Anonym (sanningen)

Äldre 5 Mar 13:22

1134 svar

De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version

Efter att själv har träffat och läst många historier på internet så har jag förstått att det är MÅNGA som verkligen inte förstår varför varför deras barn blir omhändertagna av socialtjänsten. Socialtjänsten är "the bad guy" som "gör allt för att förstöra deras liv". Eftersom dessa mammor inte förstår själva vad som är fel och berättar historier för andra som är helt felvinklade får många en bild av att socialtjänsten är något hemskt, farligt, obehagligt och skadligt osv. Eftersom de inte förstår vad de gör fel gör detta också att de inte förändrar det som är problemet utan fortsätter med "problembeteendet".

I den här tråden berättar vi de riktiga historierna kring omhändertaganden, sanningen om vad som gick snett och varför, och mammornas historier som är tvärtemot "det riktiga"

Jag kan berätta om två kvinnor. Den första som jag kallar A är en kvinna som levt i en våldsrelation med en man som är mycket deprimerad och självmordsbenägen. De har haft mycket kontakt med socialtjänsten eftersom de båda går på bidrag och pga våldet (en dysfunktionell relation). En dag, vid ett socmöte, tar mannen barnet i sin famn och hotar med att döda han själv och barnet, polis måste inkallas och de lyckas ta barnet från mannen. Barnet blir omhändertagen och placerad hos en annan familj, socialtjänsten ställer krav om att kvinnan måste sluta ha kontakt med mannen om hon vill få tillbaks sitt barn och fixa sin tillvaro (flytta till egen lägenhet osv.). Det finns en hel del som jag inte orkar/vill skriva ut här men jag förstår verkligen varför hennes barn inte får vara med henne, då även hon är väldigt speciell och konstig mot barnet. Hon träffar mannen i smyg hon inte får ha kontakt med men socialtjänsten har sett detta, hon har anmält familjen som barnet bort hos för att hon en gång såg att mamman i familjen torkade barnets mun när h*n hade ätit fast h*n grät, A ansåg detta som barnmisshandel. A gör ALLT som hon inte borde göra för att få tillbaka barnet och hon förstår verkligen inte vad hon gör för fel. Hon skyller allt på socialtjänsten som är "dumma i huvudet".

Den andra kvinnan, som jag kallar B, är helt obenägen att ta hand om sitt barn. Barnet kan leka flera timmar själv medan hon sover, har ingen struktur alls i vardagen och kan inte hålla i pengar, efter två veckor (får bidrag) är pengarna slut och de äter inte alls någon näringsrik mat eftersom hon inte har "råd" med det. Hon kan lämna barnet till någon hon känt några dagar och låter personen passa h*n medan hon gör annat. Barnet kan inte prata trots att h*n är nästan 3 år. Säger endast några få ord och pratar med bebisspråk eftersom mamman inte alls stimulerar barnet/pratar med barnet. Kvinnan flyttar ofta runt och barnet har ingen stabil tillvaro. Hon klarar inte av att lämna barnet på dagis (eftersom hon inte orkar gå upp) och h*n träffar aldrig andra barn. Ändå blir hon HELT chockad när barnet blir omhändertaget efter orosanmälan och förstår inte vad som är fel.

Det är inte konstigt att kvinnorna får andra att tro att det är "hur lätt som helst" att bli av med sitt barn när de kommer med sina historier som är HELT andra än sanningen.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-08 15:34
Uppdatering om kvinna B:
Mamman kan knappt ge sitt barn ordentlig mat eftersom hon slösar bort alla pengar och de äter väldigt ensidig och näringsfattig kost. Hennes hem ser stökigt/sunkig ut. Hon har ingen ordentlig säng (varken till sig själv eller barnet, de sover i soffan), inget matbord, kläder kan ligga i stora högar över hela lägenheten (mer kläder än golv syns) och det diskas/städas sällan. Det hon har i "möbelväg" är: soffa, soffbord, 1 bokhylla, tv och tv-bänk). Hon lägger hellre pengar på kläder eller skönhetsprodukter till sig själv än att köpa leksaker eller kläder till barnet som endast har 2 BEBIS leksaker hemma. Barnet går omkring i alldeles för små kläder och det syns, byxor som ska vara långa är under knät tex för det är från när barnet var yngre. Hon älskar sitt barn, men hon kan verkligen inte ge barnet vad det behöver i resterande "kategorier". Man märker att mammans och barnets relation är väldigt skadad, barn kan absolut vara sociala små varelser, men barnet blir ofta fäst vid stabila personer som är mer som "riktiga mammor ska vara" och det är det barnet behöver.

