• Anonym (sanningen)

    De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version

    Efter att själv har träffat och läst många historier på internet så har jag förstått att det är MÅNGA som verkligen inte förstår varför varför deras barn blir omhändertagna av socialtjänsten. Socialtjänsten är "the bad guy" som "gör allt för att förstöra deras liv". Eftersom dessa mammor inte förstår själva vad som är fel och berättar historier för andra som är helt felvinklade får många en bild av att socialtjänsten är något hemskt, farligt, obehagligt och skadligt osv. Eftersom de inte förstår vad de gör fel gör detta också att de inte förändrar det som är problemet utan fortsätter med "problembeteendet".

    I den här tråden berättar vi de riktiga historierna kring omhändertaganden, sanningen om vad som gick snett och varför, och mammornas historier som är tvärtemot "det riktiga"

    Jag kan berätta om två kvinnor. Den första som jag kallar A är en kvinna som levt i en våldsrelation med en man som är mycket deprimerad och självmordsbenägen. De har haft mycket kontakt med socialtjänsten eftersom de båda går på bidrag och pga våldet (en dysfunktionell relation). En dag, vid ett socmöte, tar mannen barnet i sin famn och hotar med att döda han själv och barnet, polis måste inkallas och de lyckas ta barnet från mannen. Barnet blir omhändertagen och placerad hos en annan familj, socialtjänsten ställer krav om att kvinnan måste sluta ha kontakt med mannen om hon vill få tillbaks sitt barn och fixa sin tillvaro (flytta till egen lägenhet osv.). Det finns en hel del som jag inte orkar/vill skriva ut här men jag förstår verkligen varför hennes barn inte får vara med henne, då även hon är väldigt speciell och konstig mot barnet. Hon träffar mannen i smyg hon inte får ha kontakt med men socialtjänsten har sett detta, hon har anmält familjen som barnet bort hos för att hon en gång såg att mamman i familjen torkade barnets mun när h*n hade ätit fast h*n grät, A ansåg detta som barnmisshandel. A gör ALLT som hon inte borde göra för att få tillbaka barnet och hon förstår verkligen inte vad hon gör för fel. Hon skyller allt på socialtjänsten som är "dumma i huvudet".

    Den andra kvinnan, som jag kallar B, är helt obenägen att ta hand om sitt barn. Barnet kan leka flera timmar själv medan hon sover, har ingen struktur alls i vardagen och kan inte hålla i pengar, efter två veckor (får bidrag) är pengarna slut och de äter inte alls någon näringsrik mat eftersom hon inte har "råd" med det. Hon kan lämna barnet till någon hon känt några dagar och låter personen passa h*n medan hon gör annat. Barnet kan inte prata trots att h*n är nästan 3 år. Säger endast några få ord och pratar med bebisspråk eftersom mamman inte alls stimulerar barnet/pratar med barnet. Kvinnan flyttar ofta runt och barnet har ingen stabil tillvaro. Hon klarar inte av att lämna barnet på dagis (eftersom hon inte orkar gå upp) och h*n träffar aldrig andra barn. Ändå blir hon HELT chockad när barnet blir omhändertaget efter orosanmälan och förstår inte vad som är fel.

    Det är inte konstigt att kvinnorna får andra att tro att det är "hur lätt som helst" att bli av med sitt barn när de kommer med sina historier som är HELT andra än sanningen.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-08 15:34
    Uppdatering om kvinna B:
    Mamman kan knappt ge sitt barn ordentlig mat eftersom hon slösar bort alla pengar och de äter väldigt ensidig och näringsfattig kost. Hennes hem ser stökigt/sunkig ut. Hon har ingen ordentlig säng (varken till sig själv eller barnet, de sover i soffan), inget matbord, kläder kan ligga i stora högar över hela lägenheten (mer kläder än golv syns) och det diskas/städas sällan. Det hon har i "möbelväg" är: soffa, soffbord, 1 bokhylla, tv och tv-bänk). Hon lägger hellre pengar på kläder eller skönhetsprodukter till sig själv än att köpa leksaker eller kläder till barnet som endast har 2 BEBIS leksaker hemma. Barnet går omkring i alldeles för små kläder och det syns, byxor som ska vara långa är under knät tex för det är från när barnet var yngre. Hon älskar sitt barn, men hon kan verkligen inte ge barnet vad det behöver i resterande "kategorier". Man märker att mammans och barnets relation är väldigt skadad, barn kan absolut vara sociala små varelser, men barnet blir ofta fäst vid stabila personer som är mer som "riktiga mammor ska vara" och det är det barnet behöver.

