygger på att alla ska leva likadant.

    Så ser inte världen ut och när man ser Sverige utifrån (som jag gjort i 7 år) så börjar man se det sjukliga i Sveriges myndigheter och deras kontroll av medborgarna. 
    Jag är inne i LVUsvängen OCH kan lagarna, jag skulle aldrig vända mig till NKMR! Skulle heller aldrig råda någon oskyldig att söka hjälp hos dem, eller  använda mig av deras dokument som  fakta...
  • Anonym
    maaammaaa skrev 2012-04-12 20:00:29 följande:
    Vad anser du om Ronny och Ragge då. Att titta på det med 2-9 åriga barn? Kanske du hittar dem om du googlar efter raggarballar, kåta upp henne med dans, (gubben visar hela rumpan) Kör fort som fan. Jävla raggarsvin. Är ord som de använder i "barnprogrammet." En gubbe hånglar med en igenare i en bil. Min man hittade ett klipp på Youtube efter att dottern sagt Kör fort som fan och att de sett på Ronny och Ragge hos fosterfammiljen.
    Jag tycker inte att det är lämpligt. Men jag kommer ihåg att när mina barn var i 7-8 år så uppträdde en del i klassen med Ronny och Ragge-imitationer liksom Spice Girls vid "roliga timmen" samt vid uppträdanden för föräldrar.
  • Anonym (Signaturen)
    SH1980 skrev 2012-04-12 19:40:25 följande:
    1. Barn är i regel alltid lojala sina föräldrar hur illa de än har det.
    2. Finns det någon härinne som kan medge att socialtjänstens oro är befogad i ens eget fall?
    Jag har medgett flera ggr att oron är befogad, det är "bara" resten som är problemet, tex utredning, bemötande, behandling osv...
  • Anonym (Signaturen)
    MoaElis skrev 2012-04-12 20:05:01 följande:
    Men alltså, soc tar ju ifrån barnen från föräldrarna för att jävlas. Det finns oftast en väldigt bra anledning då, även om inte föräldrarna vill se den.  I första hand så erbjuder dom ju hjälp...
    Inte alltid, nej. Och heller inte i 2:a eller 3:e hand när de upptäckt hur fel det blivit...
  • Anonym (vann i FR)
    Anonym skrev 2012-04-12 18:05:10 följande:
    NKMR är inte någon seriös förening, de uppmanar människor att fly utomlands, att inte samarbeta med någon myndighet, att föräldrar äger sina barn och att samhället inte ska lägga sig i, anser att agalagen är felaktig osv.
    Det var jurister från NKMR som hjälpte oss att få hem barnen. Det var jurister som jobbade många, många fler timmar än vad de fick betalt för. Jag vet flera fall där de jobbat gratis, för att domstolen nekat dem som offentliga ombud.

    Är det samhället som ska uppfostra barn? Tycker du att Europakonventionen är felaktig?
  • Anonym (vann i FR)
    Tow2Mater skrev 2012-04-12 19:36:48 följande:
    M Kanske det beror på hur lagen utformats? Det enda jag kan hitta med google ar "The legislation makes it clear that protecting children from all forms of violence - a principle of the Care of Children Act 2004 - includes protection from psychological abuse and direct and indirect abuse".

    Det kan väl tolkas ungefär som Sveriges 0-toleranslag, vilken jag också är skeptisk till och emot. Klart barn inte ska misshandlas, men det måste ju kunna finnas ett mellanting nånstans mellan misshandel och att ta ett barn typ hårt i armen etc, som enligt Svensk lag kan klassas som olagligt med både straff och socutredning och andra dåliga effekter som följd. Men lagar verkar stiftas efter FL principerna - ytterligheterna på båda håll anses som enda sanningarna som ska beaktas.
    Problemet i NZ är du du inte  får göra något mot ditt barn som du inte får göra mot din granne. Du får alltså inte säga till barnet vad det ska göra (eller visst, du kan försöka, men du har inte rätt att ta till någon som helst åtgärd för att barnet ska göra så). Föräldrarna har alltså tagits ifrån möjligheten att uppfostra barnen överhuvudtaget. Sjukt!!
  • Anonym (Enmamma)
    MoaElis skrev 2012-04-12 20:05:01 följande:
    Men alltså, soc tar ju ifrån barnen från föräldrarna för att jävlas. Det finns oftast en väldigt bra anledning då, även om inte föräldrarna vill se den.  I första hand så erbjuder dom ju hjälp...
    Vad trött man blir på såna här inlägg.
    Aldrig vill folk inse att ibland tar soc barn ifrån föräldrarna just för att dom kan och inser dom efter ett tag att dom gjort fel så vill dom inte erkänna det ändå för då skulle dom ju skämma ut sig själva.
    Soc tog mitt barn, jag bytte handläggare och den nya handläggaren tyckte utredningen var ett skämt och barnet kom hem liksom. VISST det FINNS fall där soc gjort rätt men i måååånga mååånga fall så förstör dom mkt mer en vad dom kunde hjälpa. Hemskt, och sant!!!
Svar på tråden De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version