Kvinnan gör INGET för att förbättra sitt barns talförmåga och jag är övertygad om att barnet skulle kunna prata som andra barn i den åldern om mamman bara PRATADE med barnet, vilket hon väldigt sällan gör/är väldigt ointresserad av. Och pratar hon med barnet pratar hon ofta själv bebisspråk. Föreslog att hon skulle börja läsa böcker för barnet, men det orkade hon inte (som med allt annat). Jag har också reagerat på att barnet ser ut att få "panik" över att kolla mamman i ögonen, vilket jag tror kan ha och göra med anknytningen, har läst någonstans om det där och när jag såg barnet tänkte jag direkt på det. Tillägger även att jag INTE jobbar inom socialtjänsten.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-08 15:52
Uppdatering om kvinna A:
Kvinnan bodde på skyddat boende 1 år. Personalen där och socialtjänsten såg henne med sin "ex man" på stan flera gånger. Mamman har, vad jag anser, fått mycket god hjälp för att förändra sin situation... men man når liksom inte in till henne. Hennes "plan" är/var att fortsätta med mannen men att spela att hon har ett fixat liv inför soc och att hon har 0 kontakt med honom för att få tillbaka sitt barn, och sedan tänkte hon ta barnet med mannen utomlands så ingen kan blanda sig i.

suckochpust

Äldre 27 Jun 07:56

#1101

Bumpar en gammal tråd, i torsdag blev min son lvuad, dom ringer mig och säger att dom hämtat min son på fritids när jag är på väg till jobbet, någon har ringt och påstår att jag slagit min son. Det är alltså dagen innan midsommarafton, 2 timmar innan alla går hem, jag får inte veta var han är, jag får inte prata med honom och förklara vad som händer. Blir tillfrågad om jag kan packa ihop en väska med kläder och en favoritleksak elle gose, självklart, lite tröst kanske för honom. Ingen kommer och hämtar, ingen ringer...Soc har inte tagit reda på att han har allergier och astma och allergimediciner, detta får jag själv jaga socjouren för att försöka få fram på midsommar aftor, har idag måndag fortfarande inte fått besked på hur det har gått för honom, om han är någorlunda lugn, eller om han får sin medicin, hans väska står fortfarande packad i hallen....

Det har varit många anmälningar genom åren, vet inte hur många, 2 av dom har haft grund, dom första 2 när han var riktigt liten, jag var i en riktig svacka och det var väl skitigt här hemma, men med hjälp av familjestöd tog jag mig i kragen och det är nu länge sen, nu ser det ut som hemma hos vem som helst, och den andra var min make som fick epelepsi då för några år sedan, och råkade ta medicinen 2 ggr samma morgon i stressen på morgonen, kan säga att det var befogat från logopeden som gjorde anmälan, han var riktigt dålig och hon trodde det var droger, vi lämnade urinprover i ett år båda två för att visa att så var fallet och att inga droger förekommer. Sen var det lugnt ett tag, sen börjar anmälningarna komma in, och det är om allt verkligen, det är att vi skulle använda droger, vi super, våran son är smutsig, och vi slår honom tydligen. För att tydliggöra igen, vi har redan bevisat att vi är drogfria, ingen av oss dricker direkt, en öl då och då som dom flesta vuxna. Våran son badar dagligen, han är hel och ren varje morgon när han åker till skola/fritids, där slutar mitt ansvar tills han kommer hem, han är en otroligt aktiv kille och han skitar ner sig fort, det ser jag som ett sundhetstecken, att han leker och busar : )