    Kvinnan gör INGET för att förbättra sitt barns talförmåga och jag är övertygad om att barnet skulle kunna prata som andra barn i den åldern om mamman bara PRATADE med barnet, vilket hon väldigt sällan gör/är väldigt ointresserad av. Och pratar hon med barnet pratar hon ofta själv bebisspråk. Föreslog att hon skulle börja läsa böcker för barnet, men det orkade hon inte (som med allt annat). Jag har också reagerat på att barnet ser ut att få "panik" över att kolla mamman i ögonen, vilket jag tror kan ha och göra med anknytningen, har läst någonstans om det där och när jag såg barnet tänkte jag direkt på det. Tillägger även att jag INTE jobbar inom socialtjänsten.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-08 15:52
    Uppdatering om kvinna A:
    Kvinnan bodde på skyddat boende 1 år. Personalen där och socialtjänsten såg henne med sin "ex man" på stan flera gånger. Mamman har, vad jag anser, fått mycket god hjälp för att förändra sin situation... men man når liksom inte in till henne. Hennes "plan" är/var att fortsätta med mannen men att spela att hon har ett fixat liv inför soc och att hon har 0 kontakt med honom för att få tillbaka sitt barn, och sedan tänkte hon ta barnet med mannen utomlands så ingen kan blanda sig i.

  • Svar på tråden De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version
  • Anonym
    Anonym (empati) skrev 2012-04-12 18:21:29 följande:
    Alltså, är du helt från vettet? Det finns ju speciella liknande bunkar man kan köpa att bada bebisar i, som ÄR GJORDA FÖR DET. Har inte använt dem men vet dem som gör. 

    Med dina åsikter skulle förmodligen 50% av alla familjer få sina barn omhändertagna!

    Du måste skämta???
    Visste faktiskt inte att det fanns sådan bunkar.
    Vad anser du om att mamman har 8 barn och inte har vårdnaden om de andra 6 heller?
    Tror du att det kanske finns skäl till detta? 
  • Anonym
    Anonym (empati) skrev 2012-04-12 18:26:11 följande:
    Det stora antalet barnmisshandel beror inte på att det pågår mer misshandel där, det beror på att DE KONTROLLERAS HÅRDARE! Ta och jämför med nåt av u-länderna istället? Där oroar de sig inte för barnmisshandel, för de har problem att överhuvudtaget hålla barnen med mat, dvs de har större problem. Detta är ett i-landsproblem. Vi har det helt enkelt FÖR bra, då börjar man leta efter fel.
    Nya Zeeland införde agalagen för att så många slog ihjäl sina barn. 
  • Anonym (empati)
    Anonym skrev 2012-04-12 18:27:38 följande:
    Visste faktiskt inte att det fanns sådan bunkar.
    Vad anser du om att mamman har 8 barn och inte har vårdnaden om de andra 6 heller?
    Tror du att det kanske finns skäl till detta? 
    Ingen aning, det var badbaljan som var viktig för dig så det var det jag pratade om.

    Kanske några hellre ville bo hos pappan? Inte helt ovanligt, det är ofta roligare hos pappa.

    Hon kanske har tappat vårdnaden för att hon inte orkar stå emot myndigheternas trakasserier.
  • Anonym

    Nkmr är en av de mest oseriösa organisationerna som verkar i Sverige i dag. De verkar för biologiska föräldrars rätt till sina barn oavsett om det förekommer droger, misshandel, utvecklingsstörning osv. I princip föräldrars rätt att om de så vill ha ihjäl sina barn....

