Min pojkvän har varit otrogen. Jag fick reda på det själv. När jag frågade honom så berättade han för mig. Han svarade på alla frågor jag ställde. Jag har valt att förlåta honom men har dock lite bekymmer med förtroendet. Jag vill kunna lita på honom, men hur? Hur bearbetar man det?
hur har det gått för er som tagit tillbaka eran partner? Berätta gärna 1
Jag tog tillbaka honom men tilliten var förstörd. Var besatt vid den andra kvinnan och hatade henne innerligt. Tröstade mig med att han kom tillbaka till mig så då borde han älska mig. Ett år senare var han otrogen igen. Då gjorde jag slut. Han hade säkert varit det flera gånger men jag valde att blunda... Usch, jag skäms när jag tänker på det. Mer än så är man värd. Men jag älskade honom av hela mitt hjärta, hela min själ. Gör det än idag.
Exfrun var otrogen , jag var dum nog att ge henne en ny chans eftersom hon verkade sååååå ångerfull , gick på FR i över ett halvår , sen fick jag reda på att hon fortsatt vara otrogen och vi separerade.
Tror oxå på att en gång otrogen alltid otroge... tyvärr
Ångrar idag att jag gav henne en ny chans , hon var inte värd det och det ar en jättejobbig tid både för mig och barnen , borde lämnat på en gång. Har iaf lärt mig en läxa , alldrig alldrig förlåta en otrohet , det är inte värt det , det finns bättre människor därute.
Det har gått 15 månader sen han berättade om otroheten som skedde men en kollega 2009. Det var på fyllan utomhus efter en krogrunda. Det har varit sjukt jobbigt.
Nu valde han att berätta själv jag hade ingen aning om vad som skett innan han sa det, hade en jobbig 6 månaders period med gråt och bråk och jag ville bara dö men jag gick och pratade med psykolog och fick ur mig allt elakt jag inte kunde kasta på honom varje dag och mår nu bättre.
Jag ställde hårda krav på honom om jag skulle stanna kvar vilka var: aldrig mer dricka sprit när han e ute utan mig, köra bilen dit och hem och komma hem i tid, han var ALDRIG hemma när han lovat förr. Dessa krav säger han var jobbigt till en början men nu väljer han bort sprit och mår bra han vill inte dricka för han vet att jag mår dåligt och får backflash över hans otrohet.
Han jobbar kvar, hon med men de har olika arbetsuppgifter och ses aldrig. Tyvärr har jag fortfarande dagar då jag mår skit över hans svek men det blir färre och färre men ont kommer det nog alltid och göra.
Jag tror att man många gånger förlåter allt för tidigt , innan man själv vet vad man ger sig in på , innan man själv hunnit bearbeta det som hänt. Jag tror att man egentligen borde separera ett tag tills man hunnit gå igenom alla faser , och sedan ta ett beslut som kanske är lite mer verklighetsförankrat.
Det tog flera år innan jag vågade lita på min man igen efter otroheten. Jag tror inte alls på "en gång otrogen, alltid otrogen". Jag tror att det går att reparera om den otrogne verkligen ångrar sig och inser vilken skada han/hon gjort (det räcker alltså inte bara med tårar och massa förlåt) samt att den som blivit bedragen verkligen är beredd att gå vidare och jobba för att kunna lägga händelsen bakom sig.
Som sagt i vårt fall tog det några år innan jag kände att jag kunde lita på honom igen (han fick jobba baken av sig för min förlåtelse)....åtta år senare så skulle jag vilja påstå att vi lever i ett ganska perfekt förhållande.
Nåt är fel i ens förhållande då man går och är otrogen. Borde inte det säga allt?
Gör slut, lev lyckliga på varsitt håll. Man är inte otrogen om man är lycklig i sitt förhållande och är med den man älskar. Så enkelt är det.
Mitt ex var otrogen mot mig. Han var otrogen mot mig under två år. Han var rädd för att såra mig, han var rädd för att såra henne. Så istället för att berätta så lät han oss alla må dåligt under dessa år som vi alla kunde varit lyckliga om han bara öppnat munnen!
Dom lever tillsammans nu, vi har bra kontakt. Dom fick nyligen en liten bebis ihop. Visst var jag arg på honom. Men då man ser det dom har så förstår man. Han skulle aldrig gå och vara otrogen mot henne. Förstår däremot varför han var otrogen mot mig. Vi hade inte det dom har. Är det inte rätt så är det inte.
Låt dig själv leva utan rädslor är mitt tips. Låt han träffa nån han inte är otrogen mot. Ge er båda chansen att träffa rätt.
Min flickvän va otrogen precis före vi blev ihop. Hon skickade massa sms den kvällen och sa att hon bara ville va med mig och massa smickrande sms. Sen dagen efter fick jag reda på de från henne och blev jätte chockad. Hon grät jätte mycket och sa att en kompis till henne hade sagt dagen efter att hon hade haft sex och att hon också blev chockad då. Men har ett minne att nån låg över henne, men inte mer. Vet inte om det är riktigt sant, men dom hade druckit massa vodka och att hon antagligen blev utnyttjad på de sättet.
Vet fortfarande inte om allt är sanning, men har gått 7 månader och hon har vart på peace and love m.m utan att vara otrogen. Så nu litar jag på henne, men tog ett tag efter de i höstas att lita och tänkte också att en gång otrogen, alltid otrogen.
Kommer jag på att min partner är otrogen mot mig så tar det slut exakt där. Ingen second chans, nada. Jag vet hur människor funkar, ursäkter & att verkligen visa att man ångrar sig tar inte på mig.
Min man var otrogen. "Bara lite" eller vad jag ska säga, inget fullbordat, men illa nog. Han berättade själv ett par dagar senare. Det var vidrigt, fullkomligt vedervärdigt, men redan från början var jag övertygad om att jag ville fortsätta vara ihop med honom. Det var liksom det viktiga: vi skulle bearbeta den där händelsen, i syfte att kunna fortsätta tillsammans. På något sätt fungerade det, efter några månader kunde jag ärligt förlåta honom. Det är nu snart två år sedan och vi har det bättre än någonsin. Jag kan fortfarande komma att tänka på det där och det är inte kul, men det är inget riktigt problem längre. För mig var det viktigt att få berätta när jag mådde dåligt och att få mycket stöd av honom under bearbetningen. Att tiga ihjäl det hade nog inte varit lyckat.
Att förlåta otrohet är inget jag generellt rekommenderar, absolut inte! Men för oss fungerade det, det gjorde oss till en starkare enhet. Lycka till TS, hoppas det är rätt beslut för dig.