Vi har aldrig någonsin slagit honom, ändå kommer det en anmälning från röntgen när jag bröt foten, min son bröt ihop när han inte fick följa med mig in och han var fortfarande jätteledsen när jag kom ut, så jag sa till sköterskorna att vi kunde åka ner, så skulle pappa komma ner med sonen när han lugnat sig, och så blev det och allt var frid och fröjd trodde vi. Fick ett samtal från soc efter ett par dar, sköterskan hade gjort en orosanmälan, hon hade hört ett LJUD och tog för givet att min man slår vårat barn, alltså ett LJUD, hon ser inget , frågar inget bara hör ett ljud, hur f*n är man funtad då om man tar för givet att ett barn blir slaget...

Jag har nu på ganska kort tid fått flera anmälningar, 3 namngivna anmälare och 2 anonyma, dom 3 namnen är nära vänner med varandra, och tror dom 2 anonyma kommer därifrån också, av nån anledning jävlas dom med mig, vet inte varför, känner dom inte direkt, den ena mamman bor på granngården, sen är det 2 kompisar till henne. Men dom har fått min son LVUad och vi som föräldrar står maktlösa i det här, dessutom har vi idioter till handläggare, dom ljuger och lägger till och drar av som dom känner för det, tex har jag sökt chefen i 2 dagar för att byta handläggare, hon ringer inte tillbaks utan delegerar det vidare till den sekreteraren jag vill byta, men jag framför det och talar om för dom att jag samarbetar gärna med dom om jag får byta handläggare då jag inte litar ett dugg på dom efttersom jag vet att dom ljugit, och om vi kan fokusera på det min son verkligen behöver hjälp med samarbetar jag gärna. I anteckningarna till chefen efter vårat samtal skriver han bara
- Vägrar samarbeta..., så i vårat fall är soc verkligen idioter, jag har förklarat för dom att det här gänget av någon anledning vill förstöra för oss, ändå lyssnar man på allt som sägs, fast inget är sant och går att bevisa...

Anonym (Hmm)

Äldre 28 Jun 00:16

#1102

suckochpust skrev 2016-06-27 07:56:20 följande:

Bumpar en gammal tråd, i torsdag blev min son lvuad, dom ringer mig och säger att dom hämtat min son på fritids när jag är på väg till jobbet, någon har ringt och påstår att jag slagit min son. Det är alltså dagen innan midsommarafton, 2 timmar innan alla går hem, jag får inte veta var han är, jag får inte prata med honom och förklara vad som händer. Blir tillfrågad om jag kan packa ihop en väska med kläder och en favoritleksak elle gose, självklart, lite tröst kanske för honom. Ingen kommer och hämtar, ingen ringer...Soc har inte tagit reda på att han har allergier och astma och allergimediciner, detta får jag själv jaga socjouren för att försöka få fram på midsommar aftor, har idag måndag fortfarande inte fått besked på hur det har gått för honom, om han är någorlunda lugn, eller om han får sin medicin, hans väska står fortfarande packad i hallen....

Det har varit många anmälningar genom åren, vet inte hur många, 2 av dom har haft grund, dom första 2 när han var riktigt liten, jag var i en riktig svacka och det var väl skitigt här hemma, men med hjälp av familjestöd tog jag mig i kragen och det är nu länge sen, nu ser det ut som hemma hos vem som helst, och den andra var min make som fick epelepsi då för några år sedan, och råkade ta medicinen 2 ggr samma morgon i stressen på morgonen, kan säga att det var befogat från logopeden som gjorde anmälan, han var riktigt dålig och hon trodde det var droger, vi lämnade urinprover i ett år båda två för att visa att så var fallet och att inga droger förekommer. Sen var det lugnt ett tag, sen börjar anmälningarna komma in, och det är om allt verkligen, det är att vi skulle använda droger, vi super, våran son är smutsig, och vi slår honom tydligen. För att tydliggöra igen, vi har redan bevisat att vi är drogfria, ingen av oss dricker direkt, en öl då och då som dom flesta vuxna. Våran son badar dagligen, han är hel och ren varje morgon när han åker till skola/fritids, där slutar mitt ansvar tills han kommer hem, han är en otroligt aktiv kille och han skitar ner sig fort, det ser jag som ett sundhetstecken, att han leker och busar : )

Vi har aldrig någonsin slagit honom, ändå kommer det en anmälning från röntgen när jag bröt foten, min son bröt ihop när han inte fick följa med mig in och han var fortfarande jätteledsen när jag kom ut, så jag sa till sköterskorna att vi kunde åka ner, så skulle pappa komma ner med sonen när han lugnat sig, och så blev det och allt var frid och fröjd trodde vi. Fick ett samtal från soc efter ett par dar, sköterskan hade gjort en orosanmälan, hon hade hört ett LJUD och tog för givet att min man slår vårat barn, alltså ett LJUD, hon ser inget , frågar inget bara hör ett ljud, hur f*n är man funtad då om man tar för givet att ett barn blir slaget...

Jag har nu på ganska kort tid fått flera anmälningar, 3 namngivna anmälare och 2 anonyma, dom 3 namnen är nära vänner med varandra, och tror dom 2 anonyma kommer därifrån också, av nån anledning jävlas dom med mig, vet inte varför, känner dom inte direkt, den ena mamman bor på granngården, sen är det 2 kompisar till henne. Men dom har fått min son LVUad och vi som föräldrar står maktlösa i det här, dessutom har vi idioter till handläggare, dom ljuger och lägger till och drar av som dom känner för det, tex har jag sökt chefen i 2 dagar för att byta handläggare, hon ringer inte tillbaks utan delegerar det vidare till den sekreteraren jag vill byta, men jag framför det och talar om för dom att jag samarbetar gärna med dom om jag får byta handläggare då jag inte litar ett dugg på dom efttersom jag vet att dom ljugit, och om vi kan fokusera på det min son verkligen behöver hjälp med samarbetar jag gärna. I anteckningarna till chefen efter vårat samtal skriver han bara

- Vägrar samarbeta..., så i vårat fall är soc verkligen idioter, jag har förklarat för dom att det här gänget av någon anledning vill förstöra för oss, ändå lyssnar man på allt som sägs, fast inget är sant och går att bevisa...

Se till att både maila och skivcka vanliga brev där du informerar om att du vill samarbeta och att hans väska med bl.a mediciner väntar på att soc ska hämta de sedan dagen han omhändertogs! Se till att få svart på vitt på allt samt att behgra ut hans jounal. Fråga efter hur de tänker följa barnkonventionen och därmed se till att han får umgänge med sina närstende. Lycka till!

v i r r a

Äldre 6 Jul 22:27

#1103

suckochpust skrev 2016-06-27 07:56:20 följande:

Bumpar en gammal tråd, i torsdag blev min son lvuad, dom ringer mig och säger att dom hämtat min son på fritids när jag är på väg till jobbet, någon har ringt och påstår att jag slagit min son. Det är alltså dagen innan midsommarafton, 2 timmar innan alla går hem, jag får inte veta var han är, jag får inte prata med honom och förklara vad som händer. Blir tillfrågad om jag kan packa ihop en väska med kläder och en favoritleksak elle gose, självklart, lite tröst kanske för honom. Ingen kommer och hämtar, ingen ringer...Soc har inte tagit reda på att han har allergier och astma och allergimediciner, detta får jag själv jaga socjouren för att försöka få fram på midsommar aftor, har idag måndag fortfarande inte fått besked på hur det har gått för honom, om han är någorlunda lugn, eller om han får sin medicin, hans väska står fortfarande packad i hallen....

Det har varit många anmälningar genom åren, vet inte hur många, 2 av dom har haft grund, dom första 2 när han var riktigt liten, jag var i en riktig svacka och det var väl skitigt här hemma, men med hjälp av familjestöd tog jag mig i kragen och det är nu länge sen, nu ser det ut som hemma hos vem som helst, och den andra var min make som fick epelepsi då för några år sedan, och råkade ta medicinen 2 ggr samma morgon i stressen på morgonen, kan säga att det var befogat från logopeden som gjorde anmälan, han var riktigt dålig och hon trodde det var droger, vi lämnade urinprover i ett år båda två för att visa att så var fallet och att inga droger förekommer. Sen var det lugnt ett tag, sen börjar anmälningarna komma in, och det är om allt verkligen, det är att vi skulle använda droger, vi super, våran son är smutsig, och vi slår honom tydligen. För att tydliggöra igen, vi har redan bevisat att vi är drogfria, ingen av oss dricker direkt, en öl då och då som dom flesta vuxna. Våran son badar dagligen, han är hel och ren varje morgon när han åker till skola/fritids, där slutar mitt ansvar tills han kommer hem, han är en otroligt aktiv kille och han skitar ner sig fort, det ser jag som ett sundhetstecken, att han leker och busar : )

Vi har aldrig någonsin slagit honom, ändå kommer det en anmälning från röntgen när jag bröt foten, min son bröt ihop när han inte fick följa med mig in och han var fortfarande jätteledsen när jag kom ut, så jag sa till sköterskorna att vi kunde åka ner, så skulle pappa komma ner med sonen när han lugnat sig, och så blev det och allt var frid och fröjd trodde vi. Fick ett samtal från soc efter ett par dar, sköterskan hade gjort en orosanmälan, hon hade hört ett LJUD och tog för givet att min man slår vårat barn, alltså ett LJUD, hon ser inget , frågar inget bara hör ett ljud, hur f*n är man funtad då om man tar för givet att ett barn blir slaget...

Jag har nu på ganska kort tid fått flera anmälningar, 3 namngivna anmälare och 2 anonyma, dom 3 namnen är nära vänner med varandra, och tror dom 2 anonyma kommer därifrån också, av nån anledning jävlas dom med mig, vet inte varför, känner dom inte direkt, den ena mamman bor på granngården, sen är det 2 kompisar till henne. Men dom har fått min son LVUad och vi som föräldrar står maktlösa i det här, dessutom har vi idioter till handläggare, dom ljuger och lägger till och drar av som dom känner för det, tex har jag sökt chefen i 2 dagar för att byta handläggare, hon ringer inte tillbaks utan delegerar det vidare till den sekreteraren jag vill byta, men jag framför det och talar om för dom att jag samarbetar gärna med dom om jag får byta handläggare då jag inte litar ett dugg på dom efttersom jag vet att dom ljugit, och om vi kan fokusera på det min son verkligen behöver hjälp med samarbetar jag gärna. I anteckningarna till chefen efter vårat samtal skriver han bara

- Vägrar samarbeta..., så i vårat fall är soc verkligen idioter, jag har förklarat för dom att det här gänget av någon anledning vill förstöra för oss, ändå lyssnar man på allt som sägs, fast inget är sant och går att bevisa...

Det måste vara jättejobbigt att inte ha kontakt med sonen eller få veta i alla fall lite om hur det går.

Men samtidigt... tycker du inte själv det låter osannolikt att ni blir anmälda så många gånger från olika håll om det inte "är något" som inte stämmer?

Det vore nog en bra idé att försöka samarbeta.

Anonym (Men vakna)

Äldre 21 Aug 13:07

#1104

suckochpust skrev 2016-06-27 07:56:20 följande:

Bumpar en gammal tråd, i torsdag blev min son lvuad, dom ringer mig och säger att dom hämtat min son på fritids när jag är på väg till jobbet, någon har ringt och påstår att jag slagit min son. Det är alltså dagen innan midsommarafton, 2 timmar innan alla går hem, jag får inte veta var han är, jag får inte prata med honom och förklara vad som händer. Blir tillfrågad om jag kan packa ihop en väska med kläder och en favoritleksak elle gose, självklart, lite tröst kanske för honom. Ingen kommer och hämtar, ingen ringer...Soc har inte tagit reda på att han har allergier och astma och allergimediciner, detta får jag själv jaga socjouren för att försöka få fram på midsommar aftor, har idag måndag fortfarande inte fått besked på hur det har gått för honom, om han är någorlunda lugn, eller om han får sin medicin, hans väska står fortfarande packad i hallen....

Det har varit många anmälningar genom åren, vet inte hur många, 2 av dom har haft grund, dom första 2 när han var riktigt liten, jag var i en riktig svacka och det var väl skitigt här hemma, men med hjälp av familjestöd tog jag mig i kragen och det är nu länge sen, nu ser det ut som hemma hos vem som helst, och den andra var min make som fick epelepsi då för några år sedan, och råkade ta medicinen 2 ggr samma morgon i stressen på morgonen, kan säga att det var befogat från logopeden som gjorde anmälan, han var riktigt dålig och hon trodde det var droger, vi lämnade urinprover i ett år båda två för att visa att så var fallet och att inga droger förekommer. Sen var det lugnt ett tag, sen börjar anmälningarna komma in, och det är om allt verkligen, det är att vi skulle använda droger, vi super, våran son är smutsig, och vi slår honom tydligen. För att tydliggöra igen, vi har redan bevisat att vi är drogfria, ingen av oss dricker direkt, en öl då och då som dom flesta vuxna. Våran son badar dagligen, han är hel och ren varje morgon när han åker till skola/fritids, där slutar mitt ansvar tills han kommer hem, han är en otroligt aktiv kille och han skitar ner sig fort, det ser jag som ett sundhetstecken, att han leker och busar : )

Vi har aldrig någonsin slagit honom, ändå kommer det en anmälning från röntgen när jag bröt foten, min son bröt ihop när han inte fick följa med mig in och han var fortfarande jätteledsen när jag kom ut, så jag sa till sköterskorna att vi kunde åka ner, så skulle pappa komma ner med sonen när han lugnat sig, och så blev det och allt var frid och fröjd trodde vi. Fick ett samtal från soc efter ett par dar, sköterskan hade gjort en orosanmälan, hon hade hört ett LJUD och tog för givet att min man slår vårat barn, alltså ett LJUD, hon ser inget , frågar inget bara hör ett ljud, hur f*n är man funtad då om man tar för givet att ett barn blir slaget...

Jag har nu på ganska kort tid fått flera anmälningar, 3 namngivna anmälare och 2 anonyma, dom 3 namnen är nära vänner med varandra, och tror dom 2 anonyma kommer därifrån också, av nån anledning jävlas dom med mig, vet inte varför, känner dom inte direkt, den ena mamman bor på granngården, sen är det 2 kompisar till henne. Men dom har fått min son LVUad och vi som föräldrar står maktlösa i det här, dessutom har vi idioter till handläggare, dom ljuger och lägger till och drar av som dom känner för det, tex har jag sökt chefen i 2 dagar för att byta handläggare, hon ringer inte tillbaks utan delegerar det vidare till den sekreteraren jag vill byta, men jag framför det och talar om för dom att jag samarbetar gärna med dom om jag får byta handläggare då jag inte litar ett dugg på dom efttersom jag vet att dom ljugit, och om vi kan fokusera på det min son verkligen behöver hjälp med samarbetar jag gärna. I anteckningarna till chefen efter vårat samtal skriver han bara
- Vägrar samarbeta..., så i vårat fall är soc verkligen idioter, jag har förklarat för dom att det här gänget av någon anledning vill förstöra för oss, ändå lyssnar man på allt som sägs, fast inget är sant och går att bevisa...

Det säger sig själv för en normalt funtad person att om flera olika personer anmäler en, så finns det något fel. Att du själv inte inser detta, och samarbetar (som man gör om man inte har nåt att dölja) tyder bara ännu mer på att ditt barn behövde tas om hand.

Sen tar soc inte ett barn så akut utan riktigt allvarliga anklagelser. Och om soc omhändertar INNAN en utredning så måste det även fastslås i rätten i efterhand att omhändertagandet var rätt. Och om tom rätten fastslår det, så är det ju väldigt uppenbart att soc inte är ute och cyklar.

Anonym (12345)

Äldre 21 Aug 13:54

#1105

Anonym (Men vakna) skrev 2016-08-21 13:07:21 följande:

Det säger sig själv för en normalt funtad person att om flera olika personer anmäler en, så finns det något fel. Att du själv inte inser detta, och samarbetar (som man gör om man inte har nåt att dölja) tyder bara ännu mer på att ditt barn behövde tas om hand.

Sen tar soc inte ett barn så akut utan riktigt allvarliga anklagelser. Och om soc omhändertar INNAN en utredning så måste det även fastslås i rätten i efterhand att omhändertagandet var rätt. Och om tom rätten fastslår det, så är det ju väldigt uppenbart att soc inte är ute och cyklar.

Vakna själv! Din tilltro till myndigheter tycks inte ha någon gräns. Det är direkt felaktigt att resonera som du gör.

Är det som TS skriver att anmälarna är nära vänner behöver det absolut inte ligga något i det. Det är så häxjakter kommer igång. Någon tror sig ha sett något och talar med grannarna. De tycker sig också se saker och sedan är det igång. Det är fruktansvärt svårt att hävda sig mot om man blir utsatt. Det här fenomenet är vanligare i mindre samhällen än större, men kan uppstå överallt.

Dessutom har det ju kommit fram flera fall där soc har agerat fel på sista tiden. Både Uppdrag granskning och Malou har tagit upp olika fall.

Jag säger inte ett ord om ifall det här omhändertagandet var rätt eller fel, det vet jag inget om, men ditt sätt att se på det är helt fel.

Anonym (Men vakna)

Äldre 21 Aug 14:02

#1106

Anonym (12345) skrev 2016-08-21 13:54:25 följande:

Vakna själv! Din tilltro till myndigheter tycks inte ha någon gräns. Det är direkt felaktigt att resonera som du gör.

Är det som TS skriver att anmälarna är nära vänner behöver det absolut inte ligga något i det. Det är så häxjakter kommer igång. Någon tror sig ha sett något och talar med grannarna. De tycker sig också se saker och sedan är det igång. Det är fruktansvärt svårt att hävda sig mot om man blir utsatt. Det här fenomenet är vanligare i mindre samhällen än större, men kan uppstå överallt.

Dessutom har det ju kommit fram flera fall där soc har agerat fel på sista tiden. Både Uppdrag granskning och Malou har tagit upp olika fall.

Jag säger inte ett ord om ifall det här omhändertagandet var rätt eller fel, det vet jag inget om, men ditt sätt att se på det är helt fel.

1. Det var inte TS jag citerade.
2. Jag utbildar mig själv inom socialt arbete, så jag har antagligen mer information än dig
3. OM det inte ligger något i anmälningarna så KAN soc inte omhänderta/förlänga LVU. Det går inte. Omöjligt.
4. Rätten beslutar om LVU, inte soc. Soc bara ansöker. Så då är det fel instans man blir arg på om det beslutats felaktigt. Det är rätten som avgör. Ingen annan.
5. Vet du hur ofta det händer att soc har för lite att gå på rent juridiskt och LÄGGER NER fall istället? Och hur ofta dessa individer återkommer på soc's bord?

Anonym (12345)

Äldre 21 Aug 14:35

#1107

Anonym (Men vakna) skrev 2016-08-21 14:02:02 följande:

1. Det var inte TS jag citerade.
2. Jag utbildar mig själv inom socialt arbete, så jag har antagligen mer information än dig
3. OM det inte ligger något i anmälningarna så KAN soc inte omhänderta/förlänga LVU. Det går inte. Omöjligt.
4. Rätten beslutar om LVU, inte soc. Soc bara ansöker. Så då är det fel instans man blir arg på om det beslutats felaktigt. Det är rätten som avgör. Ingen annan.
5. Vet du hur ofta det händer att soc har för lite att gå på rent juridiskt och LÄGGER NER fall istället? Och hur ofta dessa individer återkommer på soc's bord?

Men kära nån. . .

1) Det vet jag mycket väl, varför skriver du ens om det?

2) Du har ingen aning om hur stora mina kunskaper på området är. Du förutsätter en massa och tror dig veta. Det var just den egenskapen hos dig som jag anmärkte på från början och här kom ett exempel till.

3) Nu är du bara naiv. Det går och det förekommer. Soc gör bevisligen fel ibland, agerar för hastigt (under för mycket stress eller vad det nu beror på).

4) Självklart vet jag vem som beslutar, men utredningen som till stor del ligger till grund för beslutet är framtagen av socialen.

5) Det här är ett helt annat problem som inte har med den här diskussionen att göra. Håll dig till ämnet och diskutera sakligt, tack.

Anonym (Visst)

Äldre 21 Aug 17:23

#1108

Visst, rätten beslutar med på de grunder soc utger och de skiter i om det är åtta sidor med hittepå. Jag har ett lvu at barn som aldrig fått komma hem pga lögner. Soc skrev bl.a. att de tittat in genom vårt fönster och att barnet inte hade ett eget rum. Vi bodde på 5:e våningen och de hade aldrig varit hem till oss. Men tror du de rättade när vi sa till?? Nej

Nu är vi via soc kontaktfamilj till ett annat barn och jag skulle aldrig anmäla alla de småfel dennes föräldrar gör - aldrig!

Anonym (Men vakna)

Äldre 21 Aug 17:55

#1109

Jag vet mycket väl att det kan bli fel, för alla är mänskliga. Men ni kan ju inte på allvar tro att de på soc MEDVETET vill förstöra folks liv? Eller att de skulle hitta på saker utan grund. Att begå ett sådant tjänstefel innebär ju rättsliga påföljder. Så VARFÖR skulle de göra det?

Som på alla arbetsplatser finns det mer och mindre lämpade/kompetenta personer. Det får givetvis större konsekvenser när det är en sådan arbetsplats som soc är, MEN faktum är att det är både två och tre ögon som normalt sett ska gå igenom barnavårdsärenden. Och även om utredningen är gjord av soc så ska väl en kompetent person i rätten kunna se om det är en märklig utredning som inte har tillräckliga grunder?

Och vad är alternativet till att soc inte agerar på anmälningar? Jo, att barn faktiskt far illa för att "ingen gör nåt".

Som part i ett ärende ska man både få se dokumentationen och få lov att yttra sig. Så OM det är bevisat att soc inte lagt till dina/era åsikter så bör ni anmäla. Och att överklaga är ett bra råd det med. Dra er inte för att överklaga ett beslut som gått er emot.

Soc är trots allt till för att hjälpa, och ja, jag HAR tilltro till soc, för jag tror inte att man läser en sådan utbildning i 3-4 år, för att sedan på pin kiv förstöra folks liv.

Anonym (Men vakna)

Äldre 21 Aug 18:01

#1110

Anonym (12345) skrev 2016-08-21 14:35:21 följande:

Men kära nån. . .

1) Det vet jag mycket väl, varför skriver du ens om det?

2) Du har ingen aning om hur stora mina kunskaper på området är. Du förutsätter en massa och tror dig veta. Det var just den egenskapen hos dig som jag anmärkte på från början och här kom ett exempel till.

3) Nu är du bara naiv. Det går och det förekommer. Soc gör bevisligen fel ibland, agerar för hastigt (under för mycket stress eller vad det nu beror på).

4) Självklart vet jag vem som beslutar, men utredningen som till stor del ligger till grund för beslutet är framtagen av socialen.

5) Det här är ett helt annat problem som inte har med den här diskussionen att göra. Håll dig till ämnet och diskutera sakligt, tack.

1. För att _du_ nämnde TS, men jag citerade en annan person.
2. Och inte du om mina.
3. Givetvis begås fel, men jag tror inte för mitt liv att de gör det med vilje eller på pin kiv. De riskerar fängelse om de begår tjänstefel. De har nog inte "hittat på" saker, utan möjligen inte varit kritiska nog i vad de fått för uppgifter av folk. Och DET erkänner jag är ett problem: då de inte är kritiska och verkligen reflekterar över vilka källor som är pålitliga och vad som är relevant.
4. En kompetent person inom rättsväsendet ska väl se att en utredning saknar pålitlig/giltig grund om så är fallet?
5. Nej, det är inte helt annat. Det jag vill visa på är att soc inte nappar på minsta lilla och får till ett LVU hipp som happ. Det är LITE svårare än så. Krävs juridisk bevisning och hållbara uppgifter.

De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version

INNEHÅLL