  • Anonym
    Anonym skrev 2012-04-12 18:27:38 följande:
    Visste faktiskt inte att det fanns sådan bunkar.
    Vad anser du om att mamman har 8 barn och inte har vårdnaden om de andra 6 heller?
    Tror du att det kanske finns skäl till detta? 
    Den äldsta är 15 om jag inte minns fel.. Mamman har ett barn som hon lämnade i trapphuset hos pappan när han var nyfödd. Han är 2 år nu och har inte träffat honom sedan dess. M:s storebror som också omhändertogs nu har hon hotat med att kasta i ån mm.
  • MoaElis
    Anonym skrev 2012-04-12 18:32:06 följande:
    Den äldsta är 15 om jag inte minns fel.. Mamman har ett barn som hon lämnade i trapphuset hos pappan när han var nyfödd. Han är 2 år nu och har inte träffat honom sedan dess. M:s storebror som också omhändertogs nu har hon hotat med att kasta i ån mm.
    Hur vet du allt det här?...
  • Anonym
    Anonym (empati) skrev 2012-04-12 18:29:54 följande:
    Ingen aning, det var badbaljan som var viktig för dig så det var det jag pratade om.

    Kanske några hellre ville bo hos pappan? Inte helt ovanligt, det är ofta roligare hos pappa.

    Hon kanske har tappat vårdnaden för att hon inte orkar stå emot myndigheternas trakasserier.
    Roligare hos pappan, man brukar ha gemensam vårdnad och i många fall ha barnen vv.
    Tydligen var de fler av de andra 6 barnen som även de var omhändertagna. 
  • Anonym
    MoaElis skrev 2012-04-12 18:33:20 följande:
    Hur vet du allt det här?...
    Det snackas ganska mycket om den här familjen. Med så många olika pappor inblandade, pappornas flickvänner mm samt alla instanser som varit inblandade. Det går inte att undvika i en kommun som denna.
  • Anonym (empati)
    Anonym skrev 2012-04-12 18:30:49 följande:
    Nkmr är en av de mest oseriösa organisationerna som verkar i Sverige i dag. De verkar för biologiska föräldrars rätt till sina barn oavsett om det förekommer droger, misshandel, utvecklingsstörning osv. I princip föräldrars rätt att om de så vill ha ihjäl sina barn....
    Fast vägen är ju ENORM mellan att välja fel badbalja och vara klistrad hos BVC till att ha ihjäl sina barn? Du gör ju en höna av en fjäder. Det är ju det här jag försöker få fram: alla familjer har avvikelser, man kan inte döma på det sättet du gör!
  • maaammaaa

    Jag kommer inte att ge upp att få hem barnen, 6 åringen talar redan om att hon vill vara 15 så hon får en vespa och kan köra hem till oss med lillebror bakpå, varje dag efter skolan. Sist sa hon också att killarna slutat hoppa på henne de bara slår. Vi krävde en utredning. Vi kommer att ha hem barnen på fredag och lördag. 2 Maj vill soc göra hembesök, de har ju en rättegång angående minskat umgänge. Tycker ni vi borde ringa polisen som vittne när vi släpper in dem, eftersom tydligen våra föräldrar inte duger. Borde man ha en psykiater närvarande. Det blir väl som förr att de konstaterar att huset är ett ohygieniskt kaos samt att jag är psyksjuk och osammanhängande saknar insikt är osammarbetsvillig mm. Huset är rent, hygieniskt, välinrett, nytvättade fönster, jag är lugn och sansad svarar på givna frågor som vanligt, vilka bevis borde vi ha tillhanda. Räcker bandinspelning och fotografier? Vi har barnteckningar på köksväggen anses det negativt och missprydande? Jag anser dem vara konstnärliga. Vi kommer att hänga upp gardiner i panoramafönstret, fast korta så man ser landskapet och rosenträdgården fast den är spretig såhärårs.

Svar på tråden